<img l>

för kyrkans sön- och helgdagar, hvilken på ett melodiskt och ädelt sätt gaf uttryck åt tidens ännu oklara religiösa behof och som haft stort inflytande i England. Snart kommo både Newman och Pusey under inflytande af K. 20 juli 1833 höll denne för universitetet sin berömda predikan ”om det nationella affallet”, hvilken verkade som en alarmsignal öfver hela England och blef födelsestunden för den märkliga Oxford-rörelsen (se Episkopalkyrkan, sp. 713). I sept. framlade K. en rad satser, som utgjorde den nya rörelsens program; från 1834 trädde han i betydelse tillbaka för Newman och Pusey, men kämpade framgångsrikt för rörelsens ursprungliga ideal, då Newman 1845 öfvergick till katolicismen. — Bland K:s arbeten märkas utom ofvan nämnda A metrical version of the psalter (1839), Lyra innocentium (1846; en samling dikter ur barnens värld) samt Sermons for the Christian year etc. (11 bd, 1875—80). — Litt.: W. Loch, ”John Keble” (1893), J. H. Overton, ”The english church in the 19:th century” (1894), W. H. Abraham, ”Church and state in England” (1905), samt den i Episkopalkyrkan, Newman och Pusey anförda litteraturen. Hj. H—t.

Kebnekaise (och glaciär därå), sedt från öfre Tarfaladalen.

Kebnekaise [ke'b-; lapska, ”Kitteltoppen”], Sveriges högsta berg, ligger i Jukkasjärvi socken, Norrbottens län, under 67° 54′ n. br. och 0° 30′ ö. lgd fr. Stockholm, och bildar med kringliggande toppar ett omkr. 3 kv.-mil stort massiv, som i s. och ö. begränsas af Kalixälfvens källfloder Ladtjojokk och Vistesajokk och i v. af Kaitomälfvens tillflöde Tjäktjajokk; i n. kan den höga Kaskasdalen anses som naturlig begränsning. Högsta toppen i detta massiv, som till sin hufvudmassa består af mycket hårda hornbländeskiffrar och gabbrobergarter, är K., hvars höjd 1880 mättes trigonometriskt af kartograferna G. V. Bucht och A. Lind och uppgafs till 2,136 m., men som af prof. K. P. Rosén 1902 genom precisionsmätning befanns vara endast 2,123,1 m. Toppen bestegs första gången (22 aug. 1883) af fransmannen Ch. Rabot (färden skildrad i ”Au Cap-Nord”, 1898), från Tjäktjadalen, andra gången (9 juli 1889) af gymnasisten från realläroverket i Stockholm J. A. Björling (se Björling 4), från s., på en väg, som anses lämpligast för turister, och tredje gången (1895) af sjukgymnasten G. Durling. Sedan ha många bestigningar företagits, äfven af damer (vintertid först 1908 af H. N. Pallin). K:s topp är alltid snöbetäckt, och berget omges i n. v. och ö. af stora jöklar, som skilja det i ö. från Kebnetjåkko (1,786 och 1,538 m.) samt i n. från Kaskasatjåkko (2,093 m.), hvars topp första gången nåddes af fotografen Borg Mesch från Kiruna, som anser utsikten därifrån mera storartad och intressant än från K., och Tarfalatjåkko (1,930 m.). Denna trakt innefattar f. ö. Sveriges mest storartade högfjällspartier; nämnas må i Tjäktjajokks källområde på västra sidan det ansenliga Selka och på östra sidan de isrika Reitafjällen, med toppar af mer än 1,900 m., och kring Vistesajokks källor Pårsatjåkko (1,982 m.) och Mormantjåkko (1,959 m.). — I Ladtjodalen på Kebnetjåkkos sluttning anlade Sv. turistföreningen 1906—07 en turiststuga af sten, till hvilken bekvämaste vägen går från Kalixfors station vid Riksgränsbanan på Kalixälfven och dess sjölika utvidgningar Kaalasjärvi och Pajttasjärvi. En tur därifrån till K:s topp tar med återfärd 15 timmar. Wbg. Kebnetjåkko [ke'b-]. Se Kebnekaise. Kechua [kechōa]. Se Quichua. Keckman, Karl Niklas, finsk språkforskare, f. 1793 i Uleåborg, d. 1838, var halfbroder till F. M. Franzén. Redan tidigt slöt han sig till en omkr. 1815 bildad studentkrets, som ifrade för finska språket. Sin betydelse har K. som den förste lektorn i finska språket vid universitetet (utnämnd 1829). Hans verksamhet som sådan var af mycken vikt för studiet af finskan. K. tog verksam del i Finska litteratursällskapets stiftande och blef dess första ordf. samt, sedan Lönnrot begifvit sig på runosamlingsfärder, dess sekreterare. Som sådan utgaf han (1834) en öfv. af Zschokkes ”Goldmacherdorf”, som under namnet ”Kultala” utgör första delen af detta sällskaps publikationer. Följande år ombesörjde han tryckningen af första Kalevala-upplagan. Han efterlämnade värdefulla lexikaliska samlingar, hvilka varit senare arbetare på detta område till gagn. O. G.* Kecskemét [ketjkeme't], stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun, är beläget på den