Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 7-8 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kilima-ndjaro - Kilimane. Se Quelimane. - Kilinski, Jan - Kiljander. 1. Karl Mårten - Kiljander. 2. Karl Johan Robert - Kilkee - Kilkenny - Kilkenny-stadgan. Se Irland, sp. 859. - Kilkoppel - Killala - Killaloe - Killarney - Kille - Killiecrankie - Killing - Killingeholmen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rebmann och Krapf 1848 och bestegs till 4,236 m. af
v. d. Decken 1861 och 1862, af New 1871 till
snögränsen. 1906 besöktes K. af en svensk expedition
under prof. Yngve Sjöstedt, och dess vetenskapliga
resultat ha bearbetats af flera fackmän i ett
stort vetenskapligt verk. Litt.: v. d. Decken,
”Reisen in Ost-Afrika” (1869—79), H. Meyer, ”Der
K.” (1900), Volkens, ”Der K.” (1897), Widenmann, ”Die
K.-bevölkerung” (Ergänz.-heft 129 till ”Petermanns
mitteilungen”, 1899), och F. Jäger, ”Mitteilungen
aus den deutschen schutzgebieten” (1909). Om de nya
höjdmätningarna se ”Geographical journal” 1907 och
Behrens, ”The most reliable values of the hights
of the central african lakes and mountains” (s. å.).
J. F. N.

Kilimane [ki-]. Se Quelimane.

Kiliński [kilīn-], Jan, polsk patriot, f. 1760,
d. 1819, uppfostrades i skomakaryrket, flyttade från
provinsen Posen till Warschau, där han blef medlem
af Kościuszkos provisoriska nationalregering. Då
preussarna 1794 belägrade Warschau, deltog K. som
öfverste kraftigt i försvaret. Efter stadens eröfring
af ryssarna fördes han jämte Kościuszko och Niemcewicz
till fängelse i Petersburg, där han skref vers och
memoarer. Då han blef fri, slog han sig åter ned
i Warschau som skomakare. Poetiskt har hans namn
förhärligats af W. Pol i dikten ”Historya szewca Jana
Kilińskiego" (1843). Efter honom ha uppkallats den
största stadsparken i Lemberg och en gata i Warschau.
A—d J.

Kiljander [kil-]. 1. Karl Mårten K., finsk
öfversättare, f. 1817 i Kaavi, Kuopio län, d. 1879,
blef 1838 student i Helsingfors, 1842 prästvigd
och 1866 kyrkoherde i Nilsiä samt var 1870—73 och
från 1876 till sin död assessor vid domkapitlet
i Kuopio. K. var en känslofull och poetisk natur,
hvilken redan som gymnasist i Borgå hänfördes af sin
lärare J. L. Runebergs undervisning och dikter. Han
öfversatte till finska Stagnelius’ ”Martyrerna”
(1848) och Nicanders ”Runesvärdet” (1855). Hans mest
betydelsefulla arbeten äro dock öfversättningarna
af Runebergs tre stora dikter: ”Nadeschda” (1860),
”Kung Fjalar” (1876) samt den efter hans död utgifna
mästerliga öfversättningen af ”Kungarne på Salamis”
(1880). K. promoverades till filos. hedersdoktor
vid Uppsala universitets 400-års jubelfest 1877. —
2. Karl Johan Robert K., den föregåendes son, finsk
lustspelsförfattare, f. 15 aug. 1848 i Lapinlaks,
Savolaks, ingick 1871 vid postverket och är sedan
1888 expeditör vid Jyväskylä postkontor. K. har
(från 1881) författat en hel rad lustspel, de flesta
i en akt, utmärkta genom humor, under hvilken
en lindrig samhällssatir understundom skymtar
fram. Hans första stycken skrefvos på svenska,
de öfriga på finska. K:s komedier återkomma
ofta på särskildt landsortsteatrarnas program.
1. O. G.* 2. T. C.

Kilkee [ki’lkī], hafsbadort i irländska grefsk. Clare,
vid Moorebay af Atlantiska hafvet. 1,556 inv. (1891).
J. F. N.

