Underbefälsskola och Ångfartygsbefälhafvare. 1. C. O. N. 2—3. L. H.* Kapten Gulliver, pseudonym. Se Bergstrand 2. Kaptenlöjtnant. Se Kapten 1 och 2. Kapten Paulain [pålä̃]. Se Garde, A. E. d. A Kapten Puff, en veckotidning, som utgafs i Stockholm 1856—65 och 1872—74 af K. H. Rydberg. Prenumerationspriset var 5 kr. Namnet (lånadt från Kexels komedi ”Capitain Puff eller storprataren”) och devisen (”Och detta skulle utgöra balansen i Europa!”) afsågo närmast den politiska konjunktur, under hvilken tidningen först framträdde, nämligen Sveriges tillträde till västmakternas allians. ”Kapten Puff” bekämpade denna och den därpå följande skandinaviska politiken. Åtskilliga kvicka pennor voro verksamma för ”Kapten Puff” i dess bästa tid (förutom utgifvaren skrefvo där K. A. Adlersparre, L. J. Hierta, K. af Kullberg, J. G. Schultz, L. J. Siktberg m. fl.). Tidningens senare uppträdande framkallades enligt anmälan af missnöje med den 1871 manifesterade riksdagspolitiken. Kapten Puff, pseudonym. Se Pinello, N. H. <img l>

Kapteÿn [-tejn], Jacobus Cornelius, holländsk astronom, f. 19 jan. 1851 i Barneveld, Gelderland, blef 1875 observator vid observatoriet i Leiden och 1878 professor i astronomi vid universitetet i Groningen. Han inrättade 1896 det ”astronomiska laboratoriet” i Groningen, en i sitt slag tämligen enastående institution, som är afsedd för bearbetande af astrofotografiskt material, erhållet från de stora med astrofotografiska instrument utrustade observatorierna. Enligt denna princip ha där under K:s ledning, särskildt inom stellarastronomien, utförts flera högst betydelsefulla arbeten (delvis publicerade i de af K. utg. ”Publications of the astronomical laboratory at Groningen”). K. har företrädesvis egnat sig åt fixstjärnastronomien, och genom sin idérikedom och energi har han inom detta område kommit till resultat af en sådan betydelse, att han numera räknas till vår tids allra främsta astronomer. — Tills. med D. Gill företog K. på fotografisk väg upprättandet af en stor stjärnkatalog för södra himmelen, motsvarande den af Argelander genom direkta observationer åstadkomna ”Bonner durchmusterung”. De fotografiska arbetena utfördes på Kapobservatoriet under Gills ledning, under det att själfva mätningarna verkställdes af K. i Groningen. Detta väldiga arbete, omfattande nära 1/2 mill. stjärnor af t. o. m. 10:e storleken, är under benämningen The Cape photographic durchmusterung publiceradt i Kapobservatoriets annaler. Mätningarna utfördes enligt den s. k. parallaktiska mätningsmetoden, uppfunnen af K. och närmare utvecklad i Exposé de la méthode parallactique de mesure etc. (1888). — K. har inlagt stora förtjänster om lösandet af en af stellarastronomiens viktigaste och svåraste uppgifter, nämligen bestämmandet af fixstjärnornas årliga parallaxer och därmed deras afstånd. I Bestimmung von parallaxen durch registrierbeobachtungen am meridiankreise (1891) visade han, att man genom ändamålsenligt anordnade meridianobservationer kunde ernå säkra parallaxbestämningar. Betydande resultat ha enligt denna metod vunnits, utom af K. själf, af flera andra observatörer, särskildt amerikanen Flint. En annan metod att bestämma fixstjärnparallaxer (på fotografisk väg) utvecklades af K. i afh. The parallax of 248 stars of the region around BD. + 35° .4013 contained on photographs prepared by A. Donner (1900); idén till densamma hade han framlagt redan 1889. Han utarbetade äfven ett förslag till genommönstring af hela himlen i och för bestämningen af stjärnornas parallaxer enligt denna metod och genom samverkan mellan ett flertal observatorier. Af hans öfriga arbeten på detta område må nämnas det viktiga On the mean parallax of stars of determined proper motion and magnitude (1901). — Ytterst intressanta äro de resultat, till hvilka K. kommit ang. sammanhanget mellan fixstjärnornas egenrörelse och deras spektra. Han har bl. a. visat, att stjärnorna af 2:a spektralklassen (de gula stjärnorna) i genomsnitt ha betydligt starkare egenrörelse än de af 1:a klassen (de hvita); man sluter däraf, att de förra i allmänhet ligga oss närmare än de senare. — Af K:s omfattande och viktiga undersökningar öfver stjärnornas och solsystemets egenrörelser i rymden må omnämnas de, hvilka ledde honom till den epokgörande upptäckt, som 1905 framlades i ett kort preliminärt meddelande, Star streaming (British associations ”Report” 1904). Alla föregående försök att påvisa någon verklig allmän lagbundenhet i fixstjärnornas rörelser ha varit fruktlösa, och teorierna om en centralsol (se d. o.) kunna numera betraktas som fullständigt förfelade. K. har här, för första gången, kommit till ett verkligt, säkert grundadt resultat i denna fråga. Han påvisade, att fixstjärnorna inom vårt Vintergatsystem ha en allmän benägenhet att röra sig företrädesvis i två stora ”stjärnströmmar”, riktade mot två ”vertices”, af hvilka den ena är belägen i Orions stjärnbild, den andra åt rakt motsatt håll. Genom denna upptäckt, som sedermera bekräftats genom omfattande undersökningar af Eddington, Schwarzschild m. fl., har K. gifvit ett uppslag, hvarigenom med ens lösningen af en af den vetenskapliga forskningens största uppgifter ryckt ett betydligt stycke närmare. Det visar sig redan nu, att man kan hysa välgrundad förhoppning om, att genom ett fullföljande af K:s upptäckt den hittills nästan fullständigt i dunkel höljda frågan om det för oss synliga världsaltets byggnad och mekanism skall finna en approximativ lösning inom en icke alltför aflägsen framtid. Se K. Schwarzschild, ”Über das system der fixsterne” (1909). B—d. Kaptivera (af fr. captiver), fånga, snärja, vinna för sig (genom framställningskonst). Kaptsjak. Se Gyllene horden och Kiptsjak. Kapu l. Kapy, turk., port, förekommer som namn på regeringsbyggnaden i Konstantinopel (se Porten) och i geografiska namn, t. ex. Demir kapu, Järnporten (se d. o.). — Kapydjy l. Kapudju (”dörrvaktare”), fordom benämning på seraljtjänare. — Kapydjy-basji (”öfverdörrvaktare”), kammarherre; titel på flera slags turkiska tjänstemän.