Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1203-1204 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaskadbatteri - Kaskadbergen - Kaskaderna - Kaskarillbark - Kaskarillin - Kaskasatjekko - Kaskatell - Kaskeloten - Kaskeloter - Kaskelotsläktet - Kaskett - Kaskinen - Kasko - Kasko 1. Sjvvdsende - Kasko 2. Försäkring - Kaskoförsäkring - Kaskö - Kasmantera - Kasmofyter - Kasmogam - Kasmokleistogami - Kasos - Kaspar - Kaspar von der Roen - Kasper - Kasperie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kaskadbatteri, fys. Se Batteri 3.

Kaskadbergen (eng. Cascade range), en 900
km. lång bergskedja i västra delen af Amerikas
förenta stater, utgöra en nordlig fortsättning
af Sierra Nevada. De sträcka sig från 42° till
Fraserfloden bortom 49° n. br. och skilja det
ofruktbara inre höglandet från kustområdena i
staterna Oregon och Washington. Sitt namn ha
de efter kaskaderna (fallen) i Columbiafloden,
hvilken genombryter bergskedjan. Deras medelhöjd
är 2,500—3,000 m., och af deras toppar märkas
(fr. s.) Mount Shasta (4,374 m.), M:t Thieson
(3,828 m.), M:t Hood (3,725 m., med fumaroler
och starkt isbelagd; se fig.), M:t Rainier l.
Tacoma (4,707 m.; med
12 väldiga glaciärer), hvars två kratrar ännu
utstöta svafvelångor, och M:t Baker (3,290 m.)
nära Canadas gräns, liksom de flesta
andra topparna en vulkan, som skall ha haft
askeruptioner flera gånger under 1800-talet
(senast 1874). Bland de många sjöarna märkas
Crater lake (1,900 m. ö. h., 42° 58′ n. br.),
som uppstått genom en kraters instörtande,
samt de sydligare Stora och Lilla Klamath
samt Tulesjön. På bergens sluttningar finnas
mångenstädes brunkolslager och vid M:t Baker
silfver- och blygrufvor. Columbiafloden
genombryter bergen i en djup, storartad dal.
J. F. N.

Mount Hood i Kaskadbergen.

Kaskaderna, vattenfall. Se Columbia 1.

Kaskarillbark, farm., barken af Croton
Eluteria Benn., en buske eller lågt träd af
fam. Euphorbiaceæ. Denna Crotonart, som tillhör
uteslutande Bahamaöarna, har skaftade, hjärtlikt
lansettlika, odelade blad, hvilka på undre sidan
äro täckta med silfverhvita, sköldlika eller
fjällika stjärnhår. Blommorna sitta i axlika
klasar, utgående från bladvinklarna eller
grentopparna. Både han- och honblommorna ha
5 utvecklade kransblad. Ståndarna äro 10—15
och frukten en trerummig kapsel med ett
frö i hvarje rum. Kaskarillbarken har sitt
namn däraf, att densamma, som omkr. 1630 kom
till Europa, till en början förväxlades med
kinabark, hvars spanska namn, Cascarilla
(”fin bark”), gafs äfven åt denna bark, som
f. ö. också kallades China nova. Å Bahamaöarna,
från hvilka kaskarillbarken erhålles, är
dess europeiska namn okändt. Den heter där
med engelskt namn Sweet wood bark. Drogen
består af grenbark, som bildar korta rör-
eller rännformiga stycken, vanligen 0,5—1 mm. i
tjocklek. Barkens utsida är ofta ljust gråhvit,
ibland med svarta prickar (lafapotecier). Om
det ljusa korklagret bortfallit, är ytan gråbrun
till svartbrun. Kaskarillbark är f. ö. hård,
spröd, i brottet utan splittror, med nästan
hornartadt utseende. Insidan är gråbrun. Lukten
är aromatisk, smaken bitter och kryddartad. De
viktiga beståndsdelarna äro flyktig olja,
ett bitterämne (kaskarillin, möjligen af
alkaloidnatur) och harts, garfämne m. m. Medlet
användes i form af dekokt eller tinktur vid
kroniska mag- och tarmkatarrer m. m. Då kaskarill
först kom till Europa, begagnades densamma dels
i stället för kinabark, dels äfven att blanda
i röktobak för att förbättra rökens lukt.
O. T. S. (C. G. S.)

