och rättfärdigheten, hvilka, först uppställda af Platon, sedan särskildt genom stoicismen blifvit ett inom etiken häfdvunnet schema. Vid sidan af dessa, de s. k. moraliska l. världsliga dygderna, ställde skolastiken (efter 1 Kor. 13: 13 m. fl. bibelord) de tre s. k. teologiska l. gudomliga dygderna: tron, hoppet och kärleken. Vid dygdelärans kasuistiska utbildning kommo småningom ytterligare grupper och undergrupper af dygder till. Framställningen i allegoriska figurer af sådana dygder och de dem motsatta lasterna var ett älsklingsämne för den medeltida konsten (se fig. 1—7). <tab><tab>(E. Bg.)

Fig. 1. Visheten. <tab>Fig. 2. Modet. <tab>Fig. 3. Måttligheten. <tab>Fig. 4. Rättfärdigheten. Fig. 5. Tron. <tab>Fig. 6. Hoppet. <tab>Fig. 7. Kärleken. Kardinaldygderna. Efter ”I Tarocchi”, två serier italienska kopparstick från 1400-talet.

Kardinalen, Cardinalis virginianus, zool., en till de finkartade fåglarnas familj inom tättingarnas ordning hörande art, är mörkare och ljusare skarlakansröd, med svart hjässa och strupe. Honan är ofvan rödbrun, under gråbrun, med hjässan, vingpennornas yttre kant, täckfjädrarna och stjärten mörkt skarlakansröda. Fågelns längd stiger till 20 cm. Kardinalen är utbredd öfver Mexico, Kalifornien och Förenta staternas södra delar samt är där allmän. Genora sin praktfulla fjäderdräkt faller den redan på långt håll i ögonen och utgör en af skogens prydnader. Den vistas gärna bland slingerväxter och förekommer såväl i närheten af städerna som djupt inne i skogarna. Under sommaren lefva dessa fåglar parvis, höst och vinter däremot i små flockar samt stryka under den sistnämnda årstiden ofta omkring. Kardinalen är en orolig fågel, som flyger lätt och ständigt är i rörelse. Dess föda utgöres af frön, säd, bär och leddjur. Fågelns sång berömmes af amerikanerna, hvarför den af dem blifvit kallad ”Virginias näktergal”. I fångenskap är den lätt att underhålla och fortplantar sig därvid icke så sällan. C. R. S.* Kardinalinfanten, namn på infanten Ferdinand (se d. o., sp. 61). Kardinalkollegiet. Se Kardinal 2. Kardinalkonsistorium. Se Kardinal 2. Kardinalpresbyterer. Se Kardinal 2. Kardinalpräst. Se Kardinal 2. Kardinalpunkter (se Kardinal 1), hufvudpunkter, t. ex. i en bevisföring; astron., de fyra punkter af horisonten, som motsvara de fyra hufvudväderstrecken, nord-, öst-, syd- och västpunkterna. B—d. Kardinalshatten. Se Kardinal 2. Kardinaltal, mat. Se Räkneord. Kardinalvener (Kardinalblodådror), zool.,