Peter Ulrik, som en gång skulle varda rysk kejsare och stamfader för den ännu regerande ryska regentätten. Men K. F:s äregiriga drömmar gingo ej i fullbordan. Sedan utom andra makter äfven Ryssland och Österrike 1732 garanterat Danmarks besittning af Slesvig, kunde icke längre något hopp finnas för K. F. att återfå sin andel däraf — dock protesterade han och ville ej mottaga den erbjudna skadeersättningen af 1 mill. rdr —, och innan nästa tronledighet i Sverige inträffade, dog hertigen. Hans biografi är intagen i ”Genealogisch-historische nachrichten”, del IV. G. E. A. (L. S.) Karl Fredriks militär-förtjänst-orden, badensisk orden. Se Ordnar. Karl Gustaf. 1. Socken i Norrbottens län, Neder-Torneå tingslag. 47,172 har. 2,398 inv. (1909). K. G. utgör ett regalt pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. Kyrkan benämnes stundom Karungi. — 2. Kronopark i ofvannämnda socken, Torneå revir, efter afvittring afsatt till kronopark enligt k. br. 14 dec. 1866, omfattar 2,179 har med en beräknad årlig virkesafkastning af 345 kbm. — 3. Socken, förut kallad Skedeskamma, i Älfsborgs län, Marks härad. 5,938 har. 862 inv. (1909). Annex till Kungsäter, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt. 2. M—g. Karl Gustafs stads gevärsfaktori (se fig.), i Eskilstuna stad, är numera svenska statens enda gevärsfabrik. Urspr. ett järnbruk och manufakturverk, anlagdt 1654 af F. Rademacher från Riga, försågs denna anläggning med betydande privilegier och en stor mängd hemman. Verket vann under följande egare ansenlig utveckling och gaf upphof till den fabriksindustri för järn- och stålvaror, som fortfarande blomstrar i Eskilstuna. Från manufakturverket återköptes af kronan 1771 ett mindre område för bildande af den s. k. fristaden, till hvars disposition jämväl ställdes tre från samma manufakturverk inlösta vattenverk. Återstående del af Karl Gustafs stads bruksegendom inköptes 1812 af kronan från dåv. egaren, bergsrådet B. F. Rothoff, för anläggning af ett gevärsfaktori. 1813 ditflyttades det nedlagda kronogevärsfaktoriet i Söderhamn och 1840 gevärsfaktoriet i Norrtälje. Från gevärsfaktoriet försåldes 1836 till Eskilstuna fristad 4 st. verk, dock med inskränkt vattenrätt. Gevärsfaktoriet, som står under befäl af en styresman, artilleriofficer, lyder under Arméförvaltningens artilleridepartement. Det har flera gånger undergått utvidgningar med förbättrade verkstäder och nya maskinuppsättningar, såsom i slutet af 1860-talet för tillverkning af 1867 års gevär, remingtongevären, af hvilka med en årlig tillverkning af 15,000 à 20,000 det åstadkoms 150,000 st., och 1888—90 för förändring af dessa vapen till 8 mm. gevär m/67—89. Denna förändring omfattade 1890—96 öfver 100,000 gevär jämte reservdelar. 1896—97 skedde uppsättning för tillverkning af 6,5 mm. vapen af system Mauser, med en årstillverkning af omkr. 25,000 st. Genom denna tillverkning, som pågår ännu (1910), men med nedsatt drift, ha åstadkommits öfver 220,000 gevär med bajonetter samt 55,000 karbiner. (Utom detta antal äro vid Waffenfabrik Mauser, Oberndorf, inköpta 40,000 gevär och 10,000 karbiner.) Vid faktoriet sker äfven tillverkning af försöksvapen, instrument och verktyg för arméns behof m. m., hvarjämte årliga kurser för utbildning af arméns vapenofficerare och gevärshandtverkarkorpraler pågå. För driften användas 5 vattenturbiner om tills. 265 hkr samt omkr. 500 arbetsmaskiner. Arbetarnas antal 1898—1909 har i medeltal varit 437; högsta antalet, år 1900, var 578. Tillverkningsvärdet 1908 utgjorde 1,379,604 kr. Faktoriet värderades 1909 med fast och lös egendom till 1,046,000 kr. <tab><tab>C. H—Cs.

Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna.

Karli, ort i brittiska Indien, presidentskapet Bombay, distriktet Poona, ryktbar för ett i berget uthugget grott-tempel (Chaitja-grottan), från slutet af 1:a årh. e. Kr., ett af de största och mest fulländade verk af detta slag i Indien. Det är treskeppigt, hufvudhallen omkr. 13 m. hög och bred och 38 m. lång, skild från hvartdera sidoskeppet af 16 fantastiskt utsirade pelare. Framför ingången står en jättestor, af fyra lejon krönt pelare. (J. F. N.)

Hufvudhallen i Chaitja-templet i Karli.