Kärleksförklaring (1900) eges af nya pinakoteket, München. K. är ock en förtjänstfull och produktiv tecknare. Flera teckningssamlingar har han utgifvit (Bröllopsfolk och musikanter, Kälkborgare och vagabonder m. fl.). 1—2. G—g N. <img l>

Kauffmann, Konstantin Petrovitj von, rysk general, f. 1818, d. 1882, blef 1838 officer vid ingenjörkåren och kom snart till Kaukasien, där han utmärkte sig särskildt vid belägringen af Kars 1855, hvarefter han 1857 blef generalmajor. Efter att i några år ha tjänstgjort i krigsministeriet blef han 1867 generalguvernör i den nybildade provinsen Turkestan. Han tog sitt säte i Tasjkent, gaf denna stad en europeisk anstrykning, förvärfvade sig snart förtroende inom landet och införde där ordnade förhållanden. Expeditionen till Buchara och Samarkands intagande 1868, expeditionen till Chiva 1873 och fälttåget mot Kokan 1875 äro bedrifter, som på allt sätt hedra K:s minne. Oaktadt alla försök af hans afundsmän att nedsätta hans anseende fick K., med sin grundliga kännedom om de asiatiska förhållandena och med sin kraftiga hand, styra det allt större och större blifna ryska Turkestan till sin död. C. O. N. Kauffmann. 1. Heinrich August Theodor K., dansk officer af gammal tysk militärsläkt, f. 13 apr. 1819, d. 17 juni 1905. Han blef 1840 artillerilöjtnant och 1848 kapten i generalstaben, s. å. stabschef hos general Hansen på Als, 1849 souschef i Bülows och 1850 i Kroghs stab och deltog som sådan i krigets viktigaste träffningar. 1855 blef K. amtman i Kiel och kurator för Kiels universitet, valdes 1856 i Holstein till medlem af riksrådet, men måste utträda 1858. K. var 1860—63 militärattaché vid förbundsdagen i Frankfurt a. M., blef sedan stabschef hos de Meza, men aflägsnades från denna post kort efter Dannevirkes utrymmande (febr. 1864); han förde senare en brigad vid försvaret af Dybböl och Als, ledde med den tyske generalfältmarskalken underhandlingarna om vapenstillestånd och deltog i fredsslutet i Wien okt. 1864. K. blef 1865 generalmajor och generaladjutant hos konungen, men afgick från krigstjänsten 1867; 1872—96 var han ordf. i direktionen för ett lifförsäkringsbolag i Köpenhamn. 2. Vilhelm Frederik Ludvig K., den föregåendes broder, f. 15 mars 1821, d. 7 jan. 1892, blef 1842 löjtnant i artilleriet och förde som kapten 1849—50 ett batteri såväl vid Fredericia som vid Isted. Han var sedan lärare i mekanik vid krigshögskolan till 1866, men tog likväl under 1864 års krig viktig del i Dybböls försvar och skickades som de danske underhandlarnas medhjälpare till konferensen i London. 1867 blef han öfverste och fälttygmästare, var 1872—75 medlem i viktiga kommittéer rörande landets försvarsordning och befästning och jan. 1879—apr. 1881 krigsminister. Såväl härordningen af 1880 som strafflag för krigsmakten genomdrefvos under hans ministertid, men i själfva verket mot hans vilja. Han var därefter generalbefälhafvare på Själland till 1891. 1—2. E. Ebg. Kauffmann, Fritz, tysk tonsättare, f. 1855 i Berlin, elev af Fr. Kiel, har vunnit anseende dels som symfoni- och oratoriedirigent i Magdeburg, dit han kallades 1889, dels genom smakfulla och formrena kompositioner, bl. a. en symfoni, en ”dramatisk” uvertyr samt konserter (särskildt en violoncellkonsert af betydande värde), kammarmusik, sånger, körer för blandade röster och terzetter. E. F—t. Kauffmann, Friedrich, tysk filolog, f. 14 sept. 1863 i Stuttgart, lärjunge till E. Sievers och H. Paul, vardt 1887 docent vid Marburgs universitet, 1892 e. o. professor i Halle och 1895 ord. professor i Kiel. Af hans arbeten, som beröra nästan alla grenar af den germanska filologien, märkas en kompendiös Deutsche grammatik (1888; 4:e uppl. 1906), Geschichte der schwäbischen mundart (1890), Die rhythmik des ’Heliand’ (1887) och Deutsche metrik (1897; 2:a uppl. 1907), Texte und untersuchungen zur altgermanischen religionsgeschichte (I af texterna: ”Aus der schule des Wulfila”, 1899; I af undersökningarna: Balder, 1902) och Deutsche mythologie (i ”Sammlung Göschen”, 1890; 2:a uppl. 1892). Jämte H. Gering är K. sedan 1896 utgifvare af ”Zeitschrift für deutsche philologie”. Kaufmann, Alexander, tysk skald, f. 1821 i Bonn, d. 1893 som arkivråd i Wertheim a. M., vann genom sina af innerlighet och käck lefnadsglädje utmärkta sånger och romantiska sagor stor gunst hos allmänheten, i synnerhet i Rhentrakterna. Han utgaf bl. a. Gedichte (1852), Mainsagen (1853) och Unter den reben (1871). K:s maka, Mathilde K., född Binder, f. 1835, d. 1907, gjorde sig under pseudonymen Amara George känd som författarinna (Blüten der nacht, 1857, m. m.). Kaufmann, Walter, tysk fysiker, f. 1871 i Elberfeld, filos. doktor 1894 i München, sedan 1903 professor vid universitetet i Bonn, gjorde 1901—03 mycket omsorgsfulla och viktiga försök öfver afböjningen genom elektriska och magnetiska krafter af från radium utsända elektroner och fann därvid, att elektronernas massa ökas alltmera, ju närmare deras hastighet kommer ljushastigheten. Storleken hos denna variation visade dessutom, att en elektrons massa är endast skenbar, d. v. s. h. o. h. af elektriskt ursprung. G. I. Kaufungen, Kunz von, tysk riddare, föröfvare af det s. k. sachsiska prinsrofvet 1455. Se därom Altenburg, sp. 728. Kauhajoki, socken kring en lika benämnd älf, som utgör öfre loppet af Kyrö älf, uti Ilmola härad och domsaga, Vasa län, Finland. Areal 1,266 kvkm. Befolkningen, finsk, 12,611 pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Vasa öfre prosteri. — K. är bekant genom den seger, som 2:a brigaden under v. Döbeln där vann öfver en rysk afdelning under general Usjakov 10 aug. 1808. 29 juli på aftonen afsändes v. Döbeln från armén vid Lappo att upptaga detachemanget v. Otter, som hade till uppgift att skydda arméns högra flygel och understödja resningen i kusttrakten, men som blifvit slaget vid Bötom samma dag. Efter en nattmarsch på öfver 40 km. förenade sig v. Döbeln 30 juli vid