assyriskt inflytande i K. I Ara-dalen ha påträffats kilskriftstexter. Äfven de grekiska kolonierna vid Svarta hafvet sträckte sitt inflytande hit. Sena (5:e—9:e årh. e. Kr.) äro grafvarna vid Kamunta i kretsen Vladikavkas, som jämte skeletten innehålla bysantinska guldmynt. Guldsaker voro öfver hufvud vanliga i dessa grafvar. Från 800- och 900-talen förekommer i K. en mängd föremål, särskildt beslag, med växtornament, som härstamma från Persien. Liknande beslag o. d. kommo genom vikingatidens handel ända till Sverige. Historia. K. var kändt af grekerna i en mycket tidig period. Äfven om man icke fäster afseende vid sagan om argonauternas tåg, är det säkert, att grekiska sjöfarande mycket tidigt framträngde till de aflägsnaste delarna af Pontos Euxeinos (Svarta hafvet) och drefvo handel med befolkningen i Kolchis, vid floden Fasis’ (Rions) mynning, där de något senare grundlade kolonien Dioskurias (hvars namn är bevaradt i Kap Iskurija). Södra delen af K. hörde till Persien. Under Alexander den store