Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kesselsdorf - Kesselstadt - Kesselrapparat - Kesslerloch - Kestad - Kesteven - Kestilä - Keswick - Keswick-konferenserna - Keszthely - Kesälaks - Ket - Keta - Ketch - Kete - Ketib - Ketilsson, Magnús - Ketoner - Ketos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kretsen Dresden, 10 kin. v. om Dresden. Där
segrade preussarna, anförde af furst Leopold
af Dessau, öfver en sachsisk-österrikisk här
under fältmarskalk Rutowski 15 dec. 1745, till
följd hvaraf Dresden 17 s. m. måste gifva sig
åt preussarna och fred slöts där 25 s. m.
Kesselstadt [ke’s-], by i preussiska
reg.-omr. Kassel, vid Kinzigs inflöde i
Main. 1,540 inv. (1900). I dess närhet
har ett romerskt läger utgräfts.
J. F. N.
Kesslerapparat [ke’sler-]. Se Svafvelsyra.
Kesslerloch [ke’sler-], en grotta nära
järnvägen mellan Konstanz och Schaffhausen,
1 km. v. om Thaingen, hvilken blifvit berömd
för de många förhistoriska fynd, som där gjorts
sedan 1873. Där har anträffats en otalig mängd
krossade ben af djur från den preglaciala faunan,
såsom af lejon, varg, räf, bäfver, vildsvin,
bison, uroxe, vildhästar, vildåsnor, fjällräfvar,
järfvar, lämlar, mammutdjur, rhinoceros, renar
m. m. Man har inalles funnit 33 arter däggdjur,
10 arter fåglar, 1 reptilart och 1 amfibieart;
några i stora massor, andra mer enstaka. På många
ben finnas konstnärligt inristade realistiska
bilder af djur, bl. a. den berömda "betande
renen från K.", bevis på den äldre stenålderns
konstintressen. Genom fynd af människoben af små
dimensioner har Kollmann i Basel velat bevisa
tillvaron i Europa af en ursprunglig dvärgras
(se Dvärg, etnogr.). Se Nühesch, "Das K.,
eine höhle aus paläolithischer zeit" (1904).
J. F. N.
Kestad, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 732
har. 141 inv. (1909). Annex till Österplana,
Skara stift, Kinna kontrakt.
Kesteven [ke’stəven], sydvästra delen
af Lincolnshire i England, sedan 1888
särskildt grefskap (förvaltningsområde). 1,885
kvkm. 103,962 inv. (1901).
Kestilä [ke’-], imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Brahestads kontrakt, Kuopio stift, Finland,
Uleåborgs län, Haapajärvi härad, Piippola
domsaga. Areal 527 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,723 pers. (1908).
A. G. F.
Keswick [ke’sik], stad i engelska
grefsk. Cumberland, vid foten af Skiddaw
och vid nedre ändan af den vackra sjön Derwent
water. 4,451 inv. (1901). Blyertspennfabriker. I
närheten Greta hall, 1803–43 skalden Southeys
hem. J. F. N.
Keswick-konferenserna [ke’sik-] äro
möten för det andliga lifvets fördjupande,
uppkallade efter ofvannämnda vackert belägna
stad. Det var dåv. kyrkoherden där, canon
T. D. Harford-Battersby, som 1875 för första
gången samlade en krets af kristna, tillhörande
olika kyrkosamfund till en veckas möten under
bibelstudium, bön och föredrag, afsedda att å
ena sidan påvisa de brister, som ofta vidlåda
de kristnes lif, å andra sidan framhålla,
hvad som kan uppnås genom ett lif i verklig
andekraft. Sedan dess ha sådana möten hållits
hvarje år under sista veckan i juli. Antalet
besökande har ständigt vuxit och uppgår nu
(1910) till något öfver 6,000. Liknande möten
hållas icke blott på åtskilliga ställen i
Storbritannien, utan äfven i Tyskland, Amerika,
Indien m. fl. länder, jämväl i Sverige. Här hölls
det första mötet af detta slag 1898 på initiativ
af prins O. Bernadotte, som nämnda år deltagit
i Keswick-konferensen och allt sedan dess varit
ordförande i den kommitté, som anordnar dessa
möten, hvilka äro förlagda till Södertälje. Denna
plats liknar Keswick icke blott genom vackert
läge, utan äfven däri, att samhället är
inrättadt för att mottaga ett stort antal
tillfälliga besökande. Mötena hållas i senare
hälften af sept., strax efter badsäsongens
slut. Antalet deltagare plägar uppgå till
något öfver 700. Föredrag från samtliga
hittills hållna konferenser ha utgifvits
på "Kvinnliga missions-arbetares" förlag.
