lille) som rikshofmästare. Upprorsförsök af en oäkta son till K., Grifo, rubbade ej denna anordning. S. B. Karlócza [ka'rlå̄tsa]. Se Karlowitz. Karl Ormsson till Bjurum (förde i skölden ett gumsehufvud), riksråd, bevistade som medlem af riksrådet mötet i Vadstena 1434, då tro- och huldhet uppsades konung Erik af Pommern. Han fick i förläning Västerås slott med underliggande län, blef riddare vid Kristofers kröning, 1441, samt dog s. å. I sitt första gifte var han fader till drottning Katarina, Karl Knutssons andra gemål. B. S.* Karlovac [-vats]. Se Karlstadt 2. Karlov bag, kroatiska namnet på Carlopago (se d. o.). Karlovci [-tsi]. Se Karlowitz. Karlovec [-vets]. Se Karlowitz. Karłowicz [karωå'vitj], Mieczysław, polsk tonsättare, f. 1876 i Litauen, d. 1909 (dödad af ett snöskred) i Galizien, utbildades i Warschau och Berlin och blef en af sitt lands mest betydande kompositörer. Han skref 5 symfoniska dikter, en symfoni, en violinkonsert, pianosaker och sånger m. m. samt utgaf Chopins dittills outgifna bref jämte Chopin-dokument (1903; på franska 1905). E. F—t. Karlowitsch, Nicolai. Se Gerbel-Embach. Karlowitz (ung. Karlócza, kroat. Karlovci, serb. Karlovec), stad i Kroatien-Slavonien, i den forna Militärgränsen, komitatet Syrmien, vid Donaus högra strand och foten af Fruška gora. 5,643 inv. (1900), 83 proc. serbokroater, 518 tyskar; 2,418 katoliker. Säte för de ungerske serbernas metropolit (patriark; se Grekisk-katolska kyrkan, sp. 224—225). Vinodling. Teologiskt seminarium, gymnasium. — Historiskt bekant är staden genom den därstädes 26 jan. 1699 ingångna freden mellan Österrike, Ryssland, Polen och Venezia å ena sidan samt Turkiet å den andra. Ryssland behöll Azov jämte område, Polen återfick Kamenets, Podolien och Ukrajna, men afträdde sina eröfringar i Moldau. Till Österrike afträdde Turkiet Ungern och Siebenbürgen samt behöll blott landet mellan Theiss, Maros och Donau (Temesvárbanatet), Ungerns gräns mot s. bildades af en linje, dragen från Theiss och Donaus förening till Bosnas utlopp i Save, därefter af Save och Unna. Venezia behöll Morea, Santa Maura (Leukas) och Egina, men återlämnade till Turkiet Lepanto, Prevesa m. fl. orter på fastlandet; i Dalmatien behöll det sex eröfrade fästningar, likaså i Arkipelagen de öar, som det hade besatt före kriget. Freden skulle gälla 25 år. Detta fredsslut, som bildar vändpunkten i Turkiets historia, återgaf åt Österrike nästan allt hvad Turkiet eröfrat under två århundraden och utgjorde till största delen grundvalen för de senare fördragen mellan Österrike och Turkiet. (J. F. N.) Karlovy vary. Se Karlsbad. Karl Peter Ulrik, hertig af Holstein-Gottorp. Se Peter, ryska kejsare 3.

Kurhaus i Karlsbad.

Karlsbad (tjech. Karlovy vary), stad i nordvästra Böhmen, hufvudort i ett bezirk (område) och en af Europas mest berömda kurorter, ligger vid Tepl, nära dess förening med Eger, 374 m. ö. h., i en trång dal, som skyddas af höga, skogbevuxna berg på alla sidor utom mot n., där den vidgar sig mot den breda och mera öppna Egerdalen. 14,637 tyska inv. (1900). Staden är byggd å ömse sidor om Tepl och å sluttningarna af de omgifvande höjderna samt eger flera dels offentliga byggnader för kurgästernas nöjen och bekvämlighet, dels närmare 1,000 väl inredda privathus för främlingarna. Vackra trädgårdsanläggningar äro Puppska anläggningarna, Stadsparken och Stadsträdgården med kejsar Karl IV:s staty. Staden har flera kyrkor för olika bekännare. Bland dess anmärkningsvärda byggnader märkas Mühlbrunnkolonnaden, Sprudelkolonnaden, Kurhaus (se fig.), det storartade Kaiserbad (öppnadt 1895), Stadsteatern (1886). I K. finnes ett obergymnasium. K. har liflig småindustri samt är centrum för traktens 15 porslinsfabriker. Den vackraste gatan är Alte wiese, längs Tepl, samlingsplatsen för den eleganta världen; midt emot, på högra flodstranden, ligger Neue wiese. Den täcka bergsnaturen i K:s omgifningar har gjorts tillgänglig genom en mängd väganläggningar. Till de mest besökta ställena höra bergshöjderna Hirschensprung, Franz-Josephshöhe, Aberg, Dreikreuzberg, König-Ottos-höhe, med förtjusande utsikt i n. öfver Erzgebirge och den närmare belägna Egerdalen med dess många små byar eller städer, bland hvilka Dallwitz är bekant för sina stora ekar, och i s. öfver Hammer, med dess berömda porslinsfabrik, m. fl. utflyktsorter. K. är världens märkligaste brunnsort. Bergen omkring staden tillhöra den kristalliniska urbergsformationen. Källorna, hvilkas uppkomst timat under tertiärtiden, uppspringa från betydligt djup och från klyftor, som bildats i granit- och basaltgångarna genom påverkan af den i dessa gångar samlade fria kolsyran. Deras höga temperatur härrör dels däraf, att de uppkomma från stort djup, dels af kemiska processer. Salterna upptagas under vattnets väg genom granit-basaltgångarna medelst tillhjälp af kolsyran, alla källsprången ha gemensamt ursprung, och först tämligen nära jordytan dela de sig i skilda strömmar, hvilka alltefter den olika väglängd de genomgå, innan de nå jordytan, bli mer eller mindre afkylda. De varmaste äro Sprudel (73,2°), Felsenquelle (62,2°), Franz-Josephsquelle (58,5°), Neubrunn (59,2°), Theresienbrunn (57°), Schlossbrunn (52,2°), Mühlbrunn (50°), Kaiserbrunn (48,9°), Marktbrunn (43°) och Elisabethquelle (44°), den svalaste är Spitalbrunn (37°). De räknas till de alkalisk-saliniska termerna och hålla på 10,000 delar vatten 25,086—25,915 delar svafvelsyrade alkalier, 12,279