kyrkans heliga kvinnor; hon brukar afbildas med en hjort som attribut; hennes dagar äro 22 mars och 2 aug. K:s lefvernesbeskrifning, författad af Vadstenamunken Ulpho Birgeri (d. 1433), utgafs i Stockholm 1483 (ånyo utg. af Klemming, 1869, samt i ”Scriptores rerum Suecicarum”, bd 3). Se f. ö. Silfverstolpe, ”Förhandlingarna rörande Katarina Ulfsdotters kanonisation” (i ”Hist. bibliotek”, bd 2, 1876), Flavigny, ”Sainte Brigitte de Suède” (2:a uppl. 1906), samt Höjer, ”Studier i Vadstena klosters och Birgittinordens historia intill midten af 1400-talet” (1905). T. H-r. Katarr (grek. katarrhoos, eg. nedflytande), med., ”fluss”, inflammation i en slemhinna, så kallad af de gamle för den ökade slembildningen, som troddes flyta ned från hjärnan. Se Inflammation. — Adj. Katarralisk. Katarsis. Se Katharsis och Tragisk. Katartin l. Katartinsyra (se Katharsis 3), Acidum cathartinicum, kem. farm., äldre, af några författare ännu använd benämning på den väsentliga beståndsdelen i sennablad m. fl. närstående afföringsmedel, en i vatten löslig, kväfvefri, sur kropp. Troligen är katartinet en blandning af flera ”antroglykosider”, d. v. s. sammansatta ämnen af glykosidnatur, hvilka under inverkan af alkalier (t. ex. i tarmen) sönderdelas i antracenderivat med afförande verkan. Jfr Afförande medel och Sennablad. C. G. S. Katartinsyra. Se Katartin. Kataster l. Kadaster (fr. cadastre, af mlat. catastrum l. capitastrum, af lat. capitum registrum), förv., var urspr. namnet på en förteckning öfver dem, som voro skyldiga att betala skatt per hufvud eller personliga afgifter (således ungefär liktydigt med det svenska ordet ”mantalslängd”), men öfvergick småningom till att beteckna skattelängd i allmänhet. Numera förstås i Tyskland, Österrike, Italien m. fl. länder med kataster en institution eller samling af kartor, mätnings- och beskrifningshandlingar, närmast afseende jordegendomens beskattning inom ett land, men äfven de flesta öfriga med egande- och nyttjanderätt af jord och annan fastighet förbundna juridiska m. fl. förhållanden af vikt för såväl staten och andra myndigheter som för den enskilde. De i Danmark och Norge upprättade ”matriklarna” öfver jordegendom anses som ett slags kataster. I Sverige motsvaras katastern närmast af landtmäterikartorna med beskrifningar, den af dessa sammandragna ekonomiska kartan, jordeboken, de med hypoteken förbundna domstolshandlingarna samt motsvarande institutioner och handlingar för städer, hvartill kommer jordregistret (se d. o.), ett sammandrag af förefintliga skiftesbeskrifningar och fastighetsböcker. Kbg. K. Rn. Katasterkarta, den viktigaste af de till katastern (se d. o.) hörande urkunderna, återger i de länder, som ega kataster, merendels i skalor från 1:200 till 1:5000 alltefter rikedomen på kartdetaljer, hufvudsakligen detsamma som våra landtmäterikartor, jämte en uppdelning i parceller. Parcell (närmast motsvarande det svenska egofigur) är ett stycke land, som bildar en odelad figur af i allmänhet samma egograd och jordbeskaffenhet, med endast en egare och som enligt kartan jämte tillhörande mätningshandlingar kan utan ovisshet afgränsas. Den juridiska proceduren vid kartans upprättande och alltjämt fortgående revidering är naturligtvis olika alltefter skilda länders lagar. Vid det tekniska utförandet förefinnes mindre skiljaktighet. Efter en grundläggande triangulering uppdelas landet i flera koordinatsystem, inom hvilka katasterkartan bildar en sammanhängande kartyta, och mätningen fortsättes med polygon- och detaljmätning. Härigenom vinnes en mängd systematiskt ordnade och i marken fast utmärkta mätningspunkter, till hvilka gränslinjers, byggnaders, vägars m. fl. föremåls lägen äro inmätta i form af koordinater. Medelst dessa konstrueras sedermera kartan i önskad skala. En på detta sätt åvägabragt karta eger väsentliga fördelar framför en grafisk karta (mätbordskarta), i det att katasterkartan kan när som helst nykonstrueras på grundval af mätningshandlingarnas oförstörbara siffermaterial och i hvilken skala som helst, vidare angränsande, på olika tider gjorda kartor utan skillnad passa ihop, revidering och införande af nya mätningar äro lättare och säkrare samt noggrannheten öfver hufvud taget större. — I de större kulturstaterna är katasterkartan sålunda grundad på vetenskapligt utförd sammanhängande triangulering, medan de motsvarande landtmäterikartorna i vårt land icke äro mätta i sammanhang samt icke äro à jour med förändringarna på marken. En början till katastermätning kan dock anses gjord i Sverige genom de sedan omkr. 1900 pågående nymätningarna af städer enligt siffermetoden samt genom landtmäteriets mätningstekniska reformering. K. Rn. Katastermätning (se Kataster), uppmätning af jorden i beskattningsändamål. Se Jordregister. Katasterverk. Se Kataster. Katastrof (grek. katastrofe, vändning, omkastning, utgång, slut) betecknar i det dramaturgiska konstspråket den afgörande vändpunkt i handlingen, hvarigenom den dramatiska knuten bringas till lösning. Af katastrofen beror i väsentlig grad den dramatiska effekten. Katastrofen bör för sådant ändamål framträda på ett öfverraskande och anslående sätt, men tillika visa sig ega en naturlig motivering i det föregående (ej åvägabringas af en ”deus ex machina”; se d. o.). Alltefter arten af styckets innehåll kan katastrofen vara af glad, allvarsam eller sorglig natur. — Ordet katastrof begagnas f. ö. äfven med afseende på det verkliga lifvet för att beteckna hvarje plötslig och afgörande tilldragelse, helst om den tillika är olycklig samt förbunden med död och förstöring. A. M. A. Katatoni (af grek. katatonos, nedspänd, nedtryckt), Insania catatonica, med., en benämning, som först den tyske psykiatern Kahlbaum (i afh. ”Die katatonie oder das spannungsirresein”, 1874) använde för att beteckna en form af sinnessjukdom, hvilken under växlande faser af förstämning och exaltation, reaktionslöshet (stupor) m. m. ofta öfvergår i tillstånd af ohjälplig slöhet. Under detta växlande förlopp uppträda nämligen som det mest karakteristiska för denna form af själslidande egendomliga kramp- och spänningstillstånd. På senare tid har denna sjukdom närmare studerats af framför allt Kraepelin. Katatoni anses numera som en relativt ogynnsam form af sinnessjukdom, ofta med akut, i de ogynnsammaste fallen långsam och smygande början,