- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
877-878

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapplöpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kapplöpning, sportv., i inskränkt bemärkelse hastighetstäfling för hästar. Man skiljer på olika slag af kapplöpningar: slätlöpning (fig. 1), häcklöpning (fig. 2) och annan hinderlöpning (fig. 3), steeple-chase och jaktlopp samt traflöpningar (se dessa ord). Redan vid antikens olympiska spel och under romerska kejsardömet spelade hästkapplöpningarna en framstående roll på sportens område; det var särskildt kappkörningskonsten, som man då omhuldade, dock mera för att pröfva mannens skicklighet än af intresse för hästen. Araberna anordnade regelbundna kapplöpningar och förstodo att därför träna sina hästar redan omkr. 500 e. Kr. Nutidens hästkapplöpningar härstamma från England, där denna sport idkats sedan 1100-talet. Under Jakob I (1603—25) fick den en fastare organisation, och särskilda regler för täflingarna blefvo utskrifna. Till en början täflade man om att med hästen tillryggalägga en viss distans på kortaste tid. Man red markledes fram genaste vägen med ett kyrktorn som mål (härifrån benämningen steeple-chase, af eng. steeple, kyrktorn, och chase, jaga efter), och priset utgjordes af en i trä utskuren klocka fylld med blommor. Sedermera anlades särskilda kapplöpningsbanor, på hvilka flera hästar samtidigt startades enligt noga fastställda bestämmelser; den häst, som med nosspetsen först passerade målet, blef segrare, och prisen blefvo nu allt värdefullare. Först under Karl II (1660—85) stiftades pris till värde af 100 pd st., och sedan dess utvecklade sig kapplöpningar och fullblodsafvel med snabba steg (se Derby), samtidigt med att prisen stigit till hundra tusentals kr. För att nu få snabba hästar att täfla med började man para olika hästraser, och så märkte man snart nog, att en häst, som själf med utmärkelse deltagit i kapplöpningar, producerade den snabbaste afkomman. På så sätt skapades fullblodshästen (se d. o.). Kapplöpningssportens betydelse för hästafveln äfven med hänsyn till hästens allmänna brukbarhet insågs ock allt mera, och efter engelskt mönster infördes småningom kapplöpningar i alla civiliserade länder. I Frankrike anordnades de första i Bretagne, Auvergne och Bourgogne; på 1600-talet egde regelbundna kapplöpningar rum vid Fontainebleau, Vincennes och Sablons, under början af 1800-talet vid Pau, Paris och Saint-Brieuc; de förnämsta hållas nu vid Longchamps (se d. o.). I Tyskland försiggingo de första offentliga löpningarna vid Doberan 1823, de förnämsta hållas nu vid Berlin (Charlottenburg) och Hamburg. Öfverallt besannade sig den satsen: ”utan kapplöpningar intet fullblod, utan fullblod intet halfblod”.

illustration placeholder Fig. 1. Slätlöpning (Lindarängen, Stockholm).

illustration placeholder Fig. 2. Häcklöpning (Lindarängen, Stockholm).

illustration placeholder Fig. 3. Hinderlöpning (Strömsholm).

I Sverige anordnades kapplöpningar efter engelskt mönster första gången i Göteborg 1810—14. Därefter förljudes här intet om kapplöpningar förr än 1830, då Patriotiska föreningen för Sveriges hästkultur började anordna dylika täflingar; sällskapet nödgades emellertid redan 1837 upphöra med sin verksamhet. Det 1867 bildade Allmänna svenska kapplöpningssällskapet öfvertog sedermera ledningen af vårt kapplöpningsväsen. Enskilda kapplöpningsbolag bildades, såsom Kapten Frisk, M. Jarrow, Herr Frank och Herr Bayard, hvilka årligen från England införde fullblodshästar; kapplöpningar anordnades vid Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Linköping; en allmän träningsanstalt anlades vid Hälsingborg; det skapades ett skandinaviskt Derby (se d. o.); Nordiska jockejklubben bildades; en Nordisk stuteribok (se Fullblodshäst) började utgifvas, och staten började utdela pris vid kapplöpningarna. Emellertid varade denna den svenska hästlöpningssportens glansperiod ej längre än till slutet af 1870-talet. 1880 upplöstes Allmänna svenska kapplöpningssällskapet, och därefter följde några år, då sporten till häst uppehölls så godt som endast vid ett och annat kavalleriregemente. Emellertid började i slutet af 1880-talet bildas fältridtklubbar (se d. o.), som togo hand äfven om kapplöpningssporten, och sedan äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 21 16:12:20 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free