Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaukasien - Kaukasiska rasen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
assyriskt inflytande i K. I Ara-dalen ha
påträffats kilskriftstexter. Äfven de grekiska
kolonierna vid Svarta hafvet sträckte sitt
inflytande hit. Sena (5:e—9:e årh. e. Kr.) äro
grafvarna vid Kamunta i kretsen Vladikavkas,
som jämte skeletten innehålla bysantinska
guldmynt. Guldsaker voro öfver hufvud vanliga
i dessa grafvar. Från 800- och 900-talen
förekommer i K. en mängd föremål, särskildt
beslag, med växtornament, som härstamma från
Persien. Liknande beslag o. d. kommo genom
vikingatidens handel ända till Sverige.
Historia. K. var kändt af grekerna i en mycket
tidig period. Äfven om man icke fäster afseende
vid sagan om argonauternas tåg, är det
säkert, att grekiska sjöfarande mycket tidigt
framträngde till de aflägsnaste delarna af
Pontos Euxeinos (Svarta hafvet) och drefvo
handel med befolkningen i Kolchis, vid floden
Fasis’ (Rions) mynning, där de något senare
grundlade kolonien Dioskurias (hvars namn
är bevaradt i Kap Iskurija). Södra delen af
K. hörde till Persien. Under Alexander den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
