karantänsbehandling, som enligt gällande föreskrifter i afseende på pesten och koleran må erfordras. Särskildt karantänssjukhus finnes för pestsmittade sjuka. Vid inrättningen äro anställda och boende en karantänsläkare, en karantänsmästare, fyra karantänsdrängar och öfrig betjäning efter behof. — Utom Känsö eger Sverige ytterligare en karantänsinrättning, vid Fejan (se d. o.) i Roslagens skärgård, med nytt sjukhus och andra behöfliga byggnader. Den är emellertid öppen endast de tider af året, då behof däraf föreligger. Fartyg, som måste undergå karantän, skall hissa gul flagg (karantänsflagg) och får under karantänstiden, i regel 5 dygn, icke ha beröring med land. Fartyg från smittadt land ålägges numera karantän i regel, endast om misstänkta sjukdomsfall under resan förekommit ombord. I sådana fall inläggas de sjuke å karantänsanstaltens sjukhus, hvarjämte passagerare och besättning observeras under 5 dagar, fartyget desinficieras, och andra nödiga åtgärder, t. ex. förgörande af råttor, vidtagas. Om misstänkta sjukdomsfall icke förekommit under resan, behöfver fartyget med besättning och passagerare i allmänhet endast underkastas läkarbesiktning, antingen vid karantänsplats eller vid andra i farsotstider därför utvalda observationsplatser. Efter fullgjord karantän eller besiktning vid observationsplats erhåller fartygets befälhafvare en s. k. praktika, d. v. s. tillstånd att ha obehindrad kommunikation med svenska landet. Passagerare och besättning äro emellertid, vare sig fartyget undergått karantän eller icke, underkastade någon tids efterbesiktning å sina resp. vistelseorter i land, i förra fallet i regel högst 5 dagar, sedan karantänsplatsen lämnades, i senare fallet till dess 5 dagar förflutit sedan de besiktningsskyldige lämnade den smittade orten. Se vidare k. kung. 16 juni 1905 ang. förändrade föreskrifter till förekommande af pestens och kolerans införande i riket och k. kung. s. d. ang. införsel af varor, som kunna misstänkas medföra pest eller kolerasmitta samt Medicinalstyrelsens kung. med föreskrifter för efterbesiktning å resande... 27 sept. 1893. Se f. ö. Förf. ang. medicinalväsendet i Sverige utg. af D. M. Pontin t. o. m. 1905, därefter af H. Petersson. Karantänsbestämmelser vid införsel af husdjur afse, såväl hvad sjö- som landskarantän beträffar, att förekomma smittsamma husdjurssjukdomars införande i ett land och växla högst betydligt i olika länder. Så gäller t. ex. i England importförbud med undantag för amerikansk boskap, som efter genomgången karantän får införas för omedelbar nedslaktning. Äfven i Tyskland äro karantänsbestämmelserna i allmänhet stränga. Till Sverige får införsel sjöledes af de flesta husdjur ske endast till stad, där karantänsveterinär är anställd, och där af Medicinalstyrelsen godkänd karantänsanstalt finnes anordnad. Från land (eller del däraf), som förklarats smittadt af boskapspest, af smittsam mul- och klöfsjuka eller af vattuskräck, få djur, som lätt kunna angripas af ifrågavarande sjukdomar, hvarken sjö- eller landvägen införas. Likaså är införsel från Amerika af nötkreatur förbjuden. Från land (eller del däraf), som förklarats smittadt af elakartad lungsjuka, rots, koppor eller skabb hos får, elakartad klöfsjuka hos får och getter, mjältbrand, svinpest eller svinsjuka, få djur, som kunna angripas af nämnda sjukdomar, icke landvägen införas, men väl sjöledes, hvarvid dock fordras bl. a., att de äro åtföljda af veterinärintyg samt, med undantag för svin, af intyg utfärdadt eller styrkt af svensk konsul eller annan offentlig myndighet i utskeppningsorten därom, att desamma ej under de två senaste månaderna varit angripna af smittsam sjukdom eller i beröring med angripet djur eller ort, där sjukdomen förekom. Därjämte skola djuren viss tid hållas i karantän. Karantänstiden utgör, då det land (eller del däraf), hvarifrån djuren anskaffats, förklarats smittadt af koppor hos får eller mjältbrand 10 dagar, skabb hos får eller elakartad klöfsjuka hos får och getter 20 dagar, elakartad lungsjuka 120 dagar. I öfriga fall, äfvensom då djuren anskaffats från friskt land, är karantänstiden vid införsel sjöledes af djur tillhörande hästsläktet och af idisslande djur, såvida ej undersökning med tuberkulin behöfver verkställas, 24 timmar, af svin 60 dagar (från frisk del af Finland 24 timmar) samt af höns, gäss, ankor och dufvor 3 dygn. Karantänsanstalter för djur finnas i Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Göteborg, Stockholm, Söderhamn, Härnösand, Sundsvall, Umeå och Luleå samt landskarantän i Haparanda. — Se Kjerrulf och Regnér, ”Författningar ang. veterinärväsendet”. F. B. (G. Wrgn.) S. Ndt. Karantänsflagg. Se Karantän och Sjukflagg. Karantänshamn. Se Hamn, sp. 1272, och Internationella karantänskommissioner. Karantänsinrättning. Se Karantän. Karapafett, bot. Se Meliaceæ. Karapános, Konstantin, grekisk arkeolog, statsman, f. 13 mars 1840 i Arta i Epirus, har på sina vidsträckta domäner företagit arkeologiska utgräfningar och lyckades därvid 1876 finna lämningarna af den gamla Zeushelgedomen och oraklet i Dodona (se d. o.), hvilka han beskrifvit i Dodone et ses ruines (1878). Han är mångårig medlem af grekiska deputeradekammaren och har flera gånger varit minister. E. N—n. Karapin, farm. Se Andiroba-olja. Karaporten. Se Kariska hafvet. Karas [-raʃ] l. Krassó, biflod fr. v. till Donau i Ungern, rinner upp på Dognácskabergen i komitatet Krassó-Szörény, genomflyter i sitt öfre lopp en trång dal och faller ut i Donau ofvanför Báziás. 110 km. lång. Wbg. Karas-jok, församling i Finnmarkens amt, Norge, nära ryska gränsen, 110 km. s. ö. om Porsangerfjordens innersta del. 7,539,4 kvkm. 679 inv. (1900), nästan uteslutande flyttlappar. Socknen genomflytes af Karas-jokka (se d. o.). O. A. Ö. Karas-jokka, biflod till norsk-ryska gränsfloden Tanaälfven, rinner upp i Karas-joks härad i Finnmarkens amt, upptager där den 68 km. långa Jetsjokka, som kommer från Jetsjavre, den finnmarkska bergsplatåns största insjö, och förenar sig icke långt från ryska gränsen med Anarjokka (Tanaälfven). Längd 90 km. O. A. Ö. Karasowski, Maurycy, polsk musikskriftställare, f. 1823 i Warschau, d. 1892 i Dresden, blef 1851 cellist vid Stora operan i sin födelsestad, gjorde studieresor 1858 och 1860 till Tyskland och Paris samt var från 1864 cellist och k. kammarmusiker i Dresden. Han skref på polska språket