Kilkenny [kilke’ni]. 1. Grefskap i södra Irland,
prov. Leinster, ligger mellan floderna Barrows
och Suirs nedre lopp samt genomflytes af den förras
biflod Nore. 2,072 kvkm. 79,159 inv. (1901). 1841 hade
K. 202,746 inv. Landet är till största delen bergigt,
i hög grad bördigt och rikare på stenkol än något
annat grefskap i Irland. — 2.
Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Nore, är säte för en
protestantisk och en katolsk biskop (af Ossory) samt
består af den egentliga staden l. Englishtown (omkring
ett på en klippa vid floden liggande, markisen af
Ormonde tillhörigt slott) och Irishtown, hvilka fordom
voro två skilda städer. I den sistnämnda stadsdelen
ligger den stora katedralen. 10,609 inv. (1901). Den
omgifvande trakten är rik på ruiner af kyrkor,
kloster, borgar samt på andra fornlämningar.
(J. F. N.)

Kilkenny-stadgan [kilke’ni]. Se Irland, sp. 859.

Kilkoppel, skogsv., ett bomsmide, bestående af två
kilformiga järnsprintar förenade med en liten kätting
(se fig.). Kilkopplet, som är ett af våra allmännast
förekommande tillfälliga flottningssmiden, användes
för att fasthålla två stockar i en flottled vid
hvarandra. Sprintärna slås in i resp. stockändar,
som genom kopplet sålunda hållas tillhopa. Kilkopplets
fördelar ligga i den lätthet, hvarmed man kan fästa
eller lossa detsamma.
W. E—n.

Killala [kilā’lə l. ki’ləlā], hamnstad i irländska
grefsk. Mayo (Connaught), vid en stor vik af
Atlantiska hafvet. Omkr. 600 inv. Säte för en katolsk
biskop och förr äfven för en protestantisk. Det
protestantiska stiftet är nu sammanslaget med Tuam.
(J. F. N.)

Killaloe [kiləlō’], stad i irländska grefsk. Clare
(Munster), vid Shannons utlopp ur Lough Derg. 885
inv. (1901). Säte för en katolsk och en protestantisk
biskop. Stort lax- och forellfiske. K. var förr
konungariket Munsters hufvudstad.
(J. F. N.)

Killarney [kilā’ni], stad i irländska prov. Munster,
grefsk. Kerry, 2 km. ö. om Lough Leane. 5,656
inv. (1901). K. är bekant genom de för sin
naturskönhet af turister mycket besökta och af
skalderna besjungna tre Killarney-sjöarna, af
hvilka den öfre (Upper lake, 174 har) är omgifven
af branta klippor och medelst en smal kanal (Long
range) sammanhänger med Muckross l. Torc lake (275
har), vid foten af det 538 m. höga Torc mount,
hvilket genom en smal landtunga är skildt från
den största och nordligaste sjön, Lough Leane
(2,080 har). Den sistnämnda är rik på öar. Genom
Laune ha sjöarna aflopp till Dingle bay. Den
ofvannämnda Long range är ryktbar för sitt eko.
(J. F. N.)

Kille, vanliga namnet i Sverige på cambio (kamfio),
liksom på två af de 42 kort, hvarmed det spelas
(det högtidliga namnet är Harlekin). Flera andra
af korten, t. ex. Kucku, Kavall, Värdshus, Blaren,
bära särskilda namn och ha inga motsvarigheter i den
vanliga kortleken.

Killiecrankie [kilikrä’ȵki], pass i Grampianbergen i
skotska grefsk. Perth, vid Tays biflod Tummel, bekant
genom den seger, som de jakobitiske högskottarna
under Graham of Claverhouse där vunno öfver
Vilhelm III:s trupper under Mackay 27 juli 1689.
(J. F. N.)

Killing (eg. kidling, dim. af det föråldrade kid),
get-unge. Se Getsläktet.

Killingeholmen, i Korpo ström i åländska skärgården. I
april 1808 hade ryssarna å K. uppkastat en skans,
som 28 maj förstördes af manskap från svenska
skärgårdsflottan.
L. W:son M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>