Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 885-886 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapsaicin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Underbefälsskola och Ångfartygsbefälhafvare.
1. C. O. N. 2—3. L. H.*

Kapten Gulliver, pseudonym. Se Bergstrand 2.

Kaptenlöjtnant. Se Kapten 1 och 2.

Kapten Paulain [pålä̃]. Se Garde, A. E. d. A

Kapten Puff, en veckotidning, som utgafs
i Stockholm 1856—65 och 1872—74
af K. H. Rydberg. Prenumerationspriset var 5
kr. Namnet (lånadt från Kexels komedi ”Capitain
Puff eller storprataren”) och devisen (”Och
detta skulle utgöra balansen i Europa!”) afsågo
närmast den politiska konjunktur, under hvilken
tidningen först framträdde, nämligen Sveriges
tillträde till västmakternas allians. ”Kapten
Puff” bekämpade denna och den därpå följande
skandinaviska politiken. Åtskilliga kvicka
pennor voro verksamma för ”Kapten Puff” i
dess bästa tid (förutom utgifvaren skrefvo där
K. A. Adlersparre, L. J. Hierta, K. af Kullberg,
J. G. Schultz, L. J. Siktberg m. fl.). Tidningens
senare uppträdande framkallades enligt
anmälan af missnöje med den 1871 manifesterade
riksdagspolitiken.

Kapten Puff, pseudonym. Se Pinello, N. H.


Kapteÿn [-tejn], Jacobus Cornelius, holländsk astronom,
f. 19 jan. 1851 i Barneveld, Gelderland, blef 1875
observator vid observatoriet i Leiden och
1878 professor i astronomi vid universitetet i
Groningen. Han inrättade 1896 det ”astronomiska
laboratoriet” i Groningen, en i sitt slag
tämligen enastående institution, som är afsedd
för bearbetande af astrofotografiskt material,
erhållet från de stora med astrofotografiska
instrument utrustade observatorierna. Enligt
denna princip ha där under K:s ledning,
särskildt inom stellarastronomien, utförts
flera högst betydelsefulla arbeten (delvis
publicerade i de af K. utg. ”Publications of the
astronomical laboratory at Groningen”). K. har
företrädesvis egnat sig åt fixstjärnastronomien,
och genom sin idérikedom och energi har han
inom detta område kommit till resultat af en
sådan betydelse, att han numera räknas till
vår tids allra främsta astronomer. — Tills.
med D. Gill företog K. på fotografisk väg
upprättandet af en stor stjärnkatalog för
södra himmelen, motsvarande den af Argelander
genom direkta observationer åstadkomna ”Bonner
durchmusterung”. De fotografiska arbetena
utfördes på Kapobservatoriet under Gills
ledning, under det att själfva mätningarna
verkställdes af K. i Groningen. Detta väldiga
arbete, omfattande nära 1/2 mill. stjärnor af
t. o. m. 10:e storleken, är under benämningen The
Cape photographic durchmusterung publiceradt i
Kapobservatoriets annaler. Mätningarna utfördes
enligt den s. k. parallaktiska mätningsmetoden,
uppfunnen af K. och närmare utvecklad i
Exposé de la méthode parallactique de mesure
etc. (1888). — K. har inlagt stora förtjänster om
lösandet af en af stellarastronomiens viktigaste
och svåraste uppgifter, nämligen
bestämmandet af fixstjärnornas årliga parallaxer
och därmed deras afstånd. I Bestimmung von
parallaxen durch registrierbeobachtungen am
meridiankreise (1891) visade han, att man genom
ändamålsenligt anordnade meridianobservationer
kunde ernå säkra parallaxbestämningar. Betydande
resultat ha enligt denna metod vunnits, utom
af K. själf, af flera andra observatörer,
särskildt amerikanen Flint. En annan metod att
bestämma fixstjärnparallaxer (på fotografisk
väg) utvecklades af K. i afh. The parallax of
248 stars of the region around BD. + 35° .4013
contained on photographs prepared by A. Donner
(1900); idén till densamma hade han framlagt
redan 1889. Han utarbetade äfven ett förslag
till genommönstring af hela himlen i och för
bestämningen af stjärnornas parallaxer enligt
denna metod och genom samverkan mellan ett
flertal observatorier. Af hans öfriga arbeten på
detta område må nämnas det viktiga On the mean
parallax of stars of determined proper motion and
magnitude (1901). — Ytterst intressanta äro de
resultat, till hvilka K. kommit ang. sammanhanget
mellan fixstjärnornas egenrörelse och deras
spektra. Han har bl. a. visat, att stjärnorna
af 2:a spektralklassen (de gula stjärnorna) i
genomsnitt ha betydligt starkare egenrörelse än
de af 1:a klassen (de hvita); man sluter däraf,
att de förra i allmänhet ligga oss närmare
än de senare. — Af K:s omfattande och viktiga
undersökningar öfver stjärnornas och solsystemets
egenrörelser i rymden må omnämnas de, hvilka
ledde honom till den epokgörande upptäckt, som
1905 framlades i ett kort preliminärt meddelande,
Star streaming (British associations ”Report”
1904). Alla föregående försök att påvisa någon
verklig allmän lagbundenhet i fixstjärnornas
rörelser ha varit fruktlösa, och teorierna om en
centralsol (se d. o.) kunna numera betraktas
som fullständigt förfelade. K. har här, för
första gången, kommit till ett verkligt, säkert
grundadt resultat i denna fråga. Han påvisade,
att fixstjärnorna inom vårt Vintergatsystem ha
en allmän benägenhet att röra sig företrädesvis
i två stora ”stjärnströmmar”, riktade mot två
”vertices”, af hvilka den ena är belägen i
Orions stjärnbild, den andra åt rakt motsatt
håll. Genom denna upptäckt, som sedermera
bekräftats genom omfattande undersökningar af
Eddington, Schwarzschild m. fl., har K. gifvit
ett uppslag, hvarigenom med ens lösningen
af en af den vetenskapliga forskningens
största uppgifter ryckt ett betydligt stycke
närmare. Det visar sig redan nu, att man kan
hysa välgrundad förhoppning om, att genom ett
fullföljande af K:s upptäckt den hittills nästan
fullständigt i dunkel höljda frågan om det för
oss synliga världsaltets byggnad och mekanism
skall finna en approximativ lösning inom en icke
alltför aflägsen framtid. Se K. Schwarzschild,
”Über das system der fixsterne” (1909).
B—d.

Kaptivera (af fr. captiver), fånga, snärja,
vinna för sig (genom framställningskonst).

Kaptsjak. Se Gyllene horden och Kiptsjak.

Kapu l. Kapy, turk., port, förekommer som
namn på regeringsbyggnaden i Konstantinopel
(se Porten) och i geografiska namn,
t. ex. Demir kapu, Järnporten (se d. o.). —
Kapydjy l. Kapudju (”dörrvaktare”), fordom
benämning på seraljtjänare. — Kapydjy-basji
(”öfverdörrvaktare”), kammarherre; titel på
flera slags turkiska tjänstemän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>