Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Karl X Gustaf - 5. Karl XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundläggande för nyare historieskrifning om K:s tid
är F. F. Carlson, ”Sveriges historia under
konungarna af Pfalziska huset”, I (1855, 2:a
uppl. 1883). En populär biografi är G. Björlins
”Carl X Gustaf” (1889). I öfrigt må nämnas:
N. Edén, ”Grunderna för K. X Gustafs anfall
på Polen” (i ”Hist. tidskr.”, 1905) och
”Schlippenbachs beskickning till Tyskland
1654—1655” (i ”Hist. studier, tillegnade
Harald Hjärne”, 1908), E. Haumant, ”La guerre
du Nord et la paix d’Oliva 1655—60” (1893),
Ellen Fries, ”Sveriges och Nederländernas
diplomatiska förbindelser under K. X Gustafs
regering” (1883) och ”Erik Oxenstierna” (1889),
C. Wibling, ”Carl X Gustaf och Georg Rakoczy II”
(1891) samt J. Levin Carlboms vidlyftiga arbeten
”Sveriges förhållande till Österrike... 1655—57”
(1898), ”Sverige och England 1655—aug. 1657”
(1900), ”Magnus Dureels negotiation i Köpenhamn
1655—1657” (1901), ”Tre dagars slaget vid
Warschau” (1908) och ”K. X Gustav. Från Weichseln
till Bält 1657, tåget över Bält och freden
i Roskilde 1658” (1910). Om K:s förhållande
till Cromwell se bl. a. Guernsey Jones, ”The
diplomatic relations between Cromwell and Charles
X Gustavus of Sweden” (1897), om K:s ryska krig
M. Carlon, ”Ryska kriget 1656—1658” (1903), om de
båda krigen mot Danmark bl. a. J. A. Fridericia,
”Adelsvældens sidste dage” (1894),
S. A. Sörensen, ”Kjöbenhavns belejring og
Fyens gjenerobring” (1896), L. S. Blomgren,
”Ägde K. X Gustaf rättmätiga och giltiga skäl
för sitt fredsbrott i aug. 1658?” (1907),
A. Liljefalk, ”Frederiksoddes förste dage og
Carl Gustavs overgang over Lille Belt” (s. å.),
C. Hallendorff, ”K. X Gustaf på Själland 1658”
(1908), C. G. Weibull, ”Freden i Roskilde”
(s. å.), samt en dansk ”Mindesskrift i anledning
af 250-aarsdagen for stormen paa Köbenhavn 10—11
februari 1659” (1909). Jfr äfven G. Wittrock,
”Carl X Gustafs testamente. Den politiska
striden i Sverige 1660” (1908). En sammanfattande
framställning af K:s regeringstid ger L. Weibull
i ”Sveriges historia intill tjugonde seklet”,
5:e afd. (1906). — K. har många gånger
gjorts till föremål för poetisk behandling,
oafsedt de hyllningsdikter, som riktades till
honom under hans lif, och sorgekväden vid
hans bortgång. I epos hyllades han 1754 af
Hedvig Charlotta Nordenflycht med ”Försök
til Caroliade” och 1785 af G. F. Gyllenborg
med ”Tåget öfver Bält”. Novellistiskt har
han behandlats af bl. a. Strindberg i ”Nya
svenska öden” (1906). Han är hufvudpersonen i
J. Ch. Granberg-Stjernströms drama ”Konung K. X
Gustaf” (1859) och Oskar Fredriks dramatiska
utkast ”Några timmar på Kronoborgs slott”. I
Polens litteratur finnes ett flertal skildringar
af K. (bl. a. hos Sienkiewicz), se A. Jensen,
”Svenska bilder i polska vitterheten” (1904). Af
öfriga utländska diktverk om K. kunna nämnas
T. Annes skådespel ”La chambre rouge” (1852),
Overskous drama ”Stormen paa Kjöbenhavn” (1845)
och T. Friedrichs ”K. X” (1865), Bernecks roman
”K. X” (1862) och Sträters roman ”Der friede zu
Oliva” (1893). I en hel del diktverk om drottning
Kristina (t. ex. Gustaf III:s skådespel)
förekommer äfven K. bland förgrundsfigurerna.
V. S—g. R—n B.
 |
| Fig. 1. Karl XI. Efter målning af Ehrenstrahl, 1680. (Gripsholms slott.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
