engelsk tidningsman, f. 1823 af en katolsk familj, d. 1902, egnade sig tidigt åt litterär verksamhet. 1859 blef han dessutom advokat. 1845—70 var han redaktör af ”The sun” och 1874—81 af ”Weekly register”. Af K:s Poems (1870) är endast en hälsningsdikt till Longfellow mera bekant. K. författade biografier öfver eller utgaf ett stort antal moderna författare, såsom Lamb (1875), Bulwer (1883 och 1898) och Dickens (1884). Kentaurer [kenta͡u'-]. Se Centaurerna. Kenthorn [ke'nt-], ett i början af 1800-talet i England för militärmusik brukligt bleckblåsinstrument, försedt med tonhål och klaffar liksom träblåsinstrumenten. Det uppfanns 1770 af Kälbel i Petersburg och infördes i England genom hertigen af Kent (däraf benämningen). A. L.* Kentia Belmoreana, bot., en till släktet Howea Becc. (Howea Belmoreana Becc.) hörande palm från Lord-Howe-ön i Stilla oceanen, utmärkt af elegant utseende och vackra pardelade blad, som är en omtyckt prydnadsväxt i växthus och boningsrum. Gr. L—m. Kenton [ke'ntən], stad i nordamerikanska staten Ohio, vid Scioto river. 6,852 inv. (1900). Fabriker, trähandel. J. F. N. Kentoripa [ken-]. Se Centuripe. Kentrolit [ken-] Damour (af grek. kentron, skarp spets), miner., små prismatiska kristaller af blymangansilikat. A. Hng. Kentska tärnan [ke'ntska], zool. Se Tärnsläktet. Kentucky [kenta'ki]. 1. Flod i nordamerikanska staten Kentucky, som efter den har sitt namn, upprinner på Cumberlandbergen i tre källfloder (North, Middle och South Fork), hvilka förena sig vid staden Proctor, och faller ut i Ohio vid Carrollton efter ett lopp af omkr. 370 km. Till Frankfort (96 km.) kan den passeras af ångbåtar. — 2. (Officiell förkortning Ky.) En af Nord-Amerikas förenta stater, ligger mellan 36° 30′ och 39° 6′ n. br. samt 82° 2′ och 89° 40′ v. lgd samt gränsar i s. till Tennessee, i ö. till Virginia och West Virginia, i n., där Ohiofloden bildar gräns, till Ohio, Indiana och Illinois samt i v. till Missouri, från hvilket K. skiljes af Mississippi. Areal 105,145 kvkm. (= Norrbottens län). Västra delen är ett af kvartära och tertiära aflagringar bildadt lågland (lägst 86 m. ö. h.), mellersta delen ett kuperadt område af 200—400 m. höjd, i hvilket floderna gräft djupa dalar. De förhärskande bergarterna äro här silurisk och karbonisk kalksten; det utgör en del af unionens centrala kolfält. Ett stort område i midten upptages af det vattenfattiga kalkstenstaffellandet, som dels täckes af gräs och buskväxter, dels är öde s. k. barren, dels upptages af den s. k. blågräsregionen (så kallad efter ”blue grass”, amerikanska namnet på Poa pratensis), som är centrum för statens hästafvel. I kalkstenen finnas många stora grottor, af hvilka de största, Mammoth cave, Colossal cave, Salt cave m. fl., ligga i trakten af Green river. Den östra delen, omkr. en femtedel af hela staten, genomdrages af grenar af Cumberlandbergen (Pine mountains, Log mountains, Kentucky ridge), omkr. 900 m. höga. Deras karboniska lager äro rika på stenkol; K:s hela stenkolsyta upptager omkr. 40,000 kvkm., hvaraf 12,000 på det västra l. Illinois-kolfältet. — På floder är K. rikt; de viktigaste äro gränsfloderna Ohio och Mississippi, vidare Tennessee och Cumberland, hvilka alla äro segelbara. Genom kanaliseringsarbeten ha äfven Green river