egnar sig hufvudsakligen åt jordbruk. Fursten härskade despotiskt. Vid sitt tillträde till regeringen valde hvarje kazembe ett nytt residens, och landet hade sålunda ingen beständig hufvudstad. Vid Livingstones besök 1868 hade fursten sitt residens något n. om den lilla sjön Mofwe. K. besöktes 1796 af en portugisisk köpman Manoel Pereira och 1798 af en annan portugis, d:r Lacerda. Närmare upplysningar om landet erhöllos genom den portugisiska expedition, som 1831 utgick från Sambesi under Monteiro och Gamitto, samt genom Livingstone. Jfr Monteiro och Gamitto, ”O Muata Cazembe” (1854), och ”The last journals of D. Livingstone in Central Africa” (utg. af H. Waller, 1874). (J. F. N.) Kazik, detsamma som kasik. Kazimirski, Albert de Biberstein, polsk-fransk orientalist, f. 1808 i Korchow, d. 1887, var först tolk vid franska beskickningen i Persien och från 1850-talet öfversättare och sekreterare för orientaliska språk vid utrikesministeriet i Paris. K. var äfven medarbetare i P. Leroux’ och J. Reynauds encyklopedi. Bland hans arbeten märkas ett fransk-polskt lexikon (1839; flera uppl.), Le Koran, traduction nouvelle (1840; senaste uppl. 1884), Dictionnaire arabe-français (2 bd, 1845—60; ny uppl. utg. af Ibed Gallab, Kairo 1875), Dialogues français-persans (1883) och Menoutchehri poète persan du 11:ème siècle de notre ère (text, öfv. och kommentar, 1886). K. V. Z. <img l>

Kazinczy [ka'ṡintsi], Ferencz, ungersk skriftställare, f. 1759, d. 1831, var först ämbetsman och skolinspektör, men egnade sig efter 1791 uteslutande åt litterära sysselsättningar. Af en tillfällighet inblandad i Martinovics’ revolutionära sammansvärjning, hölls han 1794—1801 i fängelse och lefde sedan på sin lilla egendom Széphalom vid Sátoralja-Ujhely. Hans entusiasm för Goethes klassiska idealism, hans fina bildning och outtröttliga flit gjorde honom och Széphalom till landets litterära medelpunkt; hans synnerligen vidlyftiga korrespondens, af hvilken hittills 15 bd utkommit, är en af de bästa källorna för hans tids litterära och sociala historia. Äfven som öfversättare och utgifvare af äldre ungerska författares arbeten var han outtröttligt verksam. Sin längst räckande betydelse fick K. emellertid som språkutvecklare; han var ”neologernas” hufvudman och riktade ungerska språket med mångtusen nya ord och vändningar, som han bildade både efter riktiga och oriktiga principer. Nu äro dessa ord till stor del utmönstrade och utrotade genom de senare decenniernas språkrensning, men till icke ringa del ha de också bibehållits och utgöra en viktig beståndsdel af det nutida ungerska språkets ordförråd. K. B. W. Kazvin, stad i Persien. Se Kasvin. Kazwini l. Qazvîni. Se Arabiska litteraturen, sp. 1281. kb., i sammansättningar förkortning för kubik. kbcm., officiell svensk förkortning för kubikcentimeter. kbdm., officiell svensk förkortning för kubikdecimeter. kbfot, förkortning för kubikfot. kbm., officiell svensk förkortning för kubikmeter. kbmm., officiell svensk förkortning för kubikmillimeter. kbtum, förkortning för kubiktum. K. C., eng., förkortning för knight commander, kommendör (af någon viss orden, t. ex. K. C. M. G., = knight commander of St. Michael and St. George), eller king’s counsel (se Counsel). Kea [kēa]. 1. En tid namn på ön Keos (se d. o.). — 2. Stad på denna ö. Kea, zool. Se Papegojor. <img l>

Kean [kī'n]. 1. Edmund K., engelsk skådespelare, f. 4 nov. 1787 i London, d. 15 maj 1833 i Richmond, var son af en kringresande skådespelerska och från späda år hemmastadd på teatertiljorna. Som liten gosse rymde han till sjöss, ställde sig döf och lam för att blifva hemskickad igen och togs sedan om hand af sin farbroder, en känd buktalare och gycklare, hvilken gaf honom Shakspere att läsa. Efter farbroderns död invigdes han af skådespelerskan miss Tidswell i den sceniska konsten och ett systematiskt studium af Shakspere-karaktärer. Endast 14 år gammal, spelade K. på teatern i York hufvudroller (bl. a. Hamlet). Enligt egen (numera misstrodd) uppgift studerade han vid Eton college 1802—03. Hans lif är sedan under några år höljdt i dunkel. Han gifte sig 1808 med en skådespelerska och spelade därefter vid kringresande teatertrupper, tills han 1814 kallades att debutera på Drury-lane-teatern, där han genast väckte den största entusiasm som Shylock. Han fick glänsande inkomster och lefde furstligt. Från denna tid hemföll han emellertid, delvis till följd af husliga sorger, åt en böjelse för dryckenskap, som förledde honom till ett i högsta grad slösaktigt och oregelbundet lefnadssätt och under 1820-talet alldeles undergräfde hans fysiska och moraliska spänstighet. I mars 1833, då han på Covent-garden-teatern spelade ”Othello” emot sin son Charles som ”Jago”, träffades han på scenen af slag. Utom England hade han uppträdt flera gånger på skotska och irländska skådebanor och dessutom gifvit gästspel i Paris (1818 och 1828) samt i Nord-Amerika (1820 och 1825). — K. var tämligen liten till växten. Hans anlete var högst uttrycksfullt, hans tindrande svarta ögon återgåfvo blixtsnabbt hvarje minsta skiftning af känsla eller tanke, hans stämma kunde i det lägre registret utveckla en oemotståndlfft gripande*makt. Näst Garrick, hvars gåfvor för komedien K. dock saknade, har ingen engelsk skådespelare skänkt en fullkomligt individualiserad skepnad åt så många roller af första rang. K. var framför allt den tragiskt upprörda