metodister), 37,069 romerska katoliker, 22,623 muhammedaner och 19,537 judar; utan religion eller utan känd sådan voro 1,015,760, hvaribland 822,459 voro infödingar. Ett belopp har hittills årligen varit anslaget för kultändamål åt de holländsk-reformerte, episkopalerna, presbyterianerna och rom.-katolikerna (1906—07 tills. 3,367 pd), men 1875 beslöts, att detta anslag småningom skulle indragas. Undervisningen är icke obligatorisk. Af den hvita befolkningen kan nära 1/4 hvarken läsa eller skrifva. 1904 undervisades af 135,022 hvita barn (5—14 år) 51,431 i statsskolor, 19,556 i enskilda skolor och 20,782 hemma eller blott i söndagsskolor. Af de färgade barnen åtnjuter ännu mindre procenttal någon undervisning. Kolonien är delad i 111 skoldistrikt, hvart och ett under en vald skolstyrelse. Statsskolorna underhållas af stat och kommuner gemensamt. Deras antal var 1907 3,750. Det finnes ett universitet i Kapstaden (inrättadt 1873), hvilket är blott en examensanstalt för utdelande af lärdomsgrader, och 5 colleges med understöd af staten. Statens utgifter för undervisningsväsendet var 1907—08 578,528 pd st. Näringar. Jordbruket blomstrar hufvudsakligen omkring Kapstaden, Zuurberg, Lower Albany och Olifants hook och kräfver på sina ställen konstgjord bevattning. Trots dess utveckling måste stora mängder spannmål och mjöl införas. Det af kolonister upptagna området var 1907 535,232 kvkm., dessutom funnos 174,275 kvkm. ännu icke utlämnad jord (K. här tagen i sin större utsträckning). — En lag af 1887 stadgar villkoren vid försäljning af statsjord; bl. a. skall köparen inom ett år erlägga minst en tredjedel af köpeskillingen. Skogarna omfatta omkr. 1,400 kvkm. Nyare uppgifter om den odlade arealen saknas. De förnämsta jordbruksprodukterna äro majs, hvete, hafre, korn, sorghum (kafferkorn), råg, potates och tobak samt vin. Af omkr. 80 mill. vinstockar erhöllos 1904 206,000 hl. rödvin och 192,000 hl. hvitt vin samt tillverkades 70,000 hl. brännvin. 1859 exporterades vin för 153,000 pd st., men sedan har exporten aftagit, och värdet var 1907 endast 4,910 pd st. — Boskapsskötseln har mycket goda förutsättningar i det inre landet. 1904 funnos nära 2 mill. nötkreatur, 420,000 hästar och mulor, 11,8 mill. får, 7,2 mill. getter, 386,000 svin och 358,000 strutsar (numera är strutsantalet fördubbladt). Afkastningen steg till 19 mill. kg. ull, 4 mill. kg. angorahår, 176,500 kg. strutsfjädrar och 1,63 mill. kg. smör. Därtill komma stora kvantiteter kött, hudar och skinn. — Af bergverksprodukter äro diamanterna i Kimberleydistriktet de viktigaste. De stora sydafrikanska guldfälten ligga utanför K.; i distriktet Knysna finnes ett par mindre guldfyndigheter och vid Paarl mangan. Synnerligen rik kopparmalm brytes i Lilla Namaland och utföres osmält till England. Af stenkol brötos 1908 123,000 ton. Äfven fisket saknar icke ekonomisk betydelse; hummer och torkad fisk exporteras. Industrien är af jämförelsevis underordnad vikt. 1904 funnos 2,527 industriella verk, hvilka sysselsatte 30,318 pers. och producerade varor för 9 mill. pd st. De viktigaste voro kvarnar, bryggerier, tobaksfabriker, garfverier, sågverk och vagnfabriker. — Handeln är däremot så mycket viktigare och växer med hvarje år, i den mån inlandet träder i förbindelse med kusten genom järnvägar. Enligt konvention i juli 1906 utgör K. jämte