Kaskarillin, farm. Se Kaskarillbark.

Kaskasatjåkko. Se Kebnekaise.

Kaskatell (af it. cascatella), mindre kaskad.

Kaskeloten (Catodon l. Physeter macrocephalus),
zool. Se Hvaldjuren, sp. 1385.

Kaskeloter, Physeteridæ, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1385.

Kaskelotsläktet (Catodon Gray, Physeter L.),
zool., hör till fam. kaskeloter. Se Hvaldjuren,
sp. 1385.

Kaskett [-ʃä’tt], fr. casquette (af sp. casco,
hufvudskål), ett slags medelhög mansmössa af
tyg, läder eller saffian, med en stor framskärm.

Kaskinen. Se Kaskö.

Kasko. 1. Sjöv. Se Casco. – 2. K. l.
Kaskoförsäkring (af sp. casco i
betyd. fartygsskrof), försäkring af
fartyget i motsats till försäkring
af lasten. Under kaskoförsäkringen
innefattas fartygets tillbehör, men icke,
utan särskildt förbehåll, dess utredning.
(N. E. V. N.)

Kaskoförsäkring. Se Kasko 2.

Kaskö (fi. Kaskinen), stad på en ö i
Närpes socken, Vasa län, Finland, anlagd
1785. Areal 751 har; befolkningen, svensk,
1,092 pers. (1908). K. har en god hamn, där
5 m. djupgående fartyg kunna lägga till vid
lastbrygga; men stadens betydenhet är det
oaktadt särdeles ringa. 1908 egde staden 13
handlande samt 3 ångfartyg, om sammanlagdt 270
ton. Tulluppbörden uppgick s. å. till 70,200
mk. Förnämsta exportvarorna äro jordbruks- och
ladugårdsalster. K. skall efter några år genom
statsjärnväg (Seinäjoki—Kaskö—Kristinestadsbanan)
förenas med Finlands järnvägsnät. K. hör
i kyrkligt afseende till Närpes pastorat.
O. I. (A. G. F.)

Kasmantera, bot. Se Chasmanthera.

Kasmofyter, bot. Se Chasmofyter.

Kasmogam, Chasmogam (af grek. chasma, gapande,
öppning, och gamos, gifte), bot. Se Blomma,
sp. 754.

Kasmokleistogami, bot. Se Kleistogami.

Kasos, turkisk ö i Medelhafvet, mellan
Kreta och Karpathos, tillhörig vilajetet
Djezaïr-i-Bahr-i-Sefid (Hvita hafvets
öar), 49 kvkm., består af kalksten och är
föga bördig. Före det grekiska upproret
räknade K. omkr. 12,000 inv.; ödelagdt af
turkarna 1824, var det en tid öfvergifvet,
men har nu åter omkr. 8,000 inv., mest
greker, som företrädesvis idka sjöfart.
(J. F. N.)

Kaspar, en af de tre vise männen. Se Heliga
tre konungar.

Kaspar von der Roen [fånn där rön]. Se
Heldenbücher.

Kasper, skämttidning, som en gång i veckan utges
i Stockholm. Se Gustafsson, R.

Kasperle, ty. Kasper, en speciellt
österrikisk variant af den gamla tyska groteska
teaterfiguren Hanswurst (se d. o.), förekom på
den österrikiska skådebanan inpå 1800-talet
(sist på Leopoldstädter-theater i Wien) och
nyttjas ännu som ”lustig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>