öfriga öarna med våld lades under spanska kronan. I mars 1902 måste spanska regeringen inskrida mot stämplingar, som afsågo att skaffa öarna en autonom ställning. Litt.: K. Sapper, ”Die kanarischen inseln” (i ”Geographische zeitschrift”, 1906). J. F. N. <img l>

Kanaris, Konstantin, grekisk sjöhjälte, f. 1790 på ön Ipsara, d. 15 sept. 1877 i Aten, var före det grekiska frihetskrigets utbrott (1821) kapten på ett litet köpmansfartyg. Till hämnd för Chios’ gräsliga härjning af turkarna i april 1822 förde han och Pipinos från Hydra natten mellan 18 och 19 juni s. å. två brännare in bland den turkiska flottan och förstörde en mängd skepp, bl. a. storamiralsskeppet, hvarvid storamiralen och öfver 2,000 man omkommo. I nov. s. å. stack han ett annat turkiskt amiralsskepp i brand vid Tenedos, och 17 aug. 1824 förstörde han några turkiska skepp vid Kap Trogilion samt räddade därigenom ön Samos från plundring. 1825 uppgjorde han den dristiga planen att i Alexandrias hamn förstöra hela den egyptiska flottan, men försöket misslyckades till följd af motvind. K. blef 1827 sin fäderneös representant i nationalförsamlingen, utnämndes 1828 af presidenten Kapodistrias till kommendant i Monembasia och eskaderchef, men drog sig efter dennes död 1831 tillbaka till Syra. Under konung Ottos regering var han sjöminister och konseljpresident 1848—49, ånyo sjöminister 1854—55 och en kortare tid 1862 konseljpresident, men anslöt sig i okt. s. å. till resningen mot Otto, blef efter konungens aflägsnande medlem af provisoriska regeringen och sändes 1863 till Danmark för att erbjuda prins Vilhelm (Georg I) grekiska kronan. Under Georg I:s regering var han flera gånger sjöminister och konseljpresident och ställdes sista gången som sådan, några månader före sin död, i spetsen för den koalitionsministär (juni 1877), som vid rysk-turkiska krigets utbrott bildades för att åvägabringa nationell samling för de helleniska intressenas bevakande. V. K—r.* Kanat. Se Kan 1. Kanawha [känå̄'ωā], två bifloder fr. v. till Ohio i Nord-Amerika. 1. Great K. [gre͡i't känå̄'ωā] upprinner under namnet New river i Iron mountains i North Carolina, genombryter i en cañonlik dal Cumberlandbergen och förenar sig med Ohio vid Point Pleasant i West Virginia. 650 km. lång, hvaraf 155 km. segelbara genom kanalisering. — 2. Little K. kommer från västra randen af Alleghanybergen och faller ut i Ohio vid Parkersburg. 300 km., hvaraf 66 km. kanaliserade. (J. F. N.) Kanazawa, stad på nordvästra kusten af japanska ön Hondo, i ken Ishikawa (prov. Kaga), vid floderna Saigawa och Asanogawa, 8 km. från deras mynning i Japanska hafvet. 99,657 inv. (1903). Berömd brons- och porslinstillverkning. (J. F. N.) Kanceller (af lat. cancelli, galler), mus., i orgeln de aflånga, smala fack, som leda vädret från väderlådan till piporna, då kancellventilerna öppnas. Jfr Orgel. A. L.* Kanchanjanga (Kansjindjinga, af Younghusband Kinchenjunga, i tysk litteratur vanligen Kantschindschinga l. Kintschindschinga), såvidt hittills är kändt, det till höjden tredje af jordens berg, beläget i Himalaya på gränsen mellan Nepal och Sikkim. Höjd 8,582 m. (se bild band 11, sp. 705). (J. F. N.) Kandahar. 1. Provins i sydöstra Afganistan, i norra delen bergig och genomfluten af Hilmend och flera af dess bifloder, i s. v. en öken. I bergdalarna odlas hvete, i bergen och på högslätterna draga nomadiserande afganer omkring med stora hjordar af kameler och får. Den bofasta befolkningen (afganer, tadsjiker, hinduer) beräknas till 900,000 inv. — K. är forntidens Arachosia och bildade till 1839 ett själfständigt kanat. — 2. Hufvudstad i prov. K., omkr. 340 km. s. v. om Kabul, på en fruktbar och tätt befolkad slätt, 1,055 m. ö. h., mellan floderna Argandab och Tarnak, hvilka flyta till Hilmend. Staden har en nästan kvadratisk form samt omges af en mur af omkr. 6 km. längd och 8 m. höjd. Utanför muren löper en djup graf. K. genomskäres af fyra breda, med träd planterade hufvudgator, hvilka mötas i en af en dom öfvertäckt fyrkant nästan midt i staden och dela denna i fyra kvarter, bebodda af särskilda stammar: duraner, gilsai, parsivan och kakuri, tillsammans omkr. 30,000—50,000. Utom Ahmed schahs och hans släktingars grafvar har K. inga anmärkningsvärda byggnader. Hvad som ger staden dess största betydelse är dess läge vid handelsvägen mellan Persien och Indien, till hvilket sistnämnda land flera vägar leda från K. — Traditionen tillskrifver Alexander den store K:s anläggning. Det förstördes 1738 af Nadir schah och förlades sedan 4 km. längre österut till sin nuv. plats af Ahmed schah, som gjorde K. till sitt rikes hufvudstad. Denna rang behöll staden till början af 1800-talet, då Afganistan styckades och K. med område blef ett nästan själfständigt kanat under Dost Muhammeds broder Kohan-Dil. 1839—42 hölls K. besatt af engelsmännen. 1868 intogs det af Dost Muhammeds son Schir Ali, som sedan underlade sig största delen af det öfriga Afganistan och erkändes af engelsmännen som emir. Dessa intågade under sitt senaste krig i Afganistan (1878—81) i K. 8 jan. 1879 och höllo det under general Primrose besatt till april 1881, då de öfverlämnade K. åt emiren Abd-ur-Rahmans guvernör. 30 juli s. å. intogs K. af Ejub kan i Herat, men denne blef 22 sept. slagen af emiren, som åter bemäktigade sig K. (J. F. N.) Kandake, etiopisk drottning. Se Etiopien, sp. 991. Kandalakska bukten, nordvästra viken af Hvita hafvet. Kandalann, ett namn på assyriske konungen Aššur-bani-apal (se d. o.). Kandar, Fältkandar (af ung. kantár, töm), betsel (se d. o.), bestående af stång och bridong. Kandarin (kin. fen, se d. o., jap. fung l. pun), det europeiska namnet på en liten vikt och ett räknemynt i Öst-Asien, = 1/100 tael l. liang, = 10 cash (se d. o.). Kandavu [kāndāvō'], en af de större öarna i Fidji-arkipelagen, Polynesien, belägen s. om Viti-Levu, har en areal af 535 kvkm. och öfver 7,000 inv.,