Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Key-Åberg - Key-Åberg 1. Adolf Henrik Algot K.-Å. - Key-Åberg 2. Karl Vilhelm Viktor K.-Å. - Kézdi-Vásárhely - K. F. U. K. - K. F. U. M. - kg. - K. G. G. - kgm. - Kha - Khaibarpasset - Khail - Khairabad - Khairagarh - Khair-ed-din, turkisk sjöröfvare - Khair-ed-din, turkisk statsman - Khairpur - Khairpur 1. Vasallstat i Sindh - Khairpur 2. Hufvudstad i K. - Khaki - Khaki 1. färg - Khaki 2. insjö - Khalif - Kham - Khama - Khamen - Khamgaon - Khamil - Khan. - Khandesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plötslig död. K. utnämndes 1887 till e. o. och 1889
till ord. professor i rätts- och statsmedicin vid
Karolinska institutet. Han har sedan dess äfven praktiserat
som specialist i öron-, näs- och strupsjukdomar.
1908 biträdde han som sakkunnig kommittén för
Medicinalstyrelsens omorganisation.
2. Karl Vilhelm Viktor K.-Å., den föregåendes
broder, historiker, statistiker, f. 2 jan. 1861
på Åbonäs, i Säby socken, Jönköpings län, blef
1879 student, 1886 filos. licentiat och 1888
filos. doktor i Uppsala, vid hvars universitet
han 1890 utnämndes till docent i historia, 1892
e. o. och 1897 ord. aktuarie vid Kommersekollegii
afdelning för näringsstatistik samt 1904 förste
aktuarie och föreståndare vid Järnvägsstyrelsens
statistiska kontor. 1908 förordnades han därjämte
till led. af statistiska kommittén och är sedan
1909 ordf. i Statistiska föreningen. På grund
af särskildt uppdrag har K. ledt undersökningar
ang. textilarbetarnas i Norrköping lefnads- och
lönevillkor (1892), ang. arbetarnas
bostadsförhållanden i Stockholm (1895),
ang. de svenske glasbruksarbetarnas lefnads- och
lönevillkor (1898) och ang. den projekterade
Inlandsbanans ekonomiska förutsättningar (1905–09) och
har öfver dessa undersökningar aflämnat tryckta
berättelser (resp. 1896, 1897, 1898, 1909), hvarjämte
han sedan 1909 biträdt den s. k.
Ålderdomsförsörjningskommittén med statistisk utredning om svenska
befolkningens inkomst- och yrkesförhållanden. Utom
ofvannämnda redogörelser har han utgifvit Om
konunga- och tronföljareval ur svensk historisk och
statsrättslig synpunkt (gradualafh., 1888), De
diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och
Storbritannien under Gustaf IV Adolfs krig emot Napoleon
intill konventionen i Stralsund d. 7 sept. 1807
(docentspecimen, 1890), De diplomatiska förbindelserna
mellan Sverige och Storbritannien under Gustaf IV
Adolfs senaste regeringsår (1891) samt de bekanta
stora handböckerna Sveriges industrikalender (1:a
uppl. med titeln Sveriges industri, 1898; 3:e uppl.
1901) och Svenska aktiebolag och enskilda banker
(1900; 7:e uppl. 1908) samt afhandlingar och
uppsater i samlingsverk och tidskrifter, t. ex. i
”Ekonomisk tidskrift” 1899 och 1904 och artikeln
Inlandsbanan i ”Det nya Sverige” (1909).
1. R. T—dt.
Kézdi-Vásárhely [kē’sdi vāʃarhelj], szeklerstad i
ungerska komitatet Háromszék (Siebenbürgen). 5,638
inv. (1900). Minoritkloster, gymnasium, liflig
industri och handel.
J. F. N.
K. F. U. K. Se Kristliga föreningen
af unga kvinnor.
K. F. U. M. Se Kristliga föreningen
af unga män.
kg., officiell svensk förkortning för kilogram.
K. G. G., förkortning för eng. knight of the grand
cross, kommendör af stora korset (af någon viss
orden).
kgm., officiell svensk förkortning för kilogrammeter.
Kha, ett sammanfattningsnamn på flera
folkstammar boende emellan Annam och Siam. De äro
isolerade rester, som blifvit undanträngda till bergen
af sina nuvarande grannar. Jfr. Annam, sp. 1076
och Halang.
