led den dock af tidens inverkan, men
restaurerades flera gånger, senast 1888—97. Den
tillhör nu adliga damstiftet i Prag. Se fig. i
art.
Borg.
(J. F. N.)
Karlstens fästning i nutiden, sedd från v.
Karlsten. 1. Förutvarande
fästning, belägen å den s. k. Marstrandsön i
södra bohuslänska skärgården på berget strax
v. om staden Marstrand.
Huruvida någon befästning å den plats, där K. nu
ligger, funnits före 1658, då Bohuslän blef
svenskt, är ovisst och knappast troligt. Nämnda
år befalldes Wärnschiöldh uppgöra realdessein
till Marstrands befästande, men under tiden
skulle några provisoriska verk anläggas. I hast
byggdes nu bl. a. en träskans,
Wahlen skans,
högst uppe på berget ofvanför staden ”vidh
stora väderqvarnen”, och norrmännens anfall
hösten 1659 kunde sedan lätt tillbakaslås. 1666
började i st. f. träskansen, som ”slagit sig”,
uppföras en rombisk redutt eller tornbyggnad
med 4 små raveliner. 1671—73 påbyggdes tornet,
som då kallades K., en våning och försågs med
takbatteri. 23 juli 1677 måste skansen uppgifvas
åt Gyldenlöve. 1681 börjades uppförandet af en
stor tornbyggnad, efter kommendanten Frölichs
dessein, men i öfrigt arbetades efter en af
Dahlbergh uppgjord, i hufvudsak 1685 godkänd
ritning, och redan 1689 var själfva fästningen
i det närmaste färdig och utgjordes då af en
reduttformig murad donjon med sprängd graf
samt ett flera våningar högt rundt torn, som
omfattade det förutvarande fyrkantiga. Sedermera
utfördes kaponjärer, utanverk och logementer
enligt Frölichs dessein, och äfven dessa
arbeten voro tämligen färdiga och fästningen
i öfrigt väl försedd, då Tordenskjold 10 juli
(g. st.) 1719 anföll Marstrand. Sedan han utan
svårighet intagit staden, men föga syntes kunna
uträtta med beskjutningen af K., utspred han
rykten om stora förstärkningars anländande och
skrämde kommendanten Danckwardt (se d. o. 2)
att kapitulera 15 juli. Sedan K. efter freden
återlämnats 12 nov. 1720, reparerades de föga
skadade fästningsverken. 1770 års sekreta
utskott beslöt fasta batteristånds anordnande
ofvanpå logementens tak. 1779 gillades v. Arbins
förslag att ändra K:s torn så, att det kunde
tjäna som fyrbåk, hvarjämte fästningen nu skulle
sättas i fullt försvarsstånd, hvilket utfördes
1780—83. Efter ett af Meijer uppgjordt, 1834
fastställdt förslag till K:s förstärkande
företogos arbeten till 1851, då fästningen
var färdig enligt den 1840 något utvidgade
planen. Sedan ångkraften tagits i bruk för
sjöfarten och då krig med Danmark blifvit
alltmera osannolikt, hade emellertid K:s
betydelse minskats, och 1878 års befästningskommitté
föreslog därför, att garnisonen,
2 fästningsartillerikompanier ur Göta
artilleriregemente, skulle förflyttas till
Vaxholm och Karlsborg, men att fästningen,
som fortfarande var i godt stånd, skulle
framgent nödtorftigt underhållas.
I följd häraf utmarscherade garnisonen
1 maj 1882, hvarefter fästningens flagg
nedhalades. Bestyckningen fördes till
Karlsborg. Fästningsverken underhållas
sålunda allt fortfarande, och sedan hösten
1906 har en del af dess lokaler upplåtits till
sjöförsvaret för begagnande af skeppsgossekåren i
Marstrand, som 1907 började uppsättas. — Sedan
äldre tid ha gröfre brottslingar förvarats
å K., där äfven politiska fångar tidtals
insatts. 1855 förflyttades då ännu kvarvarande
”fästningsfångar” till Göteborg. — Jfr
Fredriksborg 2,
Gustafsborg 2,
Hedvigsholmen och
Marstrand.
— 2. Stundom begagnadt namn på
Karlshamns kastell (se d. o.).
L. W:son M.
Karlstorp, socken i Jönköpings län, Östra
härad. 11,532 har. 1,213 inv. (1909). K. bildar
med Kråkshult ett konsist. pastorat i Växjö
stift, Östra härads kontrakt.
Karlstrand, kronopark i Färila socken, Ljusdals
härad, Gäfleborgs län, Norra Hälsinglands revir,
f. d. kronoöfverloppsmark, omfattar 2,694 har med
en beräknad årlig afverkning af 2,294 timmerträd.
M—g.
Karlsudd, villasamhälle i Östra Ryds socken,
Stockholms län, vid stora segelleden till
Stockholm, anlagdt dels på den under Bogesund
lydande landtungan K., dels på de till hemmanet
Tenö hörande Stora och Lilla Styrmansholmen, till
hvilka områden arrendeaktiebolaget K. medelst
arrendekontrakt på 50 års tid (1900—1950)
förvärfvat nyttjanderätten. Bolaget utarrenderar
på högst 49 år villatomter, att af arrendatorn
bebyggas, och eger bolaget, om det så önskar,
tillösa sig de å det arrenderade området
uppförda hus för ett pris, som, om ej annan
öfverenskommelse träffas, motsvarar 60 proc. af
husens värde. De hus, som bolaget ej vill lösa,
skall egaren inom ett år efter arrendetidens
slut bortföra. Sommaren 1910 hade ett 50-tal
villor byggts.
Wbg.
Karl Sunesson, jarl i Götaland, var son till
en Sune Ivarsson och Estrid Agmundsdotter
från Norge. (Denne Sune skall ha varit sonson
till den Sigtrygg, hos hvilken Olof den helige
gästade.) Eggad af den fördrifne norske konungen
Magnus Blinde att göra ett infall i Norge,
förlorade han slaget på Krokaskogen 1137. Som
hans hustru nämnes Birgitta, en dotter till konung
Harald Gille.
K. H. K.*
Karlsvärd, förutvarande befästning på Enholmen
utanför Slite på Gottland. 1650 inlämnade
Wärnschiöldh en dessein till femhörnig
bastionsskans med lågvall och murklädda grafvar
på Enholmen, en dessein, som, efter några
ändringar af honom själf, 1656 gillades af
K. M:t. 1657 sattes de båda västra bastionerna
i gång; men föga gjordes under de följande åren,
och 1663 bestämde Karl XI, att