Natal, Orange riverkolonien, Transvaal, södra Rhodesia, nordvästra Rhodesia samt Betsjuanaland, Basutoland och Swaziland protektoraten en tullunion. Då det allra mesta af denna unions handel med utlandet går öfver K:s hamnar, upptagas export- och importsiffrorna som angifvande denna kolonis export och import, ehuru de i själfva verket gälla äfven för de andra unerade kolonierna, och någon åtskillnad göres icke mellan K:s egen utrikeshandel och det, som är blott transitohandel. Hela importen öfver K. steg 1907 till 18,03 mill. pd st., exporten till 45,51 mill. pd st. (däraf för 44 mill. koloniala produkter). Exporten består mest af guld (mest från Transvaal och Rhodesia, 28,2 mill. pd), diamanter (8,97 mill. pd), ull (2,5 mill.), strutsfjädrar (1,8 mill.), angorahår, hudar och skinn, kopparmalm och boskap. Af diamanter har 1867—1907 utförts för 142,7 mill. pd st. — De viktigaste hamnarna äro Kapstaden, Port Elizabeth och East London, som förmedla omkr. 90 proc. af handeln med utlandet, närmast följa Mossel bay och Port Nolloth i Namaland. Antalet från utlandet ankomna fartyg var 1907 648 om 1,986,050 ton. K:s egen handelsflotta var s. å. 54 fartyg om 15,842 ton. — Kommunikationer. Järnvägarnas längd 1907 var 6,123 km., hvaraf 5,237 km. statsbanor. Den första byggdes 1859. Postanstalternas antal steg till 1,087 och antalet brefförsändelser till 46,6 mill. Telegrafen hade s. å. 595 byråer, linjernas längd var 13,228 och trådlängden 51,155 km. Underhafskablar förena K. med Europa och Australien. En telegraflinje förbinder Kapstaden med Kairo, och en järnväg samma sträcka är under byggnad (se Kap—Kairo-järnvägen). Telefonlinjernas längd var 6,091 km., deras trådlängd 12,833 km. — Mynt, mått och vikt äro numera engelska, endast med undantag för vägmått, där 1,000 kapfot = 1,033 engelska fot; 1 morgen land = 2,116 acres (85,63 ar). Författning och förvaltning. I början af den engelska tiden berodde koloniens styrelse h. o. h. på den instruktion, som hvarje guvernör erhöll af kronan. Först 11 mars 1853 fick K. en egen författning, hvilken i vissa delar ändrades 1872, då kolonien fick en inför representationen ansvarig regering. I spetsen för förvaltningen står en af engelska regeringen utnämnd guvernör (governor), som äfven är högste befälhafvare öfver trupperna. Han biträdes af ett statsråd (executive council) af 7 personer, likaledes utnämnda af den engelska regeringen (f. n. en premiärminister, tillika finansminister, sekreterare, justitieminister l. attorney-general, jordbruksminister och minister för allmänna arbeten, alla aflönade, samt två oaflönade, utan portfölj). Representationen är delad på två kamrar: lagstiftande rådet (legislative council), som består af 26 för 7 år valda ledamöter, och representanthuset (house of assembly), som består af 107 medlemmar, valda för 5 år. Kolonien är för val af lagstiftande rådet delad i 7 valkretsar, af hvilka tre välja 4 ledamöter hvar och fyra utse 3 hvar, hvartill komma 1 för Griqualand West och 1 för Brittiska Betsjuanaland. Representanthusets ledamöter utses i landtdistrikten och städerna. För valbarhet till rådet fordras att ega fast egendom af 2,000 pd st. värde eller annan förmögenhet af 4,000 pd st. värde. Valmännen (desamma för båda kamrarna) måste ega hus af minst 75 pd st. värde (sameganderätt i annan fast egendom kvalificerar