K. F-s.
Keszthely [kä’sthelj], storkommun vid
Balaton-sjön i ungerska komitatet Zala, med
omkr. 7,000 ungerska inv. Säte för Ungerns
äldsta landtbruks- och skogsinstitut, grundadt
1797 under namnet Keszthelyi Georgikon och
reorganiseradt 1865. K. B. W.
Kesälaks [ke’-], fi. Kesälahti, konsistoriellt
pastorat af 3:e kl., Karelens nedre kontrakt,
Nyslotts stift, Finland, Kuopio län,
Libelits härad, Kides domsaga. Landareal
372 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,687
pers. (1908). A. G. F.
Ket [ket], flod i Sibirien, rinner upp s. om
staden Jenisejsk och faller ut i Ob ofvanför
Narym. I sitt öfre lopp är K. endast 104
km. aflägsen från Jenisej, med hvilken den står
i kanalförbindelse. J. F. N.
Keta [kī’ta], Ketta, Quitta, Kwitta,
hamnstad i brittiska Guldkustkolonien
i Öfre Guinea, på en smal halfö mellan
hafvet och K.-lagunen, i hvilken floderna
Ewe och Todschi mynna ut. Omkr. 5,000
inv. Ångbåtsstation. K. ligger på samma plats,
där det danska fortet Prindsensteen förr låg.
(J. F. N.)
Ketch [ke’tʃ], eng., l. Kits, holl., sjöv.,
bombskepp. Jfr Bombskepp.
Kete [ke-], regeringsstation och handelsplats
i tyska kolonien Togo, i västra Afrika, vid
floden Volta, består eg. af två orter, Kratschi
(800 inv.), konungens residens, och det 20
min. väg därifrån belägna Kete (7,000 inv.), den
egentliga handelsstaden och en viktig vägknut.
J. F. N.
Ketib [k’tib, chetib, ch’tib], aram., "det
skrifna", den läsart i den hebreiska bibeln,
som masoreterna ansågo böra vid läsningen
utbytas mot en annan, kallad kere (se d. o.).
H. A.*
Ketilsson [ke-], Magnús, isländsk jurist,
författare. Se Isländska litteraturen, sp. 967.
Ketoner [], kem., benämning för en
klass organiska föreningar, för hvilka vanlig
aceton (se d. o.) kan anses som typ. Ketoner
äro föreningar af radikalen CO med två
alkoholradikaler, af typen R . CO . R1. I
händelse ketonerna innehålla två grupper CO,
kallas de diketoner, Ketoner uppkomma
på flera sätt, t. ex. genom oxidation af
sekundära alkoholer (R2 : CH . OH -> R2: CO)
och genom torrdestillation af fettsyrornas
bariumsalter. På grund af karbonylgruppen CO.s
närvaro ha de flera reaktioner gemensamma
med aldehyderna (se d. o.). Med hydroxylamin
ge de oximer, med fenylhydrazin
hydrazoner, och de förena sig direkt med
sura sulfiter samt med blåsyra, undergå lätt
kondensationer o. s. v. Däremot äro de ej så
kraftiga reduktionsmedel som aldehyderna och
angripa ej ammoniakalisk silfverlösning. Lägre
keto-ner äro flyktiga vätskor, högre
ketoner äro fasta, indifferenta ämnen.
H. E.
Ketos [ketös], kem., sockerart, som innehåller
ketongruppen : CO, till skillnad från aldoserna,
som innehålla aldehydgruppen . CHO. Ketoser äro
således oxiketoner (se Kolhydrat); de reducera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
