kallas en vers, då dess sista fot är ofullständig eller saknar en stafvelse, hvarigenom versen på visst sätt afbrytes eller ”upphör”, innan den till grund liggande rytmen nått sitt fulla slut. Rytmen själf får dock icke stympas, hvarför den felande stafvelsens tid måste fyllas antingen genom en paus eller genom förlängning af den föregående. På sådant sätt bidrager den katalektiska bildningen ofta att åt versen gifva ett fulltonigare slutfall. Jfr Akatalektisk, Brakykatalektisk och Hyperkatalektisk. A. M. A. Katalepsi, Kataleptiskt tillstånd (af grek. katalepsis, kramp), ett egendomligt till viljelifvets rubbningar hörande symtom, som visar sig i en abnorm passiv rörlighet hos ett mer eller mindre medvetslöst subjekt, så att muskler och af dem beroende lemmar stanna i den ställning man ger dem och bibehålla denna ställning utan märkbar trötthet långa stunder. Lemmarna få därigenom en böjlighet, som om de vore af vax (flexibilitas cerea), och personen i fråga kan behandlas som en viljelös vaxdocka. Detta fenomen, hvars orsak ligger i en abnormt stegrad suggestibilitet i samband med en stark förträngning af medvetandet träffas i vissa sinnessjukdomar, såsom i dementia præcox och särskildt i katatonien (se d. o.), men äfven i tillstånd af hysteri och hypnos. F. B. (G—s.) Katalex (grek. katalexis), metr., katalektisk (se d. o.), ofullständig bildning af sista foten i en vers. A. M. A. Katalog (grek. katalogos), förteckning; en efter vissa grunder upprättad förteckning vare sig öfver medlemmar af någon korporation (t. ex. universitetskatalog) eller öfver föremål i någon vetenskaplig eller annat slags samling, t. ex. naturalier, fornsaker, konstföremål, mynt, böcker, fixstjärnor (jfr Stjärnkatalog). Oftast förekommer katalog i bemärkelsen bokförteckning eller förteckning öfver ett bibliotek. De vanligen förekommande bibliotekskatalogerna äro dels en systematisk katalog l. realkatalog, hvari boktitlarna äro ordnade efter böckernas innehåll i vissa fack och afdelningar, dels en alfabetisk katalog l. nominalkatalog, hvari boktitlarna äro ordnade i alfabetisk ordning efter författarnamn och vid anonyma skrifter efter titelns hufvudord. Boktitlarna utskrifvas numera vanligen på lösa katalogblad (lappkatalog), som förvaras i pappkartonger eller lådor. I de bibliotek, där böckerna oafsedt innehållet äro efter format uppställda på hyllorna i en nummerföljd, finnes ock en platskatalog (standortskatalog) upptagande titlarna jämte numren i den följd böckerna intaga på hyllorna. Realkatalogen gör dock en dylik ”standortskatalog” öfverflödig, då böckerna äro på hyllorna uppställda i samma ordning, hvari titlarna förekomma i densamma. I en del engelska och amerikanska bibliotek finnas ock s. k. dictionary catalogues, som utgöra en förening af de alfabetiska och systematiska katalogerna och upptaga i en alfabetisk följd ej blott boktitlarna efter författarnamn och hufvudord, utan äfven rubrikerna på de ämnen, som behandlas i böckerna, jämte hänvisningar till författarnamn och boktitlar. För katalogers ändamålsenliga upprättande finnas särskilda regler utarbetade inom de olika biblioteken. På senare tider har man börjat alltmera sträfva efter likformighet härutinnan och samarbete vid katalogers utgifvande mellan ej blott biblioteken inom samma land, utan ock inom olika länder. Sålunda utger Kungl. biblioteket i Stockholm efter italienskt föredöme sedan 1886 årligen en accessionskatalog, upptagande en systematisk förteckning öfver den af Sveriges offentliga bibliotek (1908 uppgående till 38 st.) under föregående år förvärfvade nyare utländska litteraturen. I Danmark utger Det Kongelige bibliothek fr. o. m. 1901 en liknande ”Katalog over erhvervelser af nyere udenlandsk litteratur ved statens offentlige bibliotheker” (1908 uppgående till 30 st.). I Preussen har Königl. bibliothek i Berlin, som sedan 1892 utgifvit en årlig ”Verzeichnis der aus der neueren litteratur von der königl. bibliothek erworbenen druckschriften”, fr. o. m. 1898 däri upptagit äfven de af preussiska universitetsbiblioteken nyförvärfvade tryckta skrifterna. För upprättandet af en ”Gesammtkatalog der in den preussischen bibliotheken verhandenen bücher” har preussiska staten sedan 1895 årligen anvisat nödiga medel. I samband härmed utfärdades 15 maj 1899 ”Instructionen für die alphabetischen kataloge der preussischen bibliotheken und für den preussischen gesammtkatalog” (2:a uppl., 1909). I midten af 1904 upprättades vid byrån för denna katalogs utarbetande en ”Auskunftstelle”, där emot en ringa afgift upplysningar meddelas om sökta arbetens befintlighet i de preussiska biblioteken. För vinnande af likformighet vid katalogers upprättande inom biblioteken i de engelsktalande länderna ha därtill utsedda kommitterade gemensamt utarbetat ”Cataloguing rules. Author- and titles-entries compiled by committees of the American library association and the Library association (of the United Kingdom)”, tryckta i London 1908. Äfven har öfverenskommelse träffats om ett likformigt format för katalogbladen (cards) af 125 mm. bredd och 75 mm. höjd. Å dylika lösa blad ha bl. a. Congress library i Washington och Königl. bibliothek i Berlin ock börjat trycka titelkopior af den där nyförvärfvade litteraturen, som till billigt pris tillhandahållas andra bibliotek, hvilka därigenom besparas mycken tid, arbete och kostnad, då de ej behöfva särskildt katalogisera samma äfven af dem förvärfvade skrifter. Vinner det sålunda gifna föredömet allmän efterföljd, så att hvart land katalogiserar den där utgifna litteraturen och trycker titelkopiorna på internationellt likformiga katalogblad, kan i framtiden en universalkatalog öfver hela världens bokbestånd upprättas. För att framdeles kunna åstadkomma en tryckt katalog öfver hela den svenska litteraturen började man i Kungl. biblioteket 1909 att å lösa katalogblad af internationellt antaget format efter fastställd plan utskrifva titelkopior af alla i dess svenska samling befintliga tryckalster. — Katalogisera, upprätta förteckning öfver. — Se vidare Bibliografi, Bibliotek, British museum, Handskriftsamlingar och Institut international de bibliographie. B. L. Katalogos gynaikon, Kvinnoförteckningen. Se Hesiodos, sp. 597. Katalonien (sp. Cataluña), landskap i nordöstra hörnet af Spanien, har formen af en triangel, som med sin bas stöder sig på Pyrenéerna i n., utmed gränsen mot Frankrike, och i s. sänker sig ned mellan Aragonien och Medelhafvet, till dess spetsen