proc.) af stamoljan från det vanliga kanelträdet, Cinnamomum ceylanicum, en omättad aldehyd, C₆ H₅ CH = CH — CHO,, som genom upptagande af syre lätt öfvergår till kanelsyra. Det är en gulaktig vätska med stark kanellukt och intensivt söt, sedan brännande smak samt ersätter i Sv. farmakopén kaneloljan. Syntetiskt kan den erhållas genom inverkan af klorvätesyra på en blandning af bittermandelolja och vanlig aldehyd. P. T. C. (H. E.) Kanelalkohol l. Styron, kem., en omättad, aromatisk alkohol, C₆ H₅ CH = CH — CH₂ OH, som uppstår vid inverkan af kali på de i storax förekommande esterarterna af kanelalkohol med bensoe- och kanelsyra. Kanelalkoholen bildar färglösa, glänsande, välluktande blad. P. T. C.* Kaneldroppar, Kaneltinktur, Tinctura Cinnamomi, med. farm., beredas af 1 del Ceylonkanel, som utdrages med 5 delar utspädd sprit, hvarigenom erhålles en gulbrun tinktur, som, i dos af 20 till 50 droppar, begagnas mot kräkningar och mot lifmoderblödningar samt sättes till mixturer för att göra dem smakligare. O. T. S.* Kanelerad. Se Kannelerad. Kanelkassia, bot. Se Kanel. Kanelknopp, Flos Cassiæ, bot., en numera sällan använd, kanelsmakande krydda, bestående af de utblommade och torkade blommorna af flera Cinnamomum-arter; oftare användes kanelknopp till destillation af kanelolja. G. L—m. Kanelnejlika, Svart kanel, bot., detsamma som nejlikkanel. Se Dicypellium caryophyllatum. Kanelolja, farm., den förr officinella Aetheroleum Cassiæ, som erhålles genom destillation af barken af kanelkassia (se Kanel), tillverkas i stor skala i Kina och har en rödbrunaktig färg, stark, brännande kanelsmak och behaglig lukt. Den ersättes nu i Sv. farmakopén af sin hufvudbeståndsdel, kanelaldehyd (se d. o.). Så kallad äkta kanelolja, hvilken erhålles af den äkta kanelen l. Ceylonkanelen, är mera tjockflytande och har, nyss beredd, en guldgul färg. Kaneloljan begagnas som tillsats till parfymer. Till förbättrande af aromen på medikament användes tillsats af kanelaldehyd enbar eller, om det gäller pulver, inrörd i socker, s. k. kaneloljsocker (Elæosaccharum Cinnamomi). O. T. S.* Kaneloljsocker, farm. Se Kanelolja. Kanelsten, miner., detsamma som hessonit (se Grossular). Kanelsyra, kem., en omättad, aromatisk syra, C₆ H₅ . CH = CH . CO₂ H, hvars esterart med kanelalkohol förekommer i storax. Syran kan erhållas genom oxidation af kanelaldehyd eller, syntetiskt, af bittermandelolja och acetylklorid. Kanelsyran kristalliserar i stora, färglösa prismor och öfvergår vid oxidation till bittermandelolja eller till bensoesyra. Kanelsyra pröfvas som läkemedel, särskildt mot tuberkulösa åkommor. Syran verkar tilldragande på hvita blodkroppar (”positivt kemotaktiskt”). Insprutning däraf i små doser direkt i blodet uppges framkalla en reaktion kring de tuberkulösa härdarna med rikligt uppträdande af hvita blodkroppar, hvaraf i gynnsamma fall skola kunna erhållas en afkapsling och utläkning af tuberkulosen. Behandlingen, hvars värde ännu är tvifvelaktigt, utföres, mest med kanelsyradt natron l. hetol, 1—5 proc., i fysiologisk koksaltlösning. Insprutningarna företagas vanligen hvarannan dag under lång tid i dos af 1/2—1 mg., småningom stigande till 10—20 mg. P. T. C.* C. G. S. Kaneltinktur, farm. Se Kaneldroppar. Kanelträdet. Se Kanel. Kanelur. Se Kannelerad. Kanelvatten, Aqua Cinnamomi spirituosa, farm. med., beredes därigenom, att man försätter pulvriserad kanelbark med lika vikt koncentrerad sprit och därefter destillerar med vatten, hvarvid af 1 d. drog framställas 10 dlr kanelvatten. Detta är färglöst, opaliserande med stark kaneldoft. Preparatet användes som smakförbättrande tillsats till mixturer, bl. a. med syfte att verka digestionsförbättrande. C. G. S. Kanem, ett flackt och delvis sumpigt landskap i Central-Afrika, n. och n. ö. om sjön Tsad, var Bornurikets egentliga moderland och en tid ett själfständigt sultanat, men hör numera till Tsadsjö-territoriet af Franska Kongo. 56,660 kvkm. Befolkningen, omkr. 100,000, består af tibbu, kanembu, kanuri, araber o. a. De från n. invandrade kanembu äro nu mestadels undanträngda till öarna i Tsad eller till Bornu samt starkt blandade med negrer. Hufvudort är Mao, ö. om Tsad. Ett krig, som senusisekten anställde mot Frankrike för att hindra dess framträngande i Sudan, afgjordes till detta lands förmån genom öfverste Destenaves framträngande till K. och fullständiga seger vid Bir Amani (jan. 1902). Se Nachtigal, ”Sahara und Sudan” II (1881). J. F. N: Kanev [kanjå'v], stad i ryska guv. Kiev, vid Dnjepr. 8,892 inv. (1897). Kanfas (fr. canevas, af lat. cannabis, hampa). 1. Urspr. glestrådigt hamptyg, sedan äfven liknande tyg af lin o. s. v., som genom klistring gjorts styft. Användes till mellanlägg i kläder m. m. för att gifva stadga däråt. 2. (Kanfass), sjöv., den segelduksremsa, hvarmed en flaggas inre sida är kantad. Denna benämning förekommer nästan endast på handelsfartyg. 1. (G. A. W.) 2. R. N.* Kangaroo [käȵgərō'], ö på Syd-Australiens kust, utanför S:t Vincentviken, skild från fastlandet genom Investigator strait och Backstairs pass. Den är omkr. 140 km. lång i ö. och v. och 50 km. bred samt har en areal af 4,350 kvkm. Omkr. 500 inv., mest kreatursvaktare. Wbg. Kangas, pappersbruk i Jyväskylä socken, mellersta Finland, 1 km. från Jyväskylä stad, anlades 1872 och eges af ett aktiebolag med 1,2 mill. marks kapital. Produktionen utgöres af diverse finare papperssorter, dess värde 1909 var 1,9 mill. mark, storlek 2,1 mill. kg. Afsättningen sker inom landet och till Ryssland. Arbetarnas antal var 1909 220. T. C. Kangasala, socken af Birkkala härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. Landareal 533 kvkm.; befolkningen, finsk, 8,760 pers. (1908). Tills. med Kuh-malahti till Jämsä härad och Hauho domsaga hörande kapell (areal 173 kvkm., 1,901 inv.) bildar K. ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Borgå stift, Tammerfors prosteri. Bland egendomar i K. märkes Liuksiala f. d. kungsgård, som 20 mars 1577 gafs änkedrottning Karin Månsdotter i förläning, 1581 på lifstid, och där hon dog 1612. — K. är en af Finlands naturskönaste nejder. Från den genom socknen strykande Kangasalaåsen, en