E. Rld.
Khaibarpasset, Chaiber- l.
Khyberpasset, ett omkr. 50 km. långt pass 30 km. s. om
floden Kabul öfver Khaibarbergen, som utgrena sig
från Sefid-kuh och gå i nordöstlig riktning till
Kabulfloden. Genom passet, som ligger 40 km. v. om
Peshawar alldeles på gränsen mellan Afganistan och
brittiska Indien, går på 1,028 m. höjd den
bekvämaste och enda med artilleri farbara vägen till
nordvästra Indien. Vid Jamrud är det omkr. 140 m.
bredt, men vid fort Ali Maschid endast 12 m. Alla
Indiens eröfrare utom Alexander den store och
engelsmännen ha tagit vägen till Indien genom detta
pass.
(J. F. N.)
Khail, en samling af flera byar. Se Belutsjistan, sp. 1305.
Khairabad [ka͡irābā’d], hufvudstad i
distriktet Sitapur, United provinces, Indien,
70 km. n. v. om Lucknow. 13,774 inv. (1901).
Khairagarh [ka͡irəgā’ə), vasallstat i
Centralprovinserna, Indien. 2,434 kvkm. 137,542
inv. (1901).
Khair-ed-din (Chair-ed-din, Haired-din),
turkisk sjöröfvare. Se Barbarossa.
Khair-ed-din (Khereddin), turkisk
statsman af tjerkessisk härkomst, f. omkr. 1820,
d. 1890, såldes som ung gosse till Tunisien som
slaf, vann där gunst hos bejen Hamuda pascha
och erhöll genom dennes försorg friheten åter
samt en god europeisk uppfostran. I bejens
tjänst steg K. till finansminister, tillbragte
åren 1852—55 i Paris som bejens sändebud hos
Napoleon III och påverkade efter sin återkomst
till Tunisien bejens regering i frisinnad
riktning. K. motarbetade de på 1870-talet
framträdande franska planerna på upprättande af
ett protektorat öfver Tunisien. Hans ställning
där blef till följd af motståndares intriger
småningom ohållbar, och han lämnade 1877 bejens
tjänst. Turkiske sultanen Abdul Hamid utnämnde
honom (dec. 1878) till storvesir, men hans
försök att åvägabringa bättre ordnad förvaltning
och rättskipning samt sparsamhet och reda i
statsfinanserna strandade på den korrumperade
byråkratiens motstånd, hvadan K. afgick redan
i juli 1879. K. fick sedermera flera gånger
erbjudande om att återfå storvesirsämbetet,
men han afböjde det ständigt och ådrog sig
därigenom sultanens onåd, så att han de sista
åren nästan lefde som en fånge i sitt eget hus.
V. S—g.
Khairpur [ka͡iəpō’ə]. 1. Vasallstat i Sindh,
i kejsardömet Indien, ö. om Indus. 15,669
kvkm. 199,313 inv. (1901). Liksom öfriga
delar af Sind består K. af en alluvialslätt,
som är mycket bördig i närheten af Indus
och bevattningskanalerna, men för öfrigt
ett fullkomligt ofruktbart sandfält. —
2. Hufvudstad i nämnda stat vid en kanal
omkr. 24 km. ö. om Indus. 14,014 inv. (1901).
(J. F. N.)
Khaki. 1. (Kaki). Hind. Se Kakifärg
— 2. Insjö. Se Chaki.
Khalif. Se Kalif.
Kham, en folkstam. Se Kambodja, sp. 706.
Khama, höfding i Betsjuanaland (se d. o.).
Khamen, Khamendong. Se Haklöh
och Kambodja, sp. 706.
Khamgaon [kāmgəå͡u’n], stad i distriktet Akola i
Berar, Indien. 18,341 inv. (1901). Bomullsexport.
Khamil, annat namn för Hami (se d. o.).
Khan. Se Kan.
Khandesh [kande͡i’ʃ], Candeish, distrikt i
Centraldivisionen i brittisk-indiska provinsen
Bombay. 28,249 kvkm. 1,427,382 inv. (1901),
hvaraf 1,398 kristna. Den härskande folkgruppen
är maratterna. Landet genomdrages i n. af
Satpura, i ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
