oöfverskådlig räckvidd, fick emellertid den allmänna kemien från fysiken, i det studiet af nya strålar ledde makarna Curie till upptäckten af grundämnet radium, hvars atomvikt fru Curie lyckades bestämma 1898. Studiet af radium och andra radioaktiva ämnen har fört till kännedomen om dessa ämnens ständiga splittring och förvandling. Bland de forskare, som med största framgång ha arbetat på detta område, må nämnas Rutherford och W. Ramsay, hvilka förmådde visa, att helium (se d. o.) bildas ur radium. Därigenom rubbas vår under förra seklet vunna öfvertygelse om atomernas odelbarhet och oföränderliga egenart. På de sista åren har en ny gren af den kemiska vetenskapen börjat träda i förgrunden, nämligen biokemien, som sysselsätter sig med de kemiska föreningarna och omsättningarna inom den lefvande organismen. Anknuten till den deskriptiva organiska riktningen genom nutidens störste organiske kemist, Emil Fischer, torde biokemien på grundval af den teoretiska kemien gå en för vår uppfattning af lifvet betydelsefull framtid till mötes och småningom lyfta på den slöja, som för oss döljer lifvets väsen. För studiet af kemiens historia hänvisas till E. v. Meyer, ”Geschichte der chemie” (Leipzig, 3:e uppl. 1905), och till Arrhenius, ”Theorien der chemie” (Leipzig, 2:a uppl. 1909). En mindre sammanfattning af kemiens historia har på svenska språket 1907 utgifvits af Th. Ekecrantz. P. T. C. (H. E.) Kemi [ke'mi]. 1. Älf, den största inom Finland, rinner upp i Sodankylä lappmarkssocken på Maanselkä och faller ut, efter ett stridt lopp i riktning mot s. s. v., v. n. v. och s. v., i Bottniska viken. Längd 425 km.; flodområde 51,100 kvkm. Betydligast af de många tillflödena äro de från n. infallande Kitinenjoki (längd 182 km., område 7,450 kvkm.), Raudanjoki (109 km., 3,200 kvkm.) och Ounasjoki (320 km., 12,750 kvkm.). Laxfångsten i K., förut synnerligen rik, har efter hand nedgått till en ringa bråkdel af hvad den tidigare varit. Medeltalet af fångsten i hela älfven har under senare år enligt uppgift utgjort endast omkr. 50,000 kg. — 2. Stad, nära den liknämnda älfvens utlopp, vid Bottniska viken, Uleåborgs län. Fundationsbrefvet är af 5 mars 1869. År 1908 hade K. 2,048 inv. Handlandenas antal var 51. Inkomsterna voro taxerade till 1,770,000 mark. Stadens flotta är numera endast 2 ångbåtar om 63 reg.-ton. Hamnens djup vid ångbåtsbryggan är 2,7, på redden 5 m. 1908 inklarerades i direkt utländsk sjöfart 88 fartyg om 50,169 reg.-ton och utklarerades 94 fartyg om 47,396 ton. Exporten utgöres nästan uteslutande af trävaror, levererade af Karihaara, Laitakari m. fl. sågar, samt något fisk (lax). K. utgör ett konsistoriellt pastorat af 3:e klass, Kemi kontrakt. — 3. Socken, som förut omfattat ett mångfaldt större område, har numera reducerats till en areal af 573 kvkm. Befolkningen finsk, 7,036 pers. (1908). Konsistoriellt pastorat af 1 kl., Kemi kontrakt, Kuopio stift. — 4. Härad, bestående af 11 kommuner. Areal 35,730 kvkm. 53,464 inv. (1908). — 5. Domsaga under Vasa hofrätt, delad i 4 tingslag. Areal 29,105 kvkm. 58,238 inv. — 6. Prosteri af Kuopio stift, innefattar 11 församlingar och har samma område som häradet. Med städerna Torneå och Kemi omfattar prosteriet 57,131 inv. (1908). — 7. Lappmark, omfattar socknarna Kittilä, Sodankylä, Enare och Kuolajärvi, af hvilka den sistnämnda dock icke tillhör Lappmarkens, utan Kemi härad. A. G. F. Kemigrafi (af kemi och grek. grafein, rista), ett zinketsningsförfarande för framställning af tryckplattor (klichéer), afsedda att tryckas i boktryckpressen. En zinkplåt, på hvilken en teckning är framställd med ett syrefast ämne, behandlas med salpetersyra, hvarvid metallplåten etsas på de af det syrefasta ämnet icke skyddade ställena, så att en upphöjd bild erhålles. Oftast användes numera en fotografisk metod för bildens öfverföring på zinkplåten, fotokemigrafi (jfr Zinkografi). — Kemigrafiska, resp. fotokemigrafiska reproduktionsmetoder benämnas stundom alla sådana grafiska förfaranden, vid hvilka metalletsning användes för framställning af tryckformar (jfr Färggravyr, sp. 288). J. Htzg. Kemijärvi [ke'-]. Se Kemiträsk. Kemikalier, kemiska preparat, d. v. s. ämnen, framställda på kemisk väg. Kemiker, mindre god form för kemist. Kemiska blandningar, kem. Se Kemiska föreningar. Kemiska desinfektionsmedel. Se Desinfektion, sp. 216. Kemiska formler, kem. Se Atomvikt. Kemiska frändskapskraften, kem. Se Atomvikt, sp. 348. Kemiska föreningar, kem., kallas sådana af två eller flera element bestående ämnen, hvilka visa konstant kemisk sammansättning och konstanta fysikaliska egenskaper. I motsats till kemiska föreningar stå kemiska blandningar, som föreligga, när olika element eller föreningar sammanföras, utan att en kemisk reaktion inträder. Vatten är t. ex. en kemisk förening, eftersom dess sammansättning alltid motsvarar formeln H₂O; däremot är luft en blandning, hvars procentiska sammansättning kan variera. Antalet bekanta kemiska föreningar är utomordentligt stort, och det finnes många indelningsgrunder för dessa. Exempelvis kan man skilja de organiska föreningarna, som alla innehålla kol, från de oorganiska, som ej innehålla detta grundämne. Stabila kemiska föreningar motstå inverkan af högre temperaturer och reagens bättre än labila, som lätt sönderfalla i enklare beståndsdelar. Med afseende på de energiförändringar, som inträda samtidigt med de kemiska reaktionerna, talar man om exotermiska, som bildas under förlust af energi, och endotermiska, som bildas under upptagande af energi (se Termokemi). H. E. Kemiska ljusreaktioner. Se Fotokemi. Kemiska mineralfärger. Se Freskomåleri, sp. 1367, och Färg, sp. 273. Kemiska notiser, tidskrift. Se Kemisk tidskrift. Kemiska preparat, ämnen, framställda på kemisk väg. Kemiska samfundet i Stockholm. Se Kemistsamfundet Kemiska släckningsapparater. Se Brandväsende, sp. 1495. Kemiska stationer för jordbruket och näringarnas behof, understödda med