stjärtfenans plats. Kejsarhummern lefver längre ut till sjöss än hummern, på djup af 30—180 m. och på lös, helst lerig botten. Den förekommer talrikt utanför svenska västkusten, där den uppträder ända nere i Öresund, och utefter Norge till Nordkap, förekommer vid Island och Grönland samt träffas så långt sydligt som vid kusten af Marokko och i Medelhafvet. I trakten af Fiume är kejsarhummern allmän i ett afskildt område af Adriatiska hafvet och har där sedan lång tid tillbaka fiskats och under namnet scampo torgförts. I Nordsjön erhålles den vid trålfisket och bringas numera, sedan detta fiske införts äfven hos oss, ganska mycket i handeln äfven i vårt land. Sålunda sålde 1908 bolaget ”Gadus” i Göteborg från 6 trålångare 478 lådor kejsarhummer. Hvarje låda innehöll omkr. 200 stycken och betingade vid fiskauktionerna i medelpris för året 7 kr. 30 öre. Kejsarhummern står sålunda långt under den vanliga hummern i pris och går, ehuru välsmakande, dock icke upp mot denna i smak. F. T—m. Kejsarinnan Augustas flod, den betydligaste floden i tyska Kejsar Vilhelms land på Nya Guinea, upptäckt 1885 af O. Finch. Den upprinner på gränsen till det nederländska Nya Guinea och utfaller under 5° 59′ s. br. i Stilla oceanen. Den har ett mycket slingrande lopp och i sin nedre del ett medeldjup af 15 m., i sin öfre af 12 m. Vid mynningen är den 2 km. bred; stränderna äro i allmänhet låga; under hela den genomforskade delen af sitt lopp mottar den ingen större biflod. I maj 1909 gick en tysk ångbåt 416 km. uppför floden och i nov. s. å. ett krigsskepp 183 sjömil uppför densamma. J. F. N. Kejsarkanalen. 1. K. l. Stora kanalen (kin. Yün-ho, Jun-ho), den största och viktigaste kanalen i Kina och tillika den största med konst åstadkomna vattenväg på jorden, går från Hang-tschóu längs med kusten till Tien-tsin, där den förenar sig med Tai-ho, och sammanbinder således denna flod med landets hufvudfloder Hwang-ho och Jang-tse-kiang. Den har en längd af omkr. 1,100 km., med växlande bredd och djup. Arbetena på kanalen började under Han-dynastien i 2:a årh. f. Kr. och blefvo i hufvudsak färdiga under 13:e årh., ehuru kompletteringsarbeten fortsatts nästan ända till våra dagar. Ännu för några årtionden sedan var kanalen rikets stora kommunikationslinje, men numera vittnar denna jätteanläggning endast om sin forna storhet och sitt nuvarande förfall. Det förändrade lopp, som Hwang-ho tog, förorsakade den första stora skadan på kanalen, så att den del, som ligger mellan Hwang-hos gamla och nya lopp, kan begagnas hvarken som samfärdsmedel eller för bevattning af omgifvande trakter. De öfriga delarna äro ännu öppna för trafiken och ha betydelse för inlandsfarten. — 2. (Canal imperial de Aragón) Kanal, som i Aragonien följer Ebros högra strand från Tudela till San Antonio nedanför Zaragoza. Den påbörjades af Karl V, är 88 km. lång, 18 m. bred och 2,5 m. djup. I senare tid har den förlängts med 40 km. till Quinto. Den har större betydelse för bevattningen än för sjöfarten. 1 o. 2. J. F. N. Kejsarkrona. 1. Her. Se Krona. — 2. Bot., benämning på dels Fritillaria imperialis L. (se Fritillaria), dels den i våra trädgårdar ofta odlade kroll-liljan, Lilium Martagon L. (se Lilium). 2. O. T. S.* Kejsarkrönikan (ty. Kaiserchronik), en medelhögtysk rimkrönika från midten af 12:e årh., består af 16,000 verser och är sannolikt författad af Konrad der Pfaffe, hufvudsakligen efter latinska källor, men äfven med upptagande af innehållet i äldre tyska dikter, såsom ”Annolied”. Kejsarkrönikan företer den underligaste samling helgonlegender, sagor och noveller kring en fantastiskt utspunnen historisk tråd. Den börjar med Cæsars krig, och berättelsen ledes öfver de romerske kejsarna upp till hohenstaufern Konrad III (1138). I 13:e årh. fortsattes krönikan fram till Rudolf af Habsburg och omrimmades slutligen 1594 af Christoph v. Tegernsee. Den är utgifven af E. Schröder i ”Monumenta Germaniæ historica” (1893). (Kj—t.) Kejsar Nikolaus II:s berg, en bergsrygg i Ekvatorial-Afrika, mellan 6° och 8° 30′ n. br. samt under 36° ö. lgd, bildande vattendelare mellan Sobat (till Bahr el Abiad) och Omo (till Rudolfsjön). I sin norra del når den, i toppen Schiren, 3,200 m. Den har upptäckts och fått sitt namn af ryssen Bulatovitj (1896—98). J. F. N. Kejsarrätt (lat. jus cæsareum, ty. kaiserrecht) var ett uttryck, som särskildt under medeltiden användes såväl i Tyskland som i de nordiska länderna för att beteckna dels den romerska rätten sådan denna förelåg i ”Corpus juris civilis”, dels äfven den tyska rikslagstiftningen, hvilken betraktades som en fortsättning af de romerska traditionerna, enär de romerske kejsarna ansågos ha varit de tyske kejsarnas företrädare. — Som ”Kejsarrätten” betecknas i äldre handskrifter och upplagor den tyska rättsbok från 1270-talet, hvilken sedermera på 1600-talet erhöll det nu gängse namnet Schwabenspiegel (se d. o.). — Lilla kejsarrätten är namnet på en annan rättsbok, hvilken utan närmare sammanhang med den föregående utarbetades i Tyskland vid början af 1400-talet och afsåg att framställa för hela kristenheten gemensam rätt. — I Danmark användes från 1500-talets midt kejserretten som beteckning för en på danska affattad bearbetning och öfv. af Jodocus Damhouders ”Praxis rerum criminalium” (1554). K. G. Wn. Kejsarsnitt (sectio cæsarea), Gastrohysterotomi, Hysterotomi, Laparohysterotomi, med., en obstetrisk operation, bestående däruti, att bukvägg och lifmoder genomskäras samt fostret och dess bihang uttagas genom de sålunda bildade öppningarna, hvilka sedan omsorgsfullt tillslutas. Denna operations äldsta historia är höljd i ett visst dunkel. Dess utförande på aflidna barnaföderskor var redan i äldsta tider icke så ovanligt. Så tillskrifves Numa Pompilius en romersk lag, enl. hvilken ingen afliden hafvande kvinna finge begrafvas, förr än fostret utskurits ur buken på henne. Denna lex regia skall under kejsartiden ha gått under namnet lex cæsarea, och somliga härleda därur operationens namn sectio cæsarea (”kejsarsnitt”). Andra tillskrifva namnets uppkomst ett uttryck af Plinius, att den förste af familjen Cæsar skulle fått sitt namn a cæso matris utero (utskuren ur moderlifvet), hvilket gett upphof till sägnen om, att Julius Cæsar varit född genom kejsarsnitt, och att namnet härstammar från honom. På lefvande torde den första operationen ha verkställts af Trautmann 1610. Man antager nämligen, att det i Talmud omtalade ”jötze dofan”, eller