Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 873-874 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapodistrias ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sistnämnda kaponjärer anordnades ett starkt jordskydd
mot den fientliga sidan. Den vid eskarpen
liggande kaponjären utsattes emellertid alltmera
för kasteldens verkan, hvarför den flyttades
till kontereskarpen såsom reverskaponjär,
för så vidt ej en pansarkaponjär användes,
hvilket för förbindelsens skull var särskildt
ändamålsenligt vid våta grafvar. Brialmont
bibehöll dock reverskaponjären och anordnade
skyddad förbindelse mellan densamma och
eskarpen. Stundom anlades kaponjärer äfven
i fortens ryggsida, där de numera vanligen
anordnas som traditorbatteri (se d. o.). —
Kaponjärfront, en fästningsfront,
där grafflankeringen utgår från en eller flera
kaponjärer.
O. A. B. (L. W:son M.)

Kaponjärfront, fortif. Se Kaponjär.

Kaponjärsystem, fortif. En fästning är anlagd
enligt kaponjärsystem, då dess fronter
fortgå i raka eller på midten obetydligt
brutna linjer, som sidoförsvaras från
kaponjärer (se d. o.). Detta system, som
uppkommit under jämförelsevis sen tid, kan
anses ha följande fördelar framför bastions- och
tenaljsystemen: utstakningen blir enkel;
omslutningslinjen får den minsta längden; det
flankerande artilleriet är bättre skyddadt och
medgifver, då det placerats på frontens midt,
längre fronter, hvarigenom anfallspunkterna
aflägsnas från hvarandra; grundvinklarna kunna
göras mindre, linjerna undandragas bättre
enfilerande eld; och fästningens inre blir
jämförelsevis rymligare. Däremot medför systemet
den olägenheten, att anfallsfältet ej kan
beskjutas med korsande eld, utan att särskilda
utanverk härför anläggas. De flesta under
1800-talet byggda enceinter äro anlagda enligt
kaponjärsystemet. Jfr Fästning, sp. 314 ff. och
fig. 6 å sp. 316.
L. W:son M.

Kaposi [ka’påʃi], Móric (Moriz), ungersk
läkare, f. 1837, d. 1902, studerade i
Wien hos dermatologen Hebra och blef
där docent i dermatologi och syfilis 1867
samt 1875 e. o. professor, 1881 ledare af
dermatologiska universitetskliniken i Wien och
1895 ord. professor. Han utvecklade i betydlig
grad den af Hebra omskapade dermatologien,
uppställde flera nya sjukdomsformer och utvidgade
kunskapen om många andra. Resultatet af sina
forskningar nedlade han dels i större handböcker
och monografier, t. ex. Pathologie und therapie
der hautkrankheiten (1880; 5:e uppl. 1897), dels
i ett hundratal mindre uppsatser i tidskrifter.
F. S—n.

Kaposvár [-ʃvār], hufvudstad i
ungerska komitatet Sogomy, vid den
kanaliserade Kapos, en biflod till
Donau. 18,218 inv. (1900). Gymnasium,
döfstuminstitut. Sockerfabrik. Vin-
och tobaksodling, stora hästmarknader.
(J. F. N.)

Kapott (fr. capote), grof soldatkappa; långkappa
med kapuschong, fruntimmers-regnkappa. —
Kapotthatt, ett slags liten fruntimmershatt
(nackhatt) med hakband.


Kapp. 1. Artill., den ”hätta”, som omsluter
spetsen på moderna pansarbrytande projektiler
(pansargranater och halfpansargranater), afsedda
för pjäser af medel- och grof kaliber (se
fig.). Kappen ökar projektilens genomträngning
i ythårdt pansar — vid vinkelrätt eller i
det närmaste vinkelrätt anslag med omkr. 20
proc. Kappens inflytande anses i allmänhet ej
göra sig gällande förrän vid anslagshastigheter
större än 400—500 m.; konstaterade afvikelser
härifrån ha dock påvisats. För kappens verkan
finnes äfven en öfre hastighetsgräns, den
s. k. ”3:e kritiska hastigheten”, hvilken dock med hänsyn
till nu i praktiken använda hastigheter har
uteslutande teoretiskt intresse. Många teorier
ha framställts till förklaring af kappens
förmåga att öka projektilens inträngning
i ythårdt pansar. Vid beskjutning af icke
ythårdt pansar nedsättes, om kapp användes,
genomträngningsförmågan i någon mån, enär kappen
i detta fall ger spetsen en för genomträngning
mindre lämplig form. Oberoende af hvad slags
pansar, som beskjutes, anses kappen vid snedt
anslag af projektilen mot plåten såtillvida
inverka förmånligt, att den minskar det värde
på anslagsvinkeln (vinkeln mellan plåtens yta
och projektilens axel), vid hvilket projektilen
i stället för att intränga i plåten glider af
densamma. Kappens form synes ej ha nämnvärdt
inflytande på dess verkan; i allmänhet har
därför också hvarje tillverkare sin särskilda
modell på kapp. De viktigaste detaljerna
vid kappens tillverkning hemlighållas af
fabrikanterna; följande torde dock kunna
anföras ang. tillverkningen i fråga. Kappen
tillverkas af stål af ungefär samma kvalitet
som det för själfva projektilen använda, men
torde dock i allmänhet hållas något mjukare
än projektilmaterialet; kappen fästes till
projektilspetsen antingen genom lödning, vid
hvilken måste användas ett ämne med så låg
smältpunkt, att projektilspetsens hårdhet genom
lödningen ej förminskas eller ock därigenom,
att viss del af kappens gods inhamras eller
inpressas i en på projektilspetsen upptagen
ränna; som nämnda ränna naturligtvis försvagar
spetsen, måste densamma göras mycket grund. Det
är af den största vikt, att kappen fästes
säkert, enär det i annat fall kan inträffa,
att densamma vid projektilens ”ansättning”
eller vid skottlossningen skakas loss, hvilket
kan ha till följd, att projektilens gång genom
loppet hindras och kanonen därigenom skadas,
ja, t. o. m. spränges.

2. Skpsb., ursprungligen skydd af impregnerad
eller oljemålad duk vid däcksluckor och nedgångar
för att hindra nedträngandet af vatten, uppbygges
numera vanligen af trä eller plåt och förses
med dörrar. Kapp benämnes äfven den plåtbyggnad,
som sträcker sig från det lägst belägna däcket
till lämpligt stycke öfver det öfversta däcket
och omger skorstenarna (skorstenskapp) eller
är uppbyggd omkring den stora öppning i däcken,
som finnes öfver maskinrummet (maskinkapp). För
att å pansardäckade örlogsfartyg bereda skydd
mot krevader äfven åt de delar af fartyget, som
äro belägna under någon kapp, förses denna ofta
i höjd med pansardäcket med ett pansargaller,
bestående af på högkant ställda plattstål och så
anordnadt, att det under fredliga förhållanden
kan uppslås och då icke hindrar kommunikationen
i kappen.
1. S. 2. C. K. S.

Kapp, Friedrich, tysk-amerikansk
historieskrifvare, f. 1824 i Hamm, d. 1884 i
Berlin, egnade sig åt den juridiska banan, men
måste 1849 fly ur Tyskland till följd af sitt
deltagande i 1848 års oroligheter i Frankfurt
am Main och var 1850—70 praktiserande advokat
i New York. Han återkom därefter till Tyskland
och bosatte sig i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>