Keniter [ke-; hebr. kēnī-īm] 1. Kainéer är ett i gamla testamentet ofta förekommande folk, som på ett par ställen hänföres till en gemensam stamfader Kain (hebr. Kajīn), 4 Mos. 24: 21 ff. och Dom. 4: 11, och som skall ha stått i mycket nära förbindelse med Israel. Moses svärfader, som enligt en tradition betecknas som midjanit (2 Mos. 2: 15; 3: 1), är på andra ställen betraktad som en kenit (jfr Dom. 1: 16; 4: 11). Keniterna slöto sig till israeliterna på deras vandring genom Sinaihalfön och synas äfven ha kommit in i Kanaans land, om direkt söderifrån eller i sällskap med israeliterna (jfr Dom. 1: 16) är ovisst. Under den följande historien uppträda de mestadels i södra delen af landet (1 Sam. 15: 6, som nomader bland amalekiterna; 30: 29, som bosatta i söder), endast enstaka individer af dem påträffas i norr (Dom. 5: 24, jfr 4: 11), och med undantag af endast ett ställe (1 Mos. 15: 19) förutsättas de stå i ett vänskapligt förhållande till sina israelitiska grannar. E. S—e. Kennan [ke'nən], George, nordamerikansk resande, f. 1845 i Ohio, ledde 1864—67 rysk-amerikanska telegrafkompaniets anläggning af telegraflinjer i Sibirien och tillbragte tre år under resor i dess nordöstra del, skildrade i Tent life in Sibiria (1870; ”Lägerlif i Sibirien”, 1891). Efter en 1885—86 med målaren G. A. Frost företagen resa genom nordöstra Ryssland och Sibirien offentliggjorde han 1887—90 i ”Century Magazine” en serie uppseendeväckande, dystra skildringar af de förvistes behandling, hvilka 1891 utgåfvos i bokform (Sibiria and the exile system; ”Sibirien”, 1892). Han har sedan uppträdt som föreläsare i Amerika och England och äfven som tidningskorrespondent. Kennebec [kenibe'k], flod i nordamerikanska staten Maine, upprinner ur Moosehead-sjön, flyter i sydlig riktning, bildar nedanför staden Augusta flera vattenfall och mynnar ut i Kennebec-viken af Atlantiska hafvet. Längd 260 km. (J. F. N.) Kennedy [ke'nidi], gammal skotsk adelssläkt, hvars hufvudmän, earlerna af Cassillis, i flera generationer intogo ett framstående rum bland partigängarna i den skotska adelns inbördes fejder på 1500-talet. Jfr ”Historical account of the noble family of K.” (1849). V. S—g. Kennedy [ke'nidi], Grace, engelsk romanförfattarinna, f. i Skottland 1782, d. 1825 i Edinburgh, författade religiösa romaner, bl. a. The decision (1821; ”Beslutet”, 1849), Father Clement (1823; ”Pater Clemens”, 1855), Jessy Allan, Anna Ross (sv. öfv. 1850) och Dunallan (sv. öfv. 1850). Kennedy [ke'nidi], Thomas Francis, skotsk politiker, f. 1788, d. 1879, blef 1811 sakförare och 1818 parlamentsledamot, hvarefter han egnade större delen af sitt lif åt energisk reformverksamhet i sitt fädernesland. Så arbetade han för en förbättrad folkundervisning och fattigvård, och den skotska reformbillen af 1832 är till största delen ett verk af honom och hans vän lord Cockburn. Sedan whigpartiet 1832 fått makten i sina händer, blef K. ”yngre lord af skattkammaren” och arbetade särskildt för liberala reformers genomförande i Skottland. 1834 lämnade han underhuset, innehade 1837—50 ett irländskt ämbete och var därpå skogskommissarie till 1854, då han drog sig tillbaka från det offentliga lifvet. (V. S—g.) Kennedy [ke′nidi], John Pendleton, nordamerikansk författare, f. 1795 i Baltimore, d. 1870, deltog i kriget som frivillig vid landtvärnet, var praktiserande advokat 1816—38, invaldes i kongressen 1837 och tillhörde där whigpartiets ledare. 1846 blef K. talman i Marylands representanthus, 1849 rektor för Marylands universitet och 1852 sjöminister. I denna egenskap genomdref han Perrys expedition till Japan samt Kanes andra nordpolsfärd för att uppsöka J. Franklin. 1853 drog han sig tillbaka från offentliga värf. Utom politiska och nationalekonomiska broschyrer, samlade 1872 under titeln Political and official papers, skref K. berättelserna Swallow Barn (1832; ”Swallow Barn, eller en sommar på landet i Virginien”, 1835), Horse-shoe Robinson (1835), skildrande en typisk amerikan, och Rob of the bowl (1838); vidare den humoristiska Quod libet (1840), äfvensom Memoirs of the life of William Wirt (2 bd, 1849) m. m. Biogr. af Tuckerman (1831). Kennedy-kanalen [ke'nidi], hafssund under 80—81° 30′ n. br. mellan nordvästra Grönland (Washington land) och Grinnell land (Ellesmereland). Det sammanbinder Kane-bäckenet i s. med Robeson-kanalen i n. J. F. N. Kennel [ke'n-; eng., urspr. hundkoja], större hundgård, där målmedveten afvel af hundar bedrifves. G. G. Kennelklubb (se Kennel), sammanslutning för främjande af en rationell hundafvel. Den äldsta stiftades i England 1873. Nu finnas sådana i alla kulturländer. Svenska kennelklubben bildades 1889 och räknar (1910) omkr. 1,800 medlemmar. Samarbetande med denna finnas flera s. k. specialklubbar (såsom Svenska pointerklubben, Svenska setterklubben, Svenska gordonsetterklubben, Svenska taxklubben och Svenska foxterrierklubben) för främjande af enskilda hundraser och deras vidare utbildning i lämplig riktning. Kennelklubbar och specialklubbar verka för hundafvelns främjande genom att hålla hundutställningar och jaktprof (fältprof). Hundutställningar ha dock hållits före kennelklubbarnas bildning. Sålunda hölls den första utställningen i England 1859 och den första svenska 1886. G. G. Kennelnamn (se Kennel), prefix eller suffix (ett ortnamn, ett fantasinamn eller endast en bokstaf, vanligen begynnelsebokstaven i hunduppfödarens namn) vid hundnamn för att beteckna den hundgård (kennel), från hvilken hunden i fråga utgått. Kennelnamnet inregistreras hos vederbörande lands kennelklubb och blir därigenom skyddadt, så att det i utställningskataloger, stamböcker o. d. kynologisk litteratur ej får användas för hundar af annan uppfödning. Efter utländskt mönster brukas kennelnamn numera i stor utsträckning äfven i vårt land. G. G. Kennet-Avonkanalen [ke'nit e͡i'vn-], en 1810 byggd kanal, som går från mynningen af Thames’ biflod Kennet till Bath vid Avon. Den är 91 km. lång och har 32 slussar. J. F. N. Kenneth [ke'nith], skotska konungar. 1. K.Mac Alpin, d. 860, son till den skotiske konungen Alpin af Dabriada, blef vid dennes död 834 konung i Galloway och svingade sig 846 efter en seger öfver pikterna upp till konung öfver