koromgången, som utgör en fortsättning af sidoskeppen. Exempel på en kapellkrans från den förra perioden erbjuder Varnhem, från den senare Uppsala domkyrka. Upk.* Kapellmästare. Se Kapell 3 och jfr Dirigera. Kapellpredikant. Se Kapellag och Kaplan. Kapellshamn (Kappelshamn), allmän landthamn på västra sidan af Kapellshamnsviken på Gottlands norra kust, Hangvars socken. Utförsel af kalk. Hamnen, som har 2,5—3,6 m. djup, besöktes 1907 af 138 ankommande och afgående fartyg om tills. 18,016 tons dräktighet. Omkr. 300 inv., inberäknadt Flenvikers och Snäckers’ närbelägna gårdar. — 1712 byggdes till försvar för hamnen batterier vid Västöö kalkugn, vid Burstäde intill ett gammalt retranchement och på Kalfvegårds ref samt en skans på Djupviks ref. 1719 bestämdes, att samtliga dessa befästningar skulle bibehållas, men de lämnades det oaktadt att förfalla. A. G.* L. W:son M. Kapellskär, holme i Stockholms skärgård, Rådmansö socken, vid norra farleden till Stockholm. Där finnes sedan 1882 en växelfyr. A. G.* Kapellskärsbanan benämnes i dagligt tal den 1902 koncessionerade, ehuru ännu ej påbörjade normalspåriga järnväg, som skall byggas från Stockholm genom Roslagen till svenska fastlandets östligaste udde, den å Rådmansö invid Riddersholms gård belägna naturliga hamnen vid Kapellskär. Enligt den af B. Stafsing upprättade planen (se hans broschyr ”Plan för ny kommunikationsled mellan Stockholm och Finland” etc., 1899) skulle banan utgöra en del af en kommunikationsled mellan Finland—Ryssland å ena sidan och Sverige—Kontinenten—England å andra sidan. Järnvägen skulle nämligen vid Kapellskärs hamn ställas i direkt anslutning till en ångbåts- eller ångfärjeled, som där å kortast möjliga sjövägen till Finland skulle förmedla anslutningen till finska järnvägsnätet i Åbo och därifrån till Helsingfors och Petersburg. Banans längd skulle blifva 88 km. och sjövägen Kapellskär—Åbo 107 latitudminuter med en fartid af sammanlagdt 10 timmar, hvaraf allenast 1 1/2 timme i öppen sjö mellan Söderarm och Ålands skärgård öfver Ålandshaf. Nuv. sjöled mellan Stockholm och Åbo är 150 latitudminuter och drager med de utmärkta finska ångbåtarna i gynnsammaste fall i regel 14—17 timmar. Sjöleden Stockholm—Petersburg drager 42 timmar samt öppna sjövägen mellan t. ex. Nynäs och Baltischport 15 timmar. Genom att mellan Sveriges, Finlands, Rysslands, Tysklands och Englands hufvudstäder snabbare, säkrare och tätare trafikförbindelse än de nuvarande ordnades i samband med Kapellskärsbanans tillkomst skulle jämväl en ökning i handelsförbindelser utefter dessa nya transportvägar uppstå och möjlighet beredas för en betydande såväl person- som godstrafik. På grund däraf att finsk-ryska järnvägarnas spårvidd är 89 mm. större än den svenska normalspårvidden, har emellertid icke påräknats direkt vagnssamtrafik, utan beräknas, att vid respektive hamnar i Åbo och Kapellskär omlastning skall ske. Bland den godstrafik, som med fördel skulle kunna framföras denna väg, omförmäles särskildt finsk-ryska smörtransporten till England. Transporten från Hangö till London drager 114 timmar, men skulle öfver Åbo—Kapellskär—Göteborg—London kunna förmedlas på omkr. 70 timmar. Då smörexporten vid tiden för planens uppgörande enligt statistiken uppgick till omkr. 8,000 ton med värde af 16 mill. kr. och värdet af importen och exporten till England uppgick för Finland till öfver 80 mill. mark och för Ryssland till öfver 272 mill. rubel, kunde det antagas att, om också blott en ringa del häraf befordrades på den förbättrade leden, skulle en betydande transport- och handelsrörelse häraf dragas till Sverige i st. f. att nu dragas till Danmark och Tyskland. Då järnvägsförbindelsen från Petersburg till Tyskland öfver Eydtkuhnen anses synnerligen besvärlig, torde jämväl kunna påräknas, att persontrafiken från Petersburg och Helsingfors till Berlin och Hamburg skulle komma att begagna sig af denna angenämare väg öfver Stockholm. Oafsedt denna betydliga transitorörelse skulle Kapellskärsbanans närmaste resultat ligga i beredandet af nu saknade goda järnvägsförbindelser för östra Roslagen. En ifrågasatt grenbana till Norrtälje skulle i detta afseende öka järnvägens värde. Sin allra viktigaste betydelse skulle emellertid Kapellskärsbanan ha som en mycket behöflig och för vårt försvar gagnelig militärbana fram till en för fientliga företag mycket utsatt del af kusten. Chefen för Generalstaben har också flera gånger hos K. M:t framhållit önskvärdheten af banans tillkomst. Då statens järnvägsbyggnadsplaner emellertid under de senare åren riktats åt andra håll, har banans tillkomst gjorts beroende af den enskilda företagsamheten. Goda ansatser ha också på denna väg gjorts för banans förverkligande, och något tvifvel om, att företaget trots bl. a. motstånd från äldre kommunikationsleders representanter, kommer att förverkligas i en ej alltför aflägsen framtid, torde icke böra förefinnas. B. Sg. Kapelludden, udde i Bredsätra socken på Ölands östra kust, med lämningar af ett åt S. Birgitta helgadt kapell, kalladt Långöre kapell. Strax s. om ruinen är rest ett synnerligen vackert stenkors. I närheten finnas lämningar af den 1580 ödelagda köpingen Sikehamn. Sedan 1872 finnes på K. en blänkfyr med blänk hvar 10:e sek. Fyren, som är inrymd i ett öppet järntorn af 32 m. höjd, har en lysvidd af 16 minuter. A. G.* Kapelluddens batteri, på Gottlands östkust, i Närs socken, byggdes 1712 och bestyckades med 6 kanoner. Oaktadt batteriet 1719 bestämdes att bibehållas, fick det förfalla. L. W:son M. Kapenska porten, lat. Porta Capena, i Rom genombröt den s. k. Servianska muren i sänkan mellan det aventinska berget och Mons Cælius. Denna port bildade utgångspunkten för Appiska vägen (se d. o.). Utanför densamma låg den s. k. Egerias lund (se Egeria) samt flera märkliga grafvårdar, såsom Scipionernas. R. Tdh. Kaper, Johannes, dansk lexikograf, f. 1838, d. 1905, son till en skollärare från trakten af Tönder, vardt 1857 student från Flensborgs läroverk, 1862 teol. kandidat och 1873 adjunkt samt 1889 öfverlärare vid Metropolitanskolan i Köpenhamn. K. författade ett stort antal läroböcker i tyska och de mycket använda Dansk-norsk tysk haandordbog (1870; 4:e uppl. 1900) samt Tysk dansk-norsk haandordbog (1878; 4:e uppl. 1908). E. Ebg. Kaperi. Se Kapare. Kapernaum (Kafarnaum, ”Nahums by”),