den och slutade, först då institutet i sina stadgar
af 18 nov. 1874 erhöll rätt att anställa såväl med.
kandidat- som med. licentiatexamen samt likaledes
rätt att bedöma afhandlingar, som vid institutet
försvarats för erhållande af med. doktorsgrad (själfva
utdelandet af doktorsgraden förbehölls dock åt
fakulteterna). Stadgarna af 1861 och 1874 likasom ock
de 1886 utfärdade stadgarna innehöllo bestämmelser
om undervisningen vid institutioner och kliniker, af
hvilka den ena efter den andra under årens lopp
tillkommit. Genom dessa nu nämnda stadgar
organiserades institutet i närmaste öfverensstämmelse med
statsuniversiteten och med dessas medicinska fakulteter.
I 1886 års stadgar är namnet inspektor på
lärarkollegiets ordf. utbytt mot namnet rektor. 16
febr. 1906 erhöll institutet rätt att utdela med.
doktorsgrad.
Nu gällande stadgar äro utfärdade 27 nov. 1908.
Den medicinska filosofiska examen, som skulle
afläggas vid universiteten, innan de medicinska studierna fingo taga
sin början, är nu afskaffad. Om fordringarna för att blifva inskrifven
vid institutet se ofvannämnda stadgar § 68. Det enda direkta samband,
som institutet nu har med fakulteterna, är, att institutets elever
efter aflagd med. kandidatexamen skola tjänstgöra 6 månader på
universitetsklinikerna; å andra sidan måste fakulteternas lärjungar
fullgöra större delen af sina tjänstgöringar å institutets kliniker.
Vid Karolinska institutet afläggas enligt nu gällande stadgar med.
kandidat- och licentiatexamina. Den förra examen omfattar anatomi,
histologi, fysiologi, medicinsk kemi, farmakologi och patologi,
den senare medicin, pediatrik, kirurgi, oftalmiatrik,
obstetrik och gynekologi, patologisk anatomi
samt rätts- och statsmedicin. Med. doktorsgrad
utdelas åt med. licentiat, som författat och offentligen
försvarat en medicinsk afhandling, hvilken till innehåll
och försvar godkänts af institutets lärarkollegium.
Karolinska institutet erhöll 1900 genom inrättandet
af Nobelstiftelsen (grundad på A. Nobels testamente
1895) ett ansvarsfullt tillskott i sitt arbete, i
det att åt institutets lärarkollegium lämnades
uppdraget att utdela Nobelpriset i fysiologi och medicin;
detta uppdrag har alltifrån 1901 årligen fullgjorts.
Kort efter institutets organiserande inköptes 1816
för detsammas räkning en större tomt vid Handtverkargatan,
bebyggd med åtskilliga hus. En del af
dessa togs i anspråk för institutets räkning; af de
gamla byggnaderna kvarstår ännu en, som användes
till bibliotek, Sveriges största samling af medicinsk
litteratur (35,000 bd och 15,000 småskrifter), och
boställsrum. Under årens lopp ha statsanslag flera
gånger beviljats till nybyggnader för institutets
behof. 1865—66 uppfördes för en kostnad af 84,000
kr. en byggnad för de patologisk-anatomiska,
rättsmedicinska och kemiska institutionerna (synlig t. h.
å fig.); 1883—85 uppfördes för 315,000 kr. en
byggnad för de anatomiska, histologiska,
fysiologiska, hygieniska och farmakologiska institutionerna
(synlig midtför och t. v. å fig.). 1893—94
företogs för en kostnad af 120,800 kr. en om- och
tillbyggnad af de patologisk-anatomiska och
kemiska institutionerna. 1909—10 är uppförd en
nybyggnad för den farmakologiska institutionen, hvartill
beviljats 196,226 kr. En (af Molin modellerad)
byst af And. Retzius uppställdes 1863 i institutets
park. Förutom vid dessa nu nämnda å institutets
tomt belägna institutioner meddelas undervisning vid
en del af hufvudstadens sjukhus. Den kliniska
undervisningen, som 1811 började i ytterst ringa
skala, har med hvarje årtionde allt mera utvidgats;
den meddelas nu vid en massa specialkliniker
dels vid Serafimerlasarettet, dels ock vid
Allmänna barnbördshuset, vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn, vid Stockholms hospital
för sinnessjuka samt vid enskilda afdelningar af
Sabbatsbergs sjukhus och af sjukhuset S:t Göran.
Karolinska institutets hufvudbyggnader, sedda från högra gårdssidan.
Institutets lärarstat har undan för undan ökats
genom inrättande af nya professurer, adjunkturer
och extra professurer samt genom tillsättande af ett
flertal docenturer. F. n. finnas vid institutet 22
professorer (2 i medicin, 2 i pediatrik, 2 i patologisk
anatomi, 2 i kirurgi, 2 i kemi och farmaci, 1 i rätts- och
statsmedicin, 2 i obstetrik och gynekologi, 1 i
nervsjukdomar, 1 i allmän hälsovårdslära, 1 i
anatomi, 1 i farmakodynamik och farmakognosi, 1 i
syfilidologi, 1 i fysiologi, 1 i histologi, 1 i psykiatri och
1 i oftalmiatrik), 4 laboratorer, 1 prosektor
(anatomi), 2 öfriga lärare och 29 docenter, dessutom en
bibliotekarie, en sekreterare och en kamrerare.
Institutets lärjungeantal har varit växlande,
beroende dels på det under olika tider olika tilloppet
till läkarbanan, dels på den växlande andel institutet
på grund af olika stadgar under olika tider
haft i utbildningen af läkare. Exempelvis må nämnas,
att institutet 1851 räknade 110 studerande samt
