inledda närmandet till Polen och slöt 26 sept. s. å. ett fördrag med konung Fredrik II af Danmark, hvaruti denne utfäste sig att försvara stiftet Ösel och Wiek mot rätt att utnämna stiftets biskop. (Härtill utnämndes Fredrik II:s egen broder Magnus, hvilken därigenom fick fast fot i ordenslandet och snart blef ett verktyg för den ryske tsarens planer.) Sedan Gustaf I 1560 tillkännagifvit sin benägenhet att medla fred mellan orden och Ryssland, sände K. en beskickning till Stockholm. Men denna fick, efter konung Gustafs död (29 sept. 1560), vända åter med Erik XIV:s afslag å K:s högt tilltagna fordringar, samtidigt med att Reval och närliggande delar af Estland underkastade sig svenska kronan. K., som drömt om att kunna sammanhålla hela ordenslandet och för sin räkning förvandla det till ett världsligt hertigdöme, såg sig snart, under växande trångmål och till följd af sin egen själfviska undfallenhet för Polen, nödsakad att inskränka sina anspråk. Under det att ordens hufvudland, Livland, med Riga, genom fördraget i Vilna (28 nov. 1561) öfverläts till Sigismund II August i hans dubbla egenskap af storfurste af Litauen och Polens konung, mottog K. Kurland, med Semgallen, som hertigdöme under polsk länshöghet och blef tillika ståthållare öfver Livland, hvilken befattning dock 1565, på den livländska adelns begäran, fråntogs honom. I sitt hertigdöme utvecklade han stor organisatorisk förmåga, särskildt med afseende på de kyrkliga förhållandena. Själf hyllande protestantismen, stadgade han nämligen den nya lärans herravälde i Kurland genom en kyrkoordning (1570), hvarjämte det äfven befästes genom öfversättande till lettiska af evangelier och epistlar, Luthers lilla katekes och åtskilliga psalmer. K. förmälde sig 1566 med prinsessan Anna af Mecklenburg. — Om K:s efterträdare se Kurland och särskildt Jakob, hertig af Kurland. Fr. W. Kettwig [ke'tt-], stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf, vid Ruhr. 6,097 inv. (1905). Betydlig ylletygstillverkning, järngjuteri. J. F. N. Ketubim [ke-]. Se Hagiografa. Kęty [kä̃ti], Kenty, stad i Galizien, vid Weichsels biflod Sola, n. ö. om Biała. 5,465 inv. (1900), polacker. Två kloster, klädes-, läder- och cementtillverkning. J. F. N. Ketzin [ke't-], stad i preussiska reg.-omr. Potsdam vid Havel. 4,167 inv. (1905). Stort tegelbränneri (2,000 arbetare), sockerfabrik, sågverk. J. F. N. Keudell [köj-], Robert von, tysk diplomat, f. 27 febr. 1825 i Königsberg, d. 26 apr. 1903, kallades från den civila ämbetsmannabanan, där han avancerat till regeringsråd i Breslau, 1863 af Bismarck till tjänstgöring i preussiska utrikesministeriet, där han 1864 blef föredragande råd och 1870 geheimelegationsråd. Han förstod att i hög grad vinna Bismarcks förtroende och var honom följaktig under fälttåget i Böhmen 1866, vid världsutställningen i Paris 1867, under 1870—71 års fälttåg samt vid besöken i Gastein och Salzburg 1871. Sistnämnda år blef han Tyska rikets sändebud i Konstantinopel, förflyttades 1873 till Rom, blef ambassadör där 1876 och tog afsked 1887. K. anses ha väsentligt bidragit till trippelalliansens åstadkommande mellan Tyskland, Österrike-Ungern och Italien. 1888—93 var han medlem af preussiska deputeradekammaren och 1871—72 samt 1890—93 af tyska riksdagen. K. har utgifvit memoarverket Fürst und fürstin Bismarck, erinnerungen aus den jahren 1846—1872 (1901). E. W.* Keuka lake [kijö'kə le͡ik], sjö. Se Crooked lake. Keulen [kȫlen], Cornelis Janssens van, Janson van Ceulen. Se Ceulen. Keuper [kö'jp-], ty., geol., var urspr. en provinsbenämning i Franken på de oftast röda och brokiga leror, märglar och sandstenar, som där bilda öfversta afdelningen eller gruppen af triassystemet. Namnet har sedan utsträckts till alla bildningar af motsvarande ålder, och med keuper förstår man numera alla till triassystemets yngsta grupp hörande bildningar, oberoende af deras petrografiska beskaffenhet. De i västra och nordvästra Skåne förekommande lagren af röd lera och sandsten, hvilka delvis underlagra Skånes kolförande formation, tillhöra keupern. Se vidare Trias. B. L—n.* Keuperformationen [kö'jp-] l. rättare keupergruppen. Se Keuper. Keuperlera [kö'jp-], petrogr., lera tillhörande keupergruppen (se Keuper). Den i nordvästra och västra Skåne vid större eller mindre djup förekommande keuperleran är till färgen vanligen brunröd och i viss grad kolsyradt kalkhaltig. Den är således ganska lätt skiljbar från de stenkolsförande berglagrens i allmänhet gråa ler- och skifferarter, en omständighet, som är af ganska stor vikt, emedan det visat sig, att i nämnda landskap stenkolslager icke anträffas uti eller under keupergruppens bergarter. E. E. Keupersandsten [kö'jp-], petrogr. geol., sandsten, tillhörande keupergruppen (se Keuper), är till färgen gul, röd, rödhvit, grönhvit eller gråhvit. Inom Sverige förekommer den i västra Skåne, tillsammans med brunröd lera m. m. E. E. Keuru [ke'oro], fi. Keuruu, socken af Kuortane härad och Jyväskylä domsaga, Vasa län, Finland. Landareal 1,101 kvkm. Befolkningen, finsk, 11,168 pers. (1908). I socknen finnas Mänttä träsliperi och pappersbruk samt såg. K. bildar ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Borgå stift, Tammerfors prosteri. A. G. F. Kew [kjō'], by i engelska grefsk. Surrey, vid södra stranden af Thames, 9,5 km. s. v. från Hyde park i London. 2,699 inv. (1901). K. har ett kungligt slott, som 1897 jämte King’s (Queen’s) cottage af drottning Viktoria skänktes till nationen, och en stor botanisk trädgård, hvilken anlades 1759 på bekostnad af änkan efter prinsen af Wales, Fredrik, Georg II:s son (d. 1751), 1840 öfvergick i statens ego (årsanslag 30,000 pd st.) och sedan under ledning af direktörerna W. J. och J. D. Hooker nått sin nuv. storhet. Den har en areal af 116,5 har och består af den egentliga trädgården och en därmed förenad park (arboretum) af 71 härs utsträckning, jämte ofantliga växt- och drifhus, herbarium, bibliotek och tre botaniska museer. Anstalten har till hufvudsakligt ändamål att göra nyupptäckta nyttiga och sällsynta växter kända i England och andra länder och har utgifvit ett antal viktiga floristiska arbeten rörande kolonierna. Den publicerar dessutom ”Bulletin of miscellaneous information” (månatligen) samt ”Botanical magazine” och ”Icones plantarum”. (J. F. N.) Kewanee [kəωā'ni], stad i nordamerikanska staten Illinois. 10,668 inv. (1906). Kolgrufvor och fabriker. J. F. N.