Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Killingholmen. Se Strömstad. - Killingly - Killis - Kilmainham-fördraget - Kilmarnock - Kilmekanism - Kilmore - Kiln - Kilnot. Se Fiskredskap, sp. 451. - Kilns. Se Koppar 2. - Kilo- - Kiloa. Se Kilwa. - Kilogrm - Kilogramkalori - Kilogrammeter - Kiloliter - Kilometer - Kilometerbiljetter - Kilometerfotografi - Kilometerpåle, järnv. Se Afståndsmärke. - Kilometerstolpe, järnv., detsamma som kilometerpåle. Se Afståndsmärke. - Kilowatt, elektrot., förk. kw. Se Arbetsförmåga. - Kilowattmeter, elektrot. Se Elektriska mätinstrument, sp. 297. - Kilowatt-timme, elektrot., förk. kwt. Se Arbete, sp 1344, och Arbetsförmåga. - Kilovoltampère - Kilpi, Volter Adalbert - Kilpikoski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Killingholmen. Se Strömstad.
Killingly [ki’liȵli], stad i nordamerikanska staten
Connecticut, vid en källflod till Thames. 6,835 inv.
(1900). Fabriker.
J. F. N.
Killis [ki’l-], stad i Syrien, turkiska vilajetet
Aleppo, 66 km. n. om staden Aleppo. Omkr. 20,000
inv., till stor del araber. Export af olivolja.
(J. F. N.)
Kilmainham-fördraget [kilme͡i’nəm-], eng. the
Kilmainham treaty, det häfdvunna namnet på de
ryktbara förhandlingarna mellan ministären Gladstone
och irländska jordligans ledare 1882. Se Irland,
sp. 867, och Parnell.
Kilmarnock [kilmā’nåk], stad i skotska grefsk.
Ayr, vid floden Irvine. 35,091 inv. (1901). K. har
flera moderna kyrkor, stadsbibliotek, gymnasium
(academy), konstskola, teater samt betydlig
tillverkning af ylle- och bomullsvaror, i synnerhet mattor,
lokomotiv, hydrauliska maskiner m. m. En staty
af skalden R. Burns restes i staden 1879.
(J. F. N.)
Kilmekanism (ty. keilverschluss), artill. Se
Kanon, sp. 780 samt fig. 2 och 15.
Kilmore [ki’lmåə], by i irländska grefsk. Armagh
(Ulster), efter hvilken ett anglikanskt och ett
katolskt biskopsstift äro uppkallade. Biskoparna bo
i Cavan (se d. o.), som ligger 6 km. n. v. om K.
J. F. N.
Kiln, förr omväxlande med Kil brukadt namn å
den socken i Värmland, som nu heter Stora Kil.
Kilnot. Se Fiskredskap, sp. 451.
Kilns. Se Koppar 2.
Kilo- (såväl tjī- som kī-; af grek. chilioi, tusen)
uttrycker i sammansättningar med metersystemets
ord för längdmått och vikt, att den följande enheten
tas tusen gånger, i motsats till milli- (lat. mille,
tusen), som i likartade sammansättningar utmärker
tusendelen af den följande enheten. — I dagligt tal
är kilo förkortning för kilogram.
Kiloa. Se Kilwa.
Kilogram (se Kilo-), förkortadt kg., enheten i
det metriska viktsystemet = 1,000 gram = 2,35252
svenska skålpund. Vid det metriska systemets
uppkomst definierades kilogrammet som vikten af 1
kubikdecimeter l. 1 liter rent vatten af + 4°, vägd
i lufttomt rum. I det moderna internationella
metriska systemet bestämmes kilogrammets vikt efter
prototyper, förfärdigade och justerade genom
Internationella byrån för mått och vikt i Paris.
Kilogrammet är således numera i viss mån en
konventionell enhet; denna torde dock till sin verkliga storlek
ytterst obetydligt skilja sig från den genom den
ursprungliga definitionen angifna. 1 kilogram
innehåller 10 hektogram, hvartdera à 100 gram. Jfr
Absoluta enheter.
L. A. F.*
Kilogramkalori, fys., den värmemängd, som åtgår
för att uppvärma 1 kg. vatten 1 grad. Jfr
Egentligt värme och Kalori.
