Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kentucky - Kentucky 2. nordamerikansk stat - Kentucky kaffeträd - Kenty - Kenyermezö - Kenyon, John - Kenyon, Frederick George - Kenzingen - Keo - Keokuk - Keops - Keos - Kepi - Kepler, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lexington (statsuniversitet) och
Georgetown college (baptistiskt). Enligt den
nuv. författningen, af 11 juni 1850, utöfvas
den verkställande makten af en för 4 år vald
guvernör, hvilken icke kan vara guvernör
under 2 på hvarandra följande perioder, och
den lagstiftande makten af general assembly,
som sammanträder under högst 60 dagar hvarje
år i statens hufvudstad, Frankfort, och består
af en senat af 38 för 4 år valda medlemmar,
af hvilka hälften afgår hvartannat år,
samt ett representanthus af 100 medlemmar,
valda för 2 år. Röstberättigade äro alla fria
medborgare, som uppnått 21 års ålder samt bott
1 år i staten och 6 månader i grefskapet. Till
kongressen sänder staten 11 representanter. —
Finanserna äro goda. Den taxerade förmögenheten
uppgick 1907 till 702 mill. doll., den beräknade
ansågs ett par år tidigare vara mer än dubbelt
så stor. Hufvudstad är Frankfort, men den
största staden är Louisville. — K. var till
en början en del af kolonien Virginia och blef
1776 ett särskildt grefskap af denna, kalladt
K. De första nybyggena anlades 1769 af Daniel
Boone med sällskap från North Carolina. 1786
löste K. bandet med Virginia och upptogs 1792
som särskild stat i unionen. Vid utbrottet
af inbördeskriget 1861 var K. en slafstat,
men förblef unionen troget och förklarade
sig neutralt. Det oaktadt besattes staten af
såväl unionens som de konfedererades arméer,
och båda dessa rekryterades af invånarna i K.
J. F. N.
Kentucky kaffeträd [kenta’ki]. Se Gymnocladus.
Kenty [ke’n-], stad. Se Kety.
Kenyérmezö [kēnje’rmeṡö]. Se Brodfeld.
Kenyon [ke’njən], John, engelsk filantrop och
författare, f. 1784, d. 1856, författade
Rhymed plea for tolerance (1833),
Poems (1838) och A day at Tivoli (1849),
men är mera bekant genom sin varma och uppoffrande
vänskap med Robert och Elizabeth Browning, Lamb,
Southey m. fl. och den välgörenhet han utvecklade.
Från det klassiska Weimar, som han besökte, lämnade
han intressanta personliga minnesbilder.
Kenyon [ke’njən], Frederick George, engelsk
papyrolog, f. 15 jan. 1863 i London, sedan 1910
chef för British museum, har utgifvit (1890)
Aristoteles’ (se denne, sp. 1477) förut endast
i obetydliga fragment kända skrift ”Politeia
Athenaion” och sedermera flera liknande,
mönstergilla upplagor af nyfunna forngrekiska
litteraturverk af oskattbart värde, bland
dem skalderna Herondas (1891) och Bakchylides
(1897). Han har därjämte utgifvit
Catalogue of greek papyri in the British museum (3 bd, 1893—1907).
Bland hans öfriga större verk förtjäna
särskildt framhållas
Palaeography of greek papyri (1899),
som ännu är det förnämsta sammanfattande arbetet
i sitt slag, samt hans synnerligen förtjänstfulla
Handbook of the textual criticism of the new testament (1901).
K. har dessutom utgifvit flera upplagor af den
engelske skalden Robert Brownings dikter.
E. N—n.
Kenzingen [ke’nts-], stad i badensiska kretsen
Freiburg, vid Elz. 2,705 inv. (1905). Realskola.
Sandstensbrott, tobaksodling.
J. F. N.
Keo, vulkan. Se Flores.
Keokuk [kī’åkak], stad i nordamerikanska staten
Iowa, strax ofvanför Des Moines’ förening med
Mississippi och nedom de sista forsar (lower
rapids) denna flod gör, hvilka förr hämmade
flodfarten, men numera kringgås medelst en 14,5
km. lång kanal. 14,597 inv. (1906). Viktig
järnvägsknut. Medicinsk skola, järngjuteri,
kvarnar.
(J. F. N.)
Keops [ke’åps]. Se Cheops.
Keos [ke’ås], grek. Κέως, nygrek. Kea, i
folkspråket Tsia, en af de cykladiska öarna
i Egeiska hafvet, ligger s. ö. om Attika. Ön
tillhör nomos Cykladerna. Areal 103 kvkm. 5,019
inv. (1896). Ön var redan i forntiden berömd
för sin fruktbarhet och egde fyra städer, af
hvilka fornlämningar ännu äro synliga. Från
en bland dessa, Iulis, på hvars plats öns
enda nuv. stad, Kea, ligger, härstammade de
grekiske skalderna Simonides och Bakchylides.
A. M. A.
Képi [kepī]. Se Käppi.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
