privatperson på dennes rum; förste betjänt hos en kunglig eller furstlig person. Kammarton, mus., fordom den vanliga stämningen hos de till kammarmusiken hörande instrumenten, i motsats mot den en ton högre orgelstämningen, hvilken kallades korton. Vanligen måste man därför vid kyrkmusik med instrumentalackompanjemang spela orgelstämman en ton djupare. Numera förekommer icke denna skillnad i stämning. A. L.* Kammarvatten, anat. Se Öga. Kammarverk, en benämning, som förr betecknade sammanfattningen af alla de ärenden, hvilka utgjorde föremål för Kammarkollegiets och Kammarrättens handläggning eller som i allmänhet afsågo rikets drätsel. Jfr Kamarexpeditionen, Kammarkollegium och Kammarrätten. J. H.* Kammarvirtuos. Se Kammarmusik. Kammecker, Martin, universitetslärare, superintendent, lärd, f. 17 juni 1698 i Simtuna prästgård, Västmanlands län, d. 6 maj 1757 i Visby, blef 1713 student i Uppsala och 1722 filos. magister, hvarefter han 1724, hufvudsakligen för teologiska studier, anträdde en utländsk resa, under hvilken han, enligt hans i manuskript efterlämnade dagbok, besökte Danmark, Tyskland, Frankrike, England och Holland. Efter sin hemkomst, 1729, blef han adjunkt i Uppsala inom den filosofiska fakulteten, höll föreläsningar i statskunskap och författade ett vidlyftigt kollegium om Sveriges statsförfattning, af hvilket flera utländska ministrar i Stockholm läto taga afskrifter. 1732 utnämndes K. till teol. adjunkt och kyrkoherde i Uppsala-Näs samt blef 1742 kontraktsprost i Hagunda kontrakt, ehuru han ej var pastor inom detsamma. 1745 blef K. superintendent på Gottland och utnämndes 1751 till teol. doktor. K. deltog i riksdagarna 1742—43, 1746—47 och 1751—52. Han var en af de störste bokkännare Sverige egt och hade samlat ett särdeles vackert teologiskt och historiskt bibliotek, hvilket dock två år efter hans död skingrades genom auktion. (E. M. R.) Kammeradvokat kallas i Danmark den höjesteretsadvokat, åt hvilken regeringen uppdragit att föra de rättegångar, som angå statens finanser; han är dessutom Finansdepartementets rättskonsulent. E. Ebg. Kammergericht [-gericht], ty. Se Preussen (Förvaltning). Kammergut [-got], ty. Se Domän, sp. 692. Kammerraad [-råd], urspr. (1660) titel på medlem af skattkammarkollegiet, är i Danmark numera endast en lägre rangtitel. Kammerretten kallades i Danmark efter 1660 Rentekammeret (sedan 1760 därjämte Generaltullkammaren), när den som domstol afkunnade utslag i frågor, som rörde statens inkomster, s. k. ”kammersager”, men 1771 öfverfördes dessa mål beträffande Köpenhamn till den nyupprättade Hof- og stadsretten (se d. o.) och 1774 för landsorten till de vanliga underdomstolarna. E. Ebg. Kammersanger, da. (ty. kammersänger), kammarsångare, af regenten åt någon framstående sångare förlänad hederstitel. Jfr Hofsångare. Kammersee [-ṡē]. Se Atter-see. Kammerspiele [-spīle], en af Max Reinhardt (se d. o.) 1906 grundlagd teater i Berlin. Kammin, kretsstad i preussiska reg.-omr. Stettin, prov. Pommern, är beläget 4 km. från Östersjön vid östra stranden af Der kamminsche Bodden, en strandsjö, som genomflytes af Oders mynningsarm Dievenow. Domkyrka (grundlagd 1124), lärarseminarium och adligt jungfrustift. Tillverkning af tegel, cement och stickade varor. Ångkvarnar. 5,923 inv. (1905). 1188 blef K. biskopssäte, flyttadt dit från Julin (Wollin). 1536 slöt biskopen af K. sig till reformationen, och 1648 förvandlades biskopsdömet till ett världsligt omedelbart riksfurstendöme, hvilket därefter tillföll Kurbrandenburg. Dess område bildar numera kretsarna Kolberg-Körlin, Köslin och Bublitz i reg.-omr. Köslin. K. besattes af svenskarna i början af juli 1630, och dess befästningar förstärktes sedermera af Leslie. 1659 intogs K. af österrikarna. Jfr Kocken, ”Geschichte der stadt K.” (1880). J. F. N. L. W:son M.

Pilgrimsmusslan.

Kammusslan, Pecten, zool., ett musselsläkte med likformiga eller olikformiga skalhalfvor, vid sidan om hvirflarna utskott (”öron”), under det främre en utskärning för byssus; låset är rakt utan tänder, foten fingerlik, mantelranden fri, förtjockad, med köttiga tentakler och ögon i större antal; de flesta arterna äro hermafroditer. Man känner ett stort antal arter ur alla haf; äfven vid Sveriges västkust lefva flera. De röra sig snabbt simmande genom att öppna och sluta skalen. Den stora pilgrimsmusslan (P. maximus; se fig.), som uppnår en höjd af 15 cm. och har högra skalet skålformigt, vänstra platt, bars på kåpor och hattar af de från Österlandet hemvändande pilgrimerna; högra skalet af denna och andra större arter användes till ragutallrik, askbägare m. m. Denna liksom flera andra arter ätes. L—e. Kammyggor, zool. Se Harkrankar. Kamoi, gudomlighet. Se Aino, sp. 394. Kamomill-blommor (slarfvigt hopdraget till ”kamillblommor”), Flos Chamomillæ, bot., farm., kallas de torkade blomkorgarna af Matricaria