Kilogrammeter, mek., det mekaniska arbete, som
förrättas, då 1 kg. lyftes 1 m. Kilogrammetern,
förkortadt kgm., är den praktiska arbetsenheten och
utgör g . 105 erg. (g, tyngdkraftens acceleration i cm.
per sekund, är ung. = 981). Jfr Arbete.
G. I.
Kiloliter (se Kilo-), metriskt rymdmått (som ej
antagits i Sverige), innehåller 1,000 liter och
motsvarar 1 kubikmeter.
Kilometer (se Kilo-), förk. km., längdmått i
metersystemet, = 1,000 m. = 3,368,1 svenska fot.
En gammal svensk mil = 10,689 km. En svensk
nymil (myriameter) = 10 km. För järnvägsstatistikens
ändamål har man åtskilliga sammansatta kilometriska
begrepp och uttryck, såsom axelkilometer
(det tal, som anger den väglängd, hvarje vagnaxel,
resp. lokomotivaxel, under en viss tid genomlupit),
bankilometer (kilometer banlängd),
tågkilometer, personkilometer,
tonkilometer (prestationsenheter, som afse befordran af ett
tåg, en person eller ett ton gods 1 km.),
bruttotonkilometer eller nettotonkilometer
per tågkm., allteftersom äfven fordonets eller endast
lastens vikt medräknas, ”inkomst per dag och
bankm.” m. fl., hvilkas betydelse inses af sammansättningen.
H. L.
Kilometerbiljetter, järnv., sådana biljetter, som
berättiga till resa med järnväg öfver ett visst antal
kilometer och således icke afse som andra
järnvägsbiljetter resa mellan vissa bestämda stationer.
Kilometerbiljetter, som medföra en efter det på en gång
inköpta kilometerantalet lämpad rabatt, infördes först
i Amerika och sedermera vid en del europeiska
järnvägar, men användas icke i Sverige. Genom
sådana biljetter försvåras i hög grad
biljettkontrolltjänsten och järnvägsstatistiken.
A. d’A.
Kilometerfotografi, med tillhjälp af därtill
konstruerade snabbkopieringsmaskiner, på
bromsilfver- eller klorbromsilfverpapper i rullar af ända till 1,000
m. i kontinuerlig följd framställda fotografiska kopior.
J. Htzg.
Kilometerpåle, järnv. Se Afståndsmärke.
Kilometerstolpe, järnv., detsamma som
kilometerpåle. Se Afståndsmärke.
Kilowatt, elektrot., förk. kw. Se
Arbetsförmåga.
Kilowattmeter, elektrot. Se Elektriska
mätinstrument, sp. 297.
Kilowatt-timme, elektrot., förk. kwt. Se
Arbete, sp. 1344, och Arbetsförmåga.
Kilovoltampére [-ãpǟr], elektrot., förk. kva.
(detsamma som 1000 × volt × ampère), ett inom
växelströmstekniken användt uttryck på den
skenbara effekt, för hvilken en transformator eller
växelströmsgenerator är dimensionerad. Den verkligt
afgifna effekten erhålles i kilowatt genom
multiplikation med effektfaktorn (se d. o.).
Kilpi [ki’l-], Volter Adalbert, finsk
författare, f. 12 dec. 1874 i Gustafs kapell nära
Nystad, blef student 1895 och filos. kandidat 1900.
Han har sedan 1898 tjänstgjort vid Helsingfors’
universitetsbibliotek och är tillika bibliotekarie vid
studentbiblioteket. K. är en af de få inom den
finskspråkiga skönlitteraturen, som visa en utprägladt
modern läggning, med inflytanden från Nietzsche och
andra nutidens konstnärliga ledare. Han debuterade 1900
med novellen Bathseba, Kuningas Davidin
puheiluja itsensä kanssa (Konung Davids samtal med
sig själf), hvarpå följde Parsifal (1902), Ihmisestä
ja elämästä (s. å.), Antinous (1903) m. fl. K. har
i en samling essayer behandlat äfven frågor om
”människan och lifvet” och öfversatte 1904 Goethes ”Werther”.
T. C.
Kilpikoski [ki’l-], by i Finland, 22 km. från S:t
Michel, besattes 19 juni 1789 af en svensk afdelning
under öfverstelöjtnant v. Numers, som förhögg
framförvarande skog och anordnade bron öfver den
förbiflytande ån till bränning. 21 s. m. anföllo ryssarna
under general Rautenfeldt, men tillbakaslogos. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
