Kapsaicin, kem. farm., nämnes af flera författare som den skarpt retande hufvudbeståndsdelen af spansk peppar, Capsicum, och är möjligen identiskt med det däri tidigare beskrifna kapsicinet (se Capsicum). Kapsaicin är en kristallinisk, i alkali löslig kropp. C. G. S. Kapsalion (Kapsali), ön Kytheras hufvudstad, heter nu Kythera. Se Kythera. Kapsel (af lat. capsula, litet skrin), beteckning på åtskilliga föremål, i hvilka något ligger inneslutet, t. ex. ett cylinderformigt bleckhölje kring målarfärger, ett lösligt, smakfritt, vanligen äggformigt gelatinhölje kring vissa medikament, hvilka utan detta vore obehagliga att nedsvälja, m. m. — I botaniken förstås med kapsel en torr frukt, bildad af ett eller flera sammanvuxna fruktblad och innehållande ett större eller mindre antal frön, hvilka genom fruktens öppnande kunna utspridas. Kapselns öppnande kan ske på flera sätt, t. ex. genom små rundade hål (porkapsel), såsom hos vallmon och blåklockan (se Campanula), genom tänder, då fruktbladens spetsar spricka från hvarandra i ringa utsträckning, såsom hos nejlikor och gullvifvan (se Primula), med valvler, då fruktbladen spricka upp nästan hela vägen från kapselns spets till dess bas, såsom hos spikklubban (se Datura), med lock (lockkapsel), då kapselns öfversta del afkastas, såsom hos bolmörten (se Hyoscyamus) och Anagallis (se d. o.). Bristningsställena äro på förhand antydda genom särskilda anatomiska anordningar, och bristningen åstadkommes i regel genom väfnadernas uttorkning, hvarigenom andra spänningsförhållanden uppkomma, hvilka förorsaka uppsprickningen. Många kapslar kunna i regnväder genom den upptagna fuktigheten åter tillsluta sig, några kapslar, såsom hos Veronica, äro i torrt väder slutna, i fuktigt väder öppna (hygrochasi, se d. o.). Några kapslar äro saftiga, såsom hos Impatiens (se d. o.); deras bristning åstadkommes därigenom, att vissa lager i kapselväggen upptaga mera vatten än andra, hvarvid väggen plötsligt brister och fröna utslungas. Särskilda slag af kapslar äro balja, baljkapsel och skida (se dessa ord). En biologisk kapsel är en samling af nötter, som omslutas af persisterande hylleblad (foderblad, holkfjäll), tjänstgörande som en kapselvägg, såsom hos Comarum. Om mossornas kapsel se Mossor. O. T. S. (G. L—m.) Kapselhjul, mek. Se Blåsmaskin, sp. 809. Kapselkock, veter. Se Föl-lamhet. Kapselmotor. Se Elektromotor, sp. 362—363. Kapsicin, bot. farm. Se Capsicum. Kapsikol, bot. farm. Se Capsicum. Kapska älgen, zool. Se Antiloper, sp. 1145.

Kapson.

Kapson (ty. kappzaum, fr. caveçon, af lat. caput, hufvud), ett slags grimma afsedd för dressyr eller motionering af hästar. I eller på grimmans nosrem är anbragt ett järn, i hvars mellersta ring kapsonlinan fästes (se fig.). Det ges flera olika slags kapsoner, hvilka på grund af det å nosremmen fästa järnets olika form äro mer eller mindre skarpt verkande. Kapsonens nosrem bör ligga omkr. 2 cm. under kindknotorna, fast tillspänd, så att den ligger stadigt, men ej hårdare, än att ett finger kan stickas under densamma. Kapsonens käkrem bör tilldragas så, att dess sidostycken ej kunna glida fram mot hästens ögon. — Lägga kapson på någon, tvinga någon att hålla sig i styr. B. C—m. Kapsonlina. Se Kapson.

Fig. 1. Parlamentshuset i Kapstaden. I bakgrunden Taffelberget (Table mountain).

Kapstaden (eng. Cape town), hufvudstad i Kapkolonien i Syd-Afrika, vid Table bay och norra sidan af den halfö, som bildas af det 1,080 m. höga Table mountain (se fig. 1), 50 km. n. om Goda-Hoppsudden, under 33° 56′ 3″ s. br. och 18° 28′ 40″ ö. lgd (observatoriet). 169,641 inv. (1904), hvaraf 77,668 i den egentliga staden och 91,973 i förstäderna, hvilka äro Claremont (14,972), Green and Sea Point (8,839), Maitland (5,071), Mowbray (9,589), Rondebosch (6,035), Woodstock (28,990) och Wynberg (18,477). Befolkningen består af de mest olika nationaliteter: jämte holländare och engelsmän representanter för Europas alla folk samt hottentotter, kaffrer, indiska och kinesiska kulier och malajer. Den med utmärkt vatten (från Table mountain) försedda, elektriskt belysta staden har ett fullt europeiskt utseende med breda, raka gator, vackra parker och prydliga hus. Bland dessa märkas guvernörens palats, parlamentshuset (fig. 1), rådhuset, katolska katedralen, en synagoga och en moské, bibliotekshuset (60,000 bd) m. fl. — En garnison ligger i det gamla kastellet och i kaserner, i Simon’s bay vid False bay, 26 km. s. om K., har den engelska flottan i Syd-Afrika sin hufvudstation. I K. finnas universitet (1873, blott examensanstalt), college (S. African college), astronomiskt och magnetiskt observatorium (1820, 4,5 km. ö. om staden), naturhist. museum och botanisk trädgård. Industrien representeras af en stor maskinfabrik, bryggerier, ångkvarnar och ångsågar. Af större betydelse är handeln, då K. är den viktigaste handelsstaden i Syd-Afrika och har järnvägsförbindelser icke blott med Kapkoloniens alla viktigare orter, utan äfven med det brittiska Syd-Afrikas öfriga centra ända upp till Nord-Rhodesia. Om den under arbete varande Kap—Kairojärnvägen se d. o. Regelbunden