Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarduett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhåller, innan den på fältet föres inför det
vilda. Kammardressyren bör i första rummet afse
att lära hunden ”ligga kusen”, komma på hvissling
eller rop, m. a. o. bibringa hunden appell samt
lära den att på tillsägelse sakta och krypande
”avancera” mot något åtrådt föremål. Att
lära hunden ”apportera” och ”gå derrière”
(gå bakom) brukar äfven ingå i kammardressyren.
G. G.
Kammarduett. mus. Se Duett.
Kammarduk (ty. kammertuch, troligen en
förvrängning af Cambray-tuch), urspr. ett annat
namn för kambrik; i Sverige benämning på
ett fint, tvåskaftadt tyg, väfdt af den finaste
lin- eller bomullsspånad (linnekammarduk,
bomullskammarduk). Se Batist.
Kammare (ty. kammer, fr. chambre, se d. o., af
lat. camera, eg. hvalf, hvälfdt rum). 1. Mindre
boningsrum; afskildt förvaringsrum för kläder,
varuförråd m. m. (klädhandkammare); rum för
vårdandet af dyrbarheter och konstföremål
(skatt-, konst-, antikvitetskammare). —
2. Benämning på åtskilliga förvaltande
verk och på dessas lokaler (drätselkammare,
förmyndarkammare o. s. v.). Kammaren var i äldre
tider namn på Kammarkollegium (se d. o.). —
3. Vanlig benämning på folkrepresentationens
olika afdelningar. I några länder är ordet
kammare t. o. m. officiell benämning på den ena
af dessa afdelningar (Frankrike, Belgien,
Italien) eller på bägge (Baden, Bajern,
Japan, Nederländerna, Sachsen, Sverige. I
sistnämnda land: Riksdagens Första och Andra
kammare). — 4. Det för krutet afsedda rummet
i ett skjutvapen. Se Handeldvapen,
sp. 1313, Kammarstycke och Kanon.
— 5. Anat. Se Hjärtat och Öga.
Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen. Se
Deputation, sp. 168.
Kammarexpeditionen. 1. En af de sex expeditioner,
i hvilka kansliet 1713—19, enligt 1713 års
kansliordning, var fördeladt. Denna expedition
skulle handlägga ärenden ang. ”civilväsendet,
rikets och provinsernas hushållning och
styrsel” utom ärenden, som hörde till andra
expeditioner, särskildt handelsexpeditionen
(se d. o.). Enligt 1719 års kansliordning
sammanslogos dessa båda expeditioner till
en gemensam inrikes-civil-expedition. —
2. Benämningen kammarexpeditionen förekommer
åter under tiden 1809—40. Enligt kansliordningen
af 1809 skulle nämligen en expedition med detta
namn behandla ärenden ang. ”landthushållningen,
bergshandteringen samt kammarverket i
allmänhet”, städerna, befordringar till och
afsked från civila ämbeten och sysslor inom
riket, hvarpå kungl. fullmakter utfärdades,
med undantag af dem, som tillhörde andra
expeditioner, vidare ärenden ang. Målar- och
bildhuggarakademien samt Öfverintendentsämbetet
m. m. Jfr Civilexpeditionen, Civildepartementet
och Kansli. — 3. Kammarexpeditionen i Finlands
senat handlägger, enligt reglemente af 13
sept. 1892 och förordn. af 23 juli 1896, ärenden
ang. statsrevisionen, skattläggningsväsendet
och öfriga ärenden af kameral art, kronans
skogar och jordlägenheter m. m. — Under
expeditionen sortera allmänna revisionsrätten
och revisionskontoret, forststyrelsen och
forstinstitutet äfvensom boställsinspektorerna.
1—2. S. B—h. 3. A. G. F.
Kammarfru, fruntimmer, som sköter vissa
hushållssysslor hos en furstlig dam, biträder henne
vid toaletten o. s. v.
Kammarfröken, sällskapsdam hos en furstinna.
Kammarförvant, en förr vanlig titel för vissa
lägre tjänstemän i somliga ämbetsverk, såsom
Kammarkollegium, Statskontoret, Kommerskollegium,
Generaltullstyrelsen, äfvensom inom k. flottans
civilstat och den kommunala förvaltningen. Titeln
förekommer numera, hvad statsförvaltningen
beträffar, endast inom Generaltullstyrelsens
kameralbyrå.
S. B—h.
Kammargevär (Kammarkarbin)
kallas gevär (karbin), afsedt
för kammarskjutning (se d. o.).
G. af Wdt.
Kammarherre, högre hoftjänare, som erhållit
hederstjänsten att uppvakta en furstlig person,
i första hand mottaga hans befallningar,
vara i hans följe på resor och utfärder
m. m. Kammarherre är i rang likställd med
öfverste (kammarherre hos drottningen har
dock generaladjutants rang); på uniformen bär
han en förgylld nyckel (kammarherrenyckeln),
fäst ofvanför högra frackskörtet. I Sverige
kallas uppvaktande kammarherre hos konungen
kabinettskammarherre, som har generalmajors rang;
den enkla titeln kammarherre tillägges de hos
öfriga kungliga personer tjänstgörande äfvensom
åtskilliga andra, mest adliga män, hvilka endast
tillfälligtvis kallas till tjänstgöring. Näst
riksmarskalken är öfverstekammarherren
konungens förnämste hofämbetsman; denne
kallades öfverkammarherre före 1783, då han
erhöll den nyssnämnda titeln jämte fältmarskalks
rang. Drottningens förnämste hofämbetsman är
sedan 1842 öfverkammarherren, hvilken i rang
är lika med generallöjtnant. Tjänstgörande
kammarherrar uppbära lön, de öfrige ej.
Kammarholmen, holme strax utanför Vaxholm vid
västra ändan af Rindö sund. Å K. byggdes
1720—22 en oregelbunden halfbastionsskans, som snart
lämnades åt sitt öde. 1801 uppfördes en för
23 kanoner och 2 mörsare afsedd ny befästning,
som iståndsattes 1808 och sedermera underhölls
någon tid; men nu är skansen, af hvilken ännu
synas ganska betydliga lämningar, längesedan
slopad, och holmen är försåld till enskild
person.
L. W:son M.
Kammarjunkare (se Junker), hoftjänare i rang
efter kammarherre och biträdande denne i tjänsten
eller endast hedrad med titeln utan motsvarande
tjänstgöring. 1783 inrättade Gustaf III 24 nya
hoftjänster under detta namn. Kammarjunkare
har majors rang. — Öfverstekammarjunkare, hög
hofämbetsman, med generallöjtnants rang. Ämbetet
inrättades 1783.
Kammarkantat, mus. Se Kantat.
Kammarkarbin. Se Kammargevär.
Kammarkollegium, Sveriges äldsta kollegium,
sorterar under Finansdepartementet och har enligt
instr. af 26 maj 1909 att i allmänhet handlägga
frågor, som äro af kameral natur eller angå
den allmänna hushållningen, såsom att — med den
närmare begränsning instruktionen innehåller —
pröfva och afgöra frågor om granskning och
fastställelse af kronans jordebok och andra
därmed sammanhängande frågor, äfvensom frågor om
de förmåner, rättigheter och skyldigheter, som
åtfölja hemman, jord och lägenheter på grund af
deras särskilda natur, att pröfva och fastställa
skattläggningar, att afgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
