Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kikhosta - Kik-kran. Se Kran. - Kikärter, bot. Se Cicer. - Kil kallas en af de enkla maskiner - Kil. 1. Härad i Värmlands län - Kil. 2. Kontrakt i Karlstads stift - Kil. 3. Municipalsamhälle - Kil. 4. Socken i Värmlands län, Kils härad. Se Stora Kil. - Kil. 5. Socken i Värmlands län, Visnums härad. Se Visnums-Kil. - Kil. 6. Socken i Uppsala län. Se Rasbo-Kil. - Kil. 7. Socken i Örebro län - Kila, sjöv. Se Kläda - Kila. 1. Socken i Södermanlands län, Jönåkers härad. - Kila. 2. Socken i Värmlands län, Näs härad. - Kila. 3.Socken i Västmanlands län, Öfver-Tjurbo härad. - Kilafors. - Kilanda. - Kilauea. - Kilaån. Se Nissan. - Kilbarchan - Kilbenet - Kilbåge - Kildare. 1. Grefskap i irländska prov. Leinster. - Kildare. 2. Fordom hufvudstad i nämnda grefskap - Kildare earl af. Se Fitzgerald. - Kilderik namn på tre frankiska konungar. Se Merovingerna. - Kilefjorden. 1. Fjord, som något v. om staden Kragerö (Norge) - Kilefjorden. 2. Insjö i Sætersdalen (Nedenes amt) - Kilefjorden. 3. Arm af Storfjorden i Söndmöre (Norge) - Kilfotometer. Se Astronomiska instrument, sp. 299. - Kil-Fryksdalens järnvägsaktiebolag. Se Kil-Torsby järnväg. - Kilhacka - Kilhjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej ega något säkert verkande medel mot kikhostan,
visas bäst af den oändliga mängden af anbefallda
medel. Avn.
Kik-kran. Se Kran.
Kikärter, bot. Se Cicer.
Kil kallas en af de enkla maskiner, hvilkas verkan
grundar sig på det lutande planets egenskaper. Kilen
utgöres af en trekantig prisma med en mycket
spetsig vinkel. Den indrifves mellan två kroppar
eller mellan två delar af samma kropp, så att de
alltmer aflägsna sig från hvarandra, i den mån kilen
framföres. Drifkraften verkar härvid parallellt med
kilens längd på den mot den spetsiga vinkeln stående
smala sidan. Ju spetsigare denna vinkel är, dess
större tryckning kan nämnda kraft utöfva mot de båda
kropparna. – Knifven, mejseln, yxan m. fl. verktyg
äro till sitt verkningssätt jämförliga med kilen och
kunna betraktas som arter af denna. G. R. D.*
Kil. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Mellansysslets domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Stora Kil, Frykerud, öfre Ullerud, Ransäter
och Nedre Ullerud. 82,781 har. 17,508 inv.
(1909). – 2. Kontrakt i Karlstads stift, omfattar
de fem pastoraten Karlstads stads- och landsförsamlingar;
Stora Kil och Frykerud; Ulleruds pastorat
(som består af socknarna öfre och Nedre Ullerud
samt Ransäter); Grafva och Forshaga kapell;
Hammarö. 1,125 kvkm. 44,868 inv. (1909). – 3.
Municipalsamhälle inom Stora Kils socken, Värmlands
län, vid Nordvästra stambanan, där den skäres af
Bergslagernas järnvägar, och genom en 3 km. lång
bibana förenadt med Fryksta lastageplats vid Nedre
Fryken. 59,5 har. 588 inv. (1909). Taxeringsvärde
å hus och tomter 627,000 kr. (1909). Platsen
har postkontor och telegramexpedition, apotek,
prov.-läkare, bankkontor (afdelningskontor af
Värmlands ensk. bank). – 4. Socken i Värmlands län,
Kils härad. Se Stora Kil. – 5. Socken
i Värmlands län, Visnums härad. Se Visnums-Kil.
– 6. Socken i Uppsala län. Se Rasbo-Kil.
– 7. Socken i Örebro län, Örebro härad.
14,832 har. 2,016 inv. (1909). K. bildar med
Gräfve ett konsist. pastorat i Strängnäs stift,
Glanshammars kontrakt. Se J. Wahlfisk, "Kils kyrka
med omgifningar".
Kila, sjöv. Se Kläda.
Kila. 1. Socken i Södermanlands län, Jönåkers
härad. 16,354 har. 2,093 inv. (1909). K. utgör
ett konsist. pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings
västra kontrakt. – 2. Socken i Värmlands län,
Näs härad. 16,422 har. 1,901 inv. (1909). K.
bildar med Tveta och Svanskog ett konsist. pastorat
i Karlstads stift, Gillbergs kontrakt. – 3. Socken
i Västmanlands län, Öfver-Tjurbo härad.
