Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 881-882 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapsaicin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kapsaicin, kem. farm., nämnes af flera författare
som den skarpt retande hufvudbeståndsdelen
af spansk peppar, Capsicum, och är möjligen
identiskt med det däri tidigare beskrifna
kapsicinet (se Capsicum). Kapsaicin
är en kristallinisk, i alkali löslig kropp.
C. G. S.

Kapsalion (Kapsali), ön Kytheras
hufvudstad, heter nu Kythera. Se Kythera.

Kapsel (af lat. capsula, litet skrin),
beteckning på åtskilliga föremål, i hvilka något
ligger inneslutet, t. ex. ett cylinderformigt
bleckhölje kring målarfärger, ett lösligt,
smakfritt, vanligen äggformigt gelatinhölje
kring vissa medikament, hvilka utan detta vore
obehagliga att nedsvälja, m. m. — I botaniken
förstås med kapsel en torr frukt, bildad af
ett eller flera sammanvuxna fruktblad och
innehållande ett större eller mindre antal
frön, hvilka genom fruktens öppnande kunna
utspridas. Kapselns öppnande kan ske på flera
sätt, t. ex. genom små rundade hål (porkapsel),
såsom hos vallmon och blåklockan (se Campanula),
genom tänder, då fruktbladens spetsar
spricka från hvarandra i ringa utsträckning,
såsom hos nejlikor och gullvifvan (se Primula),
med valvler, då fruktbladen spricka upp
nästan hela vägen från kapselns spets till dess
bas, såsom hos spikklubban (se Datura), med
lock (lockkapsel), då kapselns öfversta del
afkastas, såsom hos bolmörten (se Hyoscyamus)
och Anagallis (se d. o.). Bristningsställena
äro på förhand antydda genom särskilda anatomiska
anordningar, och bristningen åstadkommes i regel
genom väfnadernas uttorkning, hvarigenom andra
spänningsförhållanden uppkomma, hvilka förorsaka
uppsprickningen. Många kapslar kunna i regnväder
genom den upptagna fuktigheten åter tillsluta
sig, några kapslar, såsom hos Veronica, äro
i torrt väder slutna, i fuktigt väder öppna
(hygrochasi, se d. o.). Några kapslar äro
saftiga, såsom hos Impatiens (se d. o.); deras
bristning åstadkommes därigenom, att vissa lager
i kapselväggen upptaga mera vatten än andra,
hvarvid väggen plötsligt brister och fröna
utslungas. Särskilda slag af kapslar äro balja,
baljkapsel och skida (se dessa ord). En
biologisk kapsel är en samling af nötter, som
omslutas af persisterande hylleblad (foderblad,
holkfjäll), tjänstgörande som en kapselvägg,
såsom hos Comarum. Om mossornas kapsel
se Mossor.
O. T. S. (G. L—m.)

Kapselhjul, mek. Se Blåsmaskin, sp. 809.

Kapselkock, veter. Se Föl-lamhet.

Kapselmotor. Se Elektromotor, sp. 362—363.

Kapsicin, bot. farm. Se Capsicum.

Kapsikol, bot. farm. Se Capsicum.

Kapska älgen, zool. Se Antiloper,
sp. 1145.

Kapson.

Kapson (ty. kappzaum, fr. caveçon, af
lat. caput, hufvud), ett slags grimma afsedd
för dressyr eller motionering af hästar. I
eller på grimmans nosrem är anbragt ett järn,
i hvars mellersta ring kapsonlinan fästes (se
fig.). Det ges flera olika slags kapsoner,
hvilka på grund af det å nosremmen fästa
järnets olika form äro mer eller mindre skarpt
verkande. Kapsonens nosrem bör ligga omkr. 2
cm. under kindknotorna, fast tillspänd, så att
den ligger stadigt, men ej hårdare, än att ett
finger kan stickas under densamma. Kapsonens
käkrem bör tilldragas så, att dess sidostycken ej
kunna glida fram mot hästens ögon. — Lägga kapson
på någon, tvinga någon att hålla sig i styr.
B. C—m.

Kapsonlina. Se Kapson.

Fig. 1. Parlamentshuset i Kapstaden. I bakgrunden Taffelberget (Table mountain).

Kapstaden (eng. Cape town), hufvudstad i
Kapkolonien i Syd-Afrika, vid Table bay och
norra sidan af den halfö, som bildas af det 1,080
m. höga Table mountain (se fig. 1), 50 km. n. om
Goda-Hoppsudden, under 33° 56′ 3″ s. br. och
18° 28′ 40″ ö. lgd (observatoriet). 169,641
inv. (1904), hvaraf 77,668 i den egentliga
staden och 91,973 i förstäderna, hvilka
äro Claremont (14,972), Green and Sea Point
(8,839), Maitland (5,071), Mowbray (9,589),
Rondebosch (6,035), Woodstock (28,990) och
Wynberg (18,477). Befolkningen består af de
mest olika nationaliteter: jämte holländare
och engelsmän representanter för Europas alla
folk samt hottentotter, kaffrer, indiska och
kinesiska kulier och malajer. Den med utmärkt
vatten (från Table mountain) försedda, elektriskt
belysta staden har ett fullt europeiskt utseende
med breda, raka gator, vackra parker och prydliga
hus. Bland dessa märkas guvernörens palats, parlamentshuset
(fig. 1), rådhuset, katolska katedralen, en
synagoga och en moské, bibliotekshuset (60,000
bd) m. fl. — En garnison ligger i det gamla
kastellet och i kaserner, i Simon’s bay vid False
bay, 26 km. s. om K., har den engelska flottan
i Syd-Afrika sin hufvudstation. I K. finnas
universitet (1873, blott examensanstalt),
college (S. African college), astronomiskt och
magnetiskt observatorium (1820, 4,5 km. ö. om
staden), naturhist. museum och botanisk
trädgård. Industrien representeras af en
stor maskinfabrik, bryggerier, ångkvarnar och
ångsågar. Af större betydelse är handeln, då
K. är den viktigaste handelsstaden i Syd-Afrika
och har järnvägsförbindelser icke blott med
Kapkoloniens alla viktigare orter, utan äfven med
det brittiska Syd-Afrikas öfriga centra ända upp
till Nord-Rhodesia. Om den under arbete varande
Kap—Kairojärnvägen se d. o. Regelbunden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>