Kampegrässläktet, bot. Se Phleum. Kampement, krigsv., en förr ganska vanlig, numera bortlagd, benämning på läger, vanligen i tält. C. O. N. Kampen (Campen), stad i nederländska prov. Over-Ijssel, på Ijssels vänstra strand, 6 km. från dess mynning. 19,664 inv. (som kommun; 1899). K. är omgifvet med grafvar och parkanläggningar, har flera kyrkor, en vacker bro öfver Ijssel (byggd 1874), tre gamla stadsportar, ett rådhus (restaureradt efter 1543), gymnasium, högre borgarskola, reformert teologisk skola med gymnasium, krigsskola (för infanteriofficerare och civilmilitära tjänstemän). Skeppsbygge, tillverkning af cigarrer, emaljerade varor och maskiner; kalk- och tegelbrännerier. — K., förr medlem af hanseförbundet, stod i sitt flor i 15:e årh., innan hamnen igengrundats. Den har dock åter höjt sig, sedan man för omkr. 30 år sedan börjat uppmuddra flodmynningen. Staden eröfrades 1578 ifrån spanjorerna af de holländske geuserna och 1672 af fransmännen. J. F. N. Kampen, Nicolaas Godfried van, nederländsk historieskrifvare, f. 15 maj 1776, d. 15 mars 1839, innehade sedan 1829 en lärostol i nederländska språket, litteraturen och historien vid Atheneum i Amsterdam. Bland hans arbeten, som mera röja omfattande kunskaper än djup i forskningen, må nämnas Geschiedenis der fransche heerschappij in Europa (8 bd, 1815—23), Geschiedenis der letteren en wetenschappen in de Nederlanden (3 bd, 1821—26), Geschiedenis der kruistogten nar het oosten (4 bd, 1822—26), Geschiedenis der nederlanders buiten Europa (3 bd, 1831—33), Geschiedenis van den vijftienjarigen vrede in Europa (2 bd, 1832) och Geschichte der Niederlande (2 bd, 1831—33; i Heerens och Ukerts ”Geschichte der europäischen staaten”). Kampen för tillvaron (eng. struggle for existence, struggle of life), ett uttryck, som först begagnades af nationalekonomen Malthus, i hans ”Essay on the principle of population” (1798), och sedan upptogs af Darwin. Se Descendensteori, sp. 196, och Individ, sp. 566. Kampera (fr. camper, af lat. campus, fält), ligga i läger i det fria, vare sig i tält eller under bar himmel; tillbringa tiden, uppehålla sig, vistas. Kampera tillsammans, lefva tillsammans, dela ljuft och ledt. Kamperduin [-döjn] l. Kamp, by i nederländska prov. Nord-Holland, vid dynerna på västra kusten, n. v. om Alkmaar, bekant genom den stora sjödrabbningen 11 okt. 1797 (se Duncan, Adam). (J. F. N.) Kampersten, ett annat namn för klappersten (se d. o.). Kampeschträd, bot. Se Hæmatoxylon campecheanum. Kampf, Arthur, tysk målare, f. 1864 i Aachen, studerade i Düsseldorf, stannade där som lärare, blef 1893 professor vid akademien där, 1898 ledare af en mästarateljé vid Berlins akademi och 1907 president för samma akademi. K. väckte mycken uppmärksamhet 1886 med sin stora målning Det sista förhöret, framställande en sårad och döende arbetare, omgifven af polis, af deltagande och nyfikna. Detta var fullt modernt realistiskt måleri, kraftigt och brutalt hållet i ljusa, kalla friluftsfärger. K. har sedan visat sig behärska sin konst på helt olikartade områden. Han målade genrebilder, såsom Afskedet, en begrafningsscen med utmärkt karakteriserade figurer. Han tolkade historiska händelser eller motiv med historisk bakgrund: Natten 13—14, maj 1888 (kejsar Vilhelm I:s lit de parade i Berlins domkyrka, i nya pinakoteket, München), Frivilliga (1890, galleriet i Karlsruhe), Professor Steffens upphetsar folket mot fransmännen 1813 (1892, Berlin, nationalgalleriet), Fredrik den store efter slaget vid Kunersdorf (konungen i sin säng talar till de omkring stående generalerna, 1893, galleriet i Düsseldorf), Människooffer (franska soldater på återtåget från Ryssland, 1897, museet i Leipzig). Till andra områden höra Vid vallfartskapellet i Kevelaer (1895, Dresdengalleriet), Tjurfäktning (1897). K. har utfört flera väggmålningar med allegoriska, historiska och moderna ämnen (i Magdeburg, Posen, Aachen; färgskisser med moderna motiv, Stadsbygge, Fisktorg, Utvandrare, finnas i Berlins nationalgalleri). Bland hans arbeten från de senare åren märkas Valsverk (med kraftfulla arbetartyper, 1902), Brobygge (storstadsbild), Systrarna (två små flickor, sjungande på en marknadsestrad, 1903, Raveneska galleriet i Berlin), Teaterloge (1904), Paus (musikertyp, 1905), Clownen (1909) samt flera porträtt, bland dem ett par af kejsar Vilhelm II från de senaste åren. G—g N. Kampmann, Hack, dansk arkitekt, f. 1856 i Æbeltoft, genomgick konstakademien, vann 1882 lilla och 1884 stora guldmedaljen, har gjort vidsträckta utländska studieresor, blef 1892 statens byggnadsinspektör på Jylland och 1908 professor vid konstakademiens arkitekturskola. Hans förnämsta arbeten äro provinsarkivet i Viborg 1889—91, byggningar vid ny Carlsberg i Köpenhamn 1892—96, tullhuset i Aarhus 1894—97, statsbiblioteket 1898—1901 i Aarhus, jaktslott vid Kalö 1898, prins Kristians sommarslott Marselisborg vid Aarhus 1899—1902 och främst Glyptotekets i Köpenhamn nybyggnad, fullbordad 1906 och anslutande sig till den af Dahlerup förut uppförda främre delen af byggnaden, som den afgjordt öfverträffar. G—g N. Kampong, Kampung, malaj., by. Kampot, en af de få hamnarna i Kambodja, vid mynningen af floden Kampots västra arm i Siamviken. Till följd af hindrande sandbankar är K. tillgängligt endast för kustfarare och djonker. Omkr. 4,000 inv., mest kineser. J. F. N. Kampti [kä'mpti], Kamthi, stad i brittisk-indiska Centralprovinserna, distriktet Nagpur, n. om staden Nagpur. 38,888 inv. (1901). Stark garnison, betydlig handel med boskap, bomullsvaror, salt och trä. J. F. N. Kamptulikon (möjligen af grek. kamptein, böja), tekn., en massa, hvilken innehåller hufvudsakligen korkaffall, schellack, kautschuk och linolja och som genom valsning anbringas på en stark mattväf. Det först i England framställda fabrikatet är okänsligt för vatten och vissa kemikalier. Det är mycket slitstarkt, verkar ljuddämpande och användes till golfbeläggning. E—t N—n. Kamptz, Karl Albert Christoph Heinrich von, preussisk ämbetsman, f. 1769, d. 1849, var 1817—25 direktor för polisministeriet, 1825—30 direktor i justitieministeriet samt 1830—42 justitieminister. K. var en nitisk och skicklig