med Barren river, Kentucky river och Big Sandy river gjorts segelbara under stora delar af sitt lopp. I sänkorna uti kalkregionen finnas saltträsk (saltlicks), i hvilkas omgifningar påträffas ben af förhistoriska djur, såsom mastodonter, megalonyx, hästar o. a. Klimatet är i allmänhet sundt med heta somrar och fuktiga, stundom under kortare tid mycket kalla vintrar. Nötkreatur och får kunna vanligen beta i det fria året om. I Louisville är årsmedeltemperaturen 13,2°, julitemperaturen 25,8°, januari-temperaturen 1,2° och nederbördsmängden 1,142 mm. Häftiga tornados äro icke sällsynta. — Hufvudnäringen är jordbruk. 1900 var farmernas sammanlagda areal nära 8,8 mill. hektar. Säd, tobak, hö och frukter af utmärkt beskaffenhet äro de förnämsta föremålen för odling. 1908 steg skörden af majs till 29,9 (1909: 36,2) mill. hl., af hvete till 3,1 (1909: 2,77) mill. hl. Den viktigaste kulturväxten är dock tobak, som 1909 odlades på 168,000 har och lämnade en skörd af 159 mill. kg., värderade till 37,17 mill. doll. Äfven hampa odlas i stor utsträckning samt något bomull och sorghum. — K. är berömdt för sina hästar. 1909 funnos 407,000. Af andra husdjur märkas s. å. 394,000 mjölkkor, 665,000 annan nötboskap, 207,000 mulor, 1,1 mill. får, 0,9 mill. svin. Ullproduktionen steg 1907 till 0,77 mill. kg. tvättad vara (värde 991,500 doll). Staten har vidsträckta skogar af ek, lönn, ask, bok, valnöt, barrträd, och dess timmerafverkning är ansenlig. Bergsbruket lämnade 1908 9,3 mill. ton stenkol (värde 10,3 mill. doll.); dessutom petroleum (1,16 mill. hl.), flusspat, sandsten, kalksten, järn, bly, cement, asfalt. Af lera tillverkades 1908 varor för 2,2 mill. doll. Hela bergsbruksafkastningen (oberäknadt järnmalm) steg detta år till 16,14 mill. doll. — Industrien sysselsatte 1905 3,734 verk med 50,794 arbetare och ett produktionsvärde af 159,8 mill. doll. De största produktionsvärdena hade: kvarnindustrien (18 mill. doll.), trävaruindustrien (14,5 mill. doll.), tobaksindustrien (14,9 mill. doll.) samt sprit- och öltillverkningen (14,9 mill. doll). Järnvägarnas längd 1906 var 5,522 km., oberäknadt 542 km. elektriska banor. — Befolkningen beräknades 1790 till nära 74,000 inv., af hvilka 12,430 voro slafvar, och var 1820 564,317, 1860 1,155,684, 1880 1,648,690 och 1900 2,147,174 samt beräknades 1906 till 2,320,298 (20 inv. på 1 kvkm.). Som K. förr var en af slafstaterna, är antalet negrer stort (1900 284,706 eller 13,3 proc.), men minskas genom utflyttning. Indianerna voro blott 402. Födda i utlandet voro 50,249, hvaraf 27,555 i Tyskland, 9,874 i Irland och 222 (med 491 afkomlingar i första led) i Sverige. De viktigaste religionssamfunden äro baptister och metodister. Skoltvång gäller för barn mellan 7 och 14 år under åtta efter hvarann följande veckor om året, men i större städer under hela läsåret. Skolorna äro i medeltal öppna endast 1/3 af året. Olika skolor äro inrättade för hvita och för färgade barn. De offentliga högre skolorna hade 1907 380 lärare och 7,547 lärjungar. Staten har 4 normalskolor med 1,413 studenter (1908). För den högre undervisningen finnas universitet och colleges, af hvilka de viktigaste äro Central university of K. i Danville (presbyterianskt), Berea college (osekteriskt), Kentucky university i