ruiner, hvilka äro belägna i en naturskön nejd och ännu i dag te sig storartade. K. begagnades någon gång som fängelse. Erik XIV satt fången där aug.—nov. 1571. — Jfr K. A. Bomansson, ”Finlands fornborgar” I (1856). M. G. S. L. W:son M. Kastelholms län. Se Kastelholm. Kastell (af lat. castellum, befäst plats, diminutiv af castrum, borg). 1. Ett mindre fästningsverk, borg eller slott (se fig. i art. Ischia). — 2. Skpsb., hög uppbyggnad för- och akterut på forntidens fartyg. Då fartygen voro armerade, hade kastellen endast en lättare bestyckning. Jfr Galär. 2. J. G. B.* Kastellan (fr. châtelain, af lat. castellanus), i äldre tider den, som förde befälet på ett kastell (se d. o.), borggrefve (se d. o.), borgfogde, slottshöfvitsman; numera en person, som har tillsyn öfver och förevisar ett slott, slottsvaktmästare. — I Polen behöll ordet kastellan (po. kasztelan) länge en god klang. Boleslaw Chrobry (992—1025) insatte i hvar och en af de kretsar (kastellanier), hvari riket indelades, en kastellan att handha lagskipningen, ordna och leda krigsuppbådet samt förvalta kungsgårdarna m. m. Sedan 16:e årh. bildade kastellanerna jämte vojevoder och biskopar senaten. Titeln ”kastellan af Krakau” var den förnämsta i riket. — Kastellani, området för en kastellans myndighet. Kastellegården, kungsgård i Ytterby socken, Göteborgs och Bohus län, vid Nordre älf. 6 mtl, tax. till 286,000 kr. (1909). Gården, som förr varit boställe åt öfversten vid Bohus läns regemente, men nu är indragen till kronan och utarrenderad, har sitt namn efter det kastell, som Sigurd Jorsalafare anlade på platsen till skydd för den därinvid liggande staden Kunghäll. På ruinerna af detta kastell uppfördes (före 1180) ett kloster, kalladt Kastelleklostret och sannolikt tillhörande augustinorden. Klostret synes ha varit ganska rikt och hade utom tomter i staden en mängd hemman spridda öfver Inland, Hisingen och Tjörn (dess jordebok af år 1485 är meddelad af A. E. Holmberg i ”Bohus läns historia och beskrifning”, 2:a uppl. 1867, III, sid. 151). Det upphäfdes 1533, och dess egendomar indrogos till kronan. Klosterbyggnaderna nedrefvos efter hand för att användas till Bohus’ befästande och äro nu alldeles jämnade med marken. Wbg. Kastelleklostret. Se Kastellegården. Kastellholmen, en klippbrant ö i Stockholm, belägen i Saltsjön mellan egentliga staden och Djurgården och medelst bro förenad med den n. v. därom liggande Skeppsholmen. Areal 2,73 har. På ön, som tillhör kronan, finnas kastell (däraf namnet) med salutbatteri, åtskilliga byggnader afsedda för k. flottans underbefäl, ett litet värdshus (”Blåsut”) och en k. skridskoklubben tillhörig prydlig paviljong (uppförd 1883). Det nuv. kastellet uppfördes under tiden efter 1845, då det gamla kastellet sprang i luften. Af K. M:t 1906 utsedda kommitterade för undersökning, huru den då i Riddarholmskyrkan förvarade trofésamlingen, som 1907 provisoriskt flyttades till Nordiska museet, må kunna för framtiden bevaras, ha föreslagit att å K. uppföra en större byggnad, som skulle inrymma ej blott ofvannämnda troféer, utan äfven ett artilleri- och marinmuseum. K., under medeltiden jämte Skeppsholmen kallad Vagnsöarna, bär på äldre kartor namnen Schantzen, Blockhusholmen, Notholmen. Wbg. Kastell-Ladugården, friherreskap invid Kungälf, som 18 dec. 1673 gafs R. von Aschenberg och torde ha varit det sista, som utdelades före reduktionsbeslutet af 1680 om indragning af gref- och friherreskap. Kasteloryzo, ö. Se Kosteloryzo. Kastenhof [-hå̄v], fordom benämning på ett vid nuv. Gustaf Adolfs torg i Stockholm beläget hus, som efter ritning af byggmästaren Hans Freester (Ferster) uppfördes 1645—50 till lokal för Norrmalms kämnärsrätt, hvilken där hade sina sessions- och arrestrum ända till 1849. Sedan slutet af 1600-talet hade chefen för Lifgardet boställe i detta hus, som inrymde äfven en källare, utrustad med särskilda privilegier. Sitt namn erhöll huset efter den förste innehafvaren af kämnärskällaren, vinskänken Casten Hoff (porträtt i Nordiska museet), hvars namn efter hand öfverflyttades på själfva byggnaden, som först kallades Casten Hoffshuset eller Castenhofshuset, men slutligen Kastenhof. Huset hade till början af 1700-talet ett högt gafvelröste åt Gustaf Adolfs torg; en rikt dekorerad hufvudportal (afbildad i ”Samfundet S:t Eriks årsbok”, 1905) kvarstod till 1853, och en enklare gårdsportal borttogs för ett tiotal år sedan. På det gamla K:s plats ligger nu ”Hotell Rydberg”. Namnet Kastenhof upptogs af ett mindre näringsställe, som i slutet af 1800-talet fanns vid Jakobs torg och hörnet af Arsenalsgatan. Upk. d. y. Kaster skans, i Livland, vid Embachs utflöde i Peipus, byggdes sannolikt 1654, ty detta år utarbetades ett förslag till befästning af ”udden mellan Peipus och Embach”. Skansen intogs af ryssarna 1656, men återtogs af M. De la Gardie 1657. L. W:son M. Kastigation. Se Kastigera. Kastigera (lat. castigare), tukta, aga. — Kastigation, tukt, aga, botöfning. — Jfr Mores. Kastilien (sp. Castilla), spanskt landskap, delas genom de kastiliska skiljebergen (Sierra de Guadarrama och Sierra de Gredos) i de historiskt bekanta provinserna Gamla och Nya K. 1. Gamla K. (sp. Castilla la vieja) gränsar i n. till Vizcaya-viken, Baskiska provinserna och Navarra, i ö. till Aragonien, i s. till Nya Kastilien och i v. till Estremadura, Leon och Asturien. 65,727 kvkm. Omkr. 1,9 mill. inv. (1908). Det omfattar de 8 provinserna Santander, Palencia, Valladolid, Avila, Segovia, Soria, Burgos och Logroño. Landet består af en torr, trädlös högslätt, den högsta bland Europas större högslätter, med en medelhöjd af 800 m. och genomskuren af berg eller höjder. De enda betydande vattendragen äro Ebro och Duero, som båda ha sina källor inom landskapet. Den n. om Duero liggande delen af högslätten (Tierra de campos) är odlad; landet s. om Duero är däremot en ödslig stäpp, som nyttjas endast till betesmark för ofantliga fårhjordar. Provinsen anses ha fått sitt namn efter de många skansar (castella), som västgoterna där uppförde till skydd mot morerna. K. var i äldre tider en af ärftliga grefvar styrd provins, som lydde under det västgotiska konungariket Leon, men 933 gjorde grefve Fernando Gonzales af Burgos sig oberoende. Burgos blef det nya rikets hufvudstad. Ung. 100 år senare (1037) eröfrades Leon af konung Ferdinand I af Kastilien. Under 11:e årh. kämpade