Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kelviå - Kelyfit - Kem - Kemal - Kemangeh - Kemble - Kemble 1. John Philip K. - Kemble 2. Charles K - Kemble 3. Sarah K. - Kemble 4. John Mitchell K. - Kemble 5. Frances Anne K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1399 Kelyfit–Kemble 1400
kvkm., 1,366 inv.) bildar K. ett konsistoriellt
pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Gamlakarleby
prosteri.
O. I. (A. G. F.)
Kelyfit [ke-] Schrauf (af grek. ke’lyfos,
nötskal), miner.} sekundärt bildadt mineral,
som under form af ett radialstråligt skal
omger det ursprungliga mineral, ur hvilket
kelyfiten framgått. Kelyfiten utgöres af någon
hornbländeart och bildas vid vissa metamorfoser
af granat och olivin. A. Hng.
Kem [kem], flod i ryska guvern. Archangel,
utmynnar vid staden K. (1,825
inv. 1897) i Hvita hafvet. 424 km.
J. F. N.
Kemål [ke-], N å m y q, turkisk skald, f. 1837,
d. 1888, tillhörde den grupp författare,
som samlade sig under Schinåsys ledning,
"de möderne" kallade, emedan de tagit starka
intryck af västerländsk diktning. K. medarbetade
i Schinåsys tidskrift "Tass-wir Efkkiar"
och öfvertog 1864 dess redaktion, hvarigenom
han drogs till de politiska sträfvandena. På
grund af sina reformidéer dömdes han till
fängelsestraff, efter hvars slut han bosatte
sig i Paris och företog öfversättningar
till turkiska af bl. a. Montesquieu och
Rousseau. K. var verksam på de flesta litterära
områden; främst i popularitet stå kanske hans
skådespel, Fosterland, Det olyckliga barnet,
Akif bej, m. fl.; vidare skref han 50,000
verser på persiska, arabiska och turkiska,
historiska biografier och en omfattande
ottomansk historia, hvarjämte han författade
en mängd politiska artiklar i de vanligen rätt
kortlifvade tidskrifter han utgaf. Kemängeh
[ke-], mus., gammalt arabiskt stråkinstrument
med liten resonanslåda, bestående af ett hälft
kokosnötskal, som är öfverdraget med ormskinn,
och lång hals samt l eller 2 strängar.
Kemble [ko’mbl]. 1. John Philip K., engelsk
skådespelare, den mest berömde på sin tid,
f. l febr. 1757 i Prcscot, Lancashire, d. 26
febr. 1823 i Lausanne, son af en teaterdirektör,
studerade i Douai till präst, men öfvergick
1776 till scenen och uppträdde i de större
provinsstäderna till 1783, då han med framgång
debuterade som Hamlet på Drury-lane-teatern. Han
var ledare af denna teater från 1788 till 1803,
då han blef delegare i och direktör för Co
vent-garden-teatern. Efter dennas brand, 1808,
uppbyggde K. en ny, som han skötte till 1817,
då han tog afsked från scenen. K. imponerade
genom sin ståtliga gestalt och sin kraftiga,
välljudande stämma; hans deklamation var särdeles
uttrycksfull, och han egnade sina roller ett
inträngande studium. Hans naturell lämpade sig
bäst för romerska hjälteroller; som Coriolanns
och Brutus har han förblifvit ouppnådd. I andra
stora Shak-spereroller anses han icke hunnit
så högt som Garrick och Kean. K. skref äfven
åtskilliga dramatiska arbeten. Hans staty,
utförd af Flaxman, restes 1833 i Westminster
abbey. Jfr Fitzgerald, "Account of the Kemble
family" (1871). - 2. Charles K., den föregåendes
broder, engelsk skådespelare,
f. 1775, d. 1854, studerade, liksom före
honom brodern, vid katolska kollegiet i
Douai och valde äfvenledes efter afslutad kurs
skådespelaryrket. Han debuterade 1792 i Sheffield
och 1794 på. Drury-lane-teatern, anställdes
1797 vid Haymarket-teatern samt fästes 1803
vid Covent-garden-teatern. Han efterträdde 1817
sin äldre broder i ledningen af denna, drog sig
1836 tillbaka från scenen, men gaf 1840 en rad
definitiva afskedsföreställningar. I början af
sin bana fördunklades K. af sin broder och sin
syster, den berömda skådespelerskan mrs. Siddons
(se d. o.), hvilka han sekunderade i roller af
andra rangen; men genom den yppersta uppodling
af sina betydande yttre och inre gåfvor ryckte
han småningom upp till en hög plats som scenisk
konstnär. Särskildt i den högre komedien ansågs
han oöfver-träfflig. Hans spel bar städse prägeln
af den kemb-leska skolans klassiskt ädla elegans
och fulländade omsorg. K:s hustru, Maria Theresa
K., född de Camp, gjorde sig bemärkt som dansös,
skådespelerska och lustspelsförfattarinna. -
3. Sarah K., den föregåendes syster, Englands
största skådespelerska, mest känd under namnet
mrs. Siddons (se Siddons). - 4. John Mitchell
K., son till K. 2, språkforskare och historiker,
f. 1807 i London, d. 1857 i Dublin, studerade vid
Trinity college i Cambridge samt i Heidelberg,
München och Göttingen, där bröderna Grimm
riktade hans vetenskapliga forskningshåg på den
angelsaxiska periodens språk och häfder. Han
utgaf en förtjänstfull uppl. af Beowulf (1833,
reviderad uppl. 1837), höll 1834 i Cambridge
en uppmärksammad föreläsningsserie öfver
angelsaxisk litteratur (utg. s. å. under titeln
First history of the english language), skref
en studie Uber die stammtafeln der westsachsen
(1836) samt var 1835-44 utgifvare af "British and
foreign review". 1840 efterträdde K. sin fader
såsom teatercensor, idkade i Tyskland omfattande
arkeologiska studier, men egnade sig förnämligast
åt angelsaxisk forskning. Han utgaf bl. a. den
vidlyftiga och värdefulla urkundsamlingen "Codex
diplomaticus aevi saxonici" (6 bd, 1839-48) och
författade det banbrytande arbetet History of the
saxons in England (2 bd, 1849, ny uppl. af Birch
1876), hvars många djärfva hypoteser nu till
stor del äro öfvergifna, men som dock bevarar
sitt värde som det första försöket att tolka
de angelsaxiska institutionerna med ledning
af den tyska rättshistoriska forskningens
landvinningar. Latham fullbordade och utgaf
hans efterlämnade arbete Horce ferales,
or studies in the archeology of northern
nations (1863). - 5. FrancesAnne K., mest känd
under namnet F a n n y K. (mrs. B u t-ler),
den föregåendes syster, skådespelerska och
författarinna, f. 1809 i London, d. där 1893,
uppfostrades af sin far, Charles K., och faster,
mrs. Siddons, för scenen. 1829 debuterade hon
som Julia i Shaksperes "Romeo och Julia" på
Covent-garden-teatern, åt hvilken hennes förmåga
skänkte en ny glansperiod. I förening med sin
far började hon 1832 en mycket framgångsrik
turné i Nord-Amerika. Hon äktade där 1834 en
plantage-egare P. Butler, men blef 1848 lagligen
skild från honom. Sedan hon 1847 lämnat scenen,
uppträdde hon som föreläsarinna af Shakspere
och var långa tider bosatt i
Nord-Amerika. Hon skref bl. a. tragedien Francis the
first (1832), Journal of a residence in the United
states (1835), Poems (1844, 1865, 1883), Journal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