13,214 har. 1,779 inv. (1909). K. utgör ett
konsist. pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt.
Kilafors, järnvägsstation inom Hanebo socken
af Gäfleborgs län vid Norra stambanan, 17 km. s.
om Bollnäs, och vid västra stranden af sjön Bergviken.
Därifrån utgår den 36 km. långa statsbanan
K.–Söderhamn–Stugsund, som öppnades 1886, sedan
staten 1885 inköpt, ombyggt och till K. framdragit
den sedan 1861 trafikerade smalspåriga järnvägen
Bergvik–Söderhamn.
Kilanda, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 4,342
har. 501 inv. (1909). Annex till Starrkärr, Göteborgs
stift, Domprosteriets norra kontrakt. –
Inom socknen, vid K. gård, ligger landtbruksskolan
för Älfsborgs läns norra del.
Kilauea [kil-], en på sydsluttningen af vulkanen
Mauna Loa på ön Hawaii (se d. o. och kartan till
Hawaiiöarna) belägen jättestor krater af 5 km.
längd och ett par km. bredd, fylld med glödflytande
lava. Den utgör sålunda en verklig lavasjö, sådan
man ej känner från någon annan vulkan. Vulkanverksamheten
yttrar sig på så sätt, att lavan höjer
sig och fyller kratern nästan upp till brädden, för
att sedan åter sjunka tillbaka eller kanske för en
tid alldeles försvinna. E. E.
Kilaån. Se Nissan.
Kilbarchan [kilbā’chən], stad i skotska grefsk.
Renfrew, 8 km. v. om Paisley. 2,886 inv. (1901).
Bomulls- och pappersindustri.
J. F. N.
Kilbenet, anat. Se Hufvudskål, sp. 1222.
Kilbirnie [kilbə’ni], stad i skotska grefsk. Ayr,
vid Garnock, 5 km. n. ö. om Dalry. 4,571 inv.
(1901). Linneindustri, repslagerier samt järn- och
stålverk.
J. F. N.
Kilbåge (af ty. kiel, köl), rättare kölbåge,
bygnk. Se Båge 4, fig. 14 och 15.
Kildare [kildä’ə]. 1. Grefskap i irländska prov.
Leinster. 1,693 kvkm. 63,566 inv. (1901), hvaraf
86,3 proc. katoliker, 37 inv. på 1 kvkm. K. hör
till det centrala Irlands slättland och har endast få
höjder. I norra delen ligger den stora torfmossen
Bog of Allen. På västra gränsen rinna floderna
Boyne och Barrow; floden Liffey samt Grand och
Royal canal gå genom grefskapet. Hufvudnäringar
äro jordbruk och boskapsskötsel. Industri nästan
saknas. Hufvudstad är Naas. – 2. Fordom
hufvudstad i nämnda grefskap, nu en afsigkommen ort
med endast 1,576 inv. (1901). K. var under medeltiden
ganska betydande, hvarom en mängd ruiner af
kyrkor, kloster m. m. bär vittne, och är ännu säte
för en katolsk biskop. K. ligger midt på Curragh
(se d. o.).
(J. F. N.)
Kildare [kildä’#], earl af. Se Fitzgerald.
Kilderik (Childerik), namn på tre frankiska
konungar. Se Merovingerna.
Kilefjorden [kīle-]. 1. Fjord, som något v. om
staden Kragerö (Norge) skjuter in i landet. Den
upptager den 15 km. långa Kammerfosälfven, som bildar
afloppet för Tokevandene i Drangedal. – 2. Insjö
i Sætersdalen (Nedenes amt), genomströmmas af
Otterån eller Torrisdalsälfven, som rinner upp
under Sessnuten. – 3. Arm af Storfjorden i Söndmöre
(Norge), märklig genom sina storartade omgifningar.
1–3. O. A. Ö.
Kilfotometer. Se Astronomiska instrument, sp. 299.
Kil–Fryksdalens järnvägsaktiebolag. Se
Kil–Torsby järnväg.
Kilhacka, bergsv., en med träskaft försedd hacka,
som har blad och spets åt ena (enkel kilhacka)
eller båda (dubbel kilhacka) sidor och som
har en vikt af 2–3 kg. Den användes fordom
allmänt i våra malmgrufvor att löshugga berget efter
bränning eller tillmakning. Kilhackan är ännu ett
af de viktigaste verktygen för brytning af stenkol
och andra lösare fyndigheter, såväl för utförande
af förskrämning (se d. o.) som för löshuggning af
kol eller malm.
K. S–ll.
Kilhjul, mek., hjul, hvilka äro afsedda att
öfverföra drifkraft från en axel till en annan och äro vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
