Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinesisk arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9?
Kinesisk arkeologi
aflägsna tid. Enligt Miinsterberg finnes blott
ett bronskärl från förkristen tid bevaradt i ett
kinesiskt tempel. Från Tschöu-dynastiens dagar
(11 :e eller 9:e årh. f. Kr.) förskrifva sig några
med inskrifter försedda stentrunimor, som bevaras
i Kong-fu-tsetemplet i Peking. De lära ha hittats
i början af 600-talet e. Er. vid Fenghsiang i
prov. Schen-si. Inskrifterna innehålla 10 oden,
ett på hvarje sten. Vissa författare (Miinsterberg,
Eeichel) ha framställt den förmodan, att Kinas kultur
alltsedan stenåldern varit vid olika tillfällen
underkastad inflytelser från kulturen i det
östra Medelhafsområdet, att alltså premykeniska
kulturelement (spiralen) nått till Öst-Asien
under stenåldern och sedan under bronsåldern
följts af kretensisk-mykeniska (molnmönster,
yxfigu-rer, mot hvarandra ställda djurfigurer,
grafbygg-nader). Den kultur, som under andra
årtusendet f. Kr. uppblomstrade i Kina, alltså
under dess bronsålder, har blifvit grundvalen för
hela den följande utvecklingen. Järnet synes ha
blifvit bekant i Kina 600- 700 år f. Kr., men var
länge ganska sällsynt. Ännu 119 f. Kr. förekom
järnet sä sparsamt, att regeringen ville införa
monopol därpå. Efter år 500 synes Kina ha kommit i
liflig beröring med stäppfolken i norra och mellersta
Asien. Det gick så långt, att kejsar Wuling (329-299
f. Kr.) ersatte den kinesiska statsdräkten med den
tatariska, i det att halmsandalerna utbyttes mot
korta skaftstöflar och den vida dräkten med dess
vidlyftiga ärmar mot en mera åtsittande, passande för
ett ryttar-folk. Kavalleri infördes i Kina, och därmed
höllo sadeln och stigbygeln sitt intåg. Vissa runda
metallspeglar, som tidigt omtalas i Kinas litteratur,
anträffas ofta på skytiskt område långt in i Ryssland
under århundradena f. Kr. De kinesiska knifmynten af
brons motsvaras af liknande verkliga .bronsknifvar,
som i stort antal funnits i Sibirien. Intimare än
någonsin förut blefvo förbindelserna med västern
under Han-dynastien (206 f. Kr.-221 e. Kr.). Det
arkeologiska materialet från denna tid utgöres
väsentligen af stenreliefer, metallspeglar och
lerkärl. Stenar med dels helt fördjupade, dels i
upphöjd låg relief anbragta figurer äro anträffade på
ett par ställen i prov. Schan-tung. De flesta tillhöra
familjen Wu’s grafmonument från år 147 e. Kr. Man
ser å dessa stenar processioner till häst och till
fots, kärror med 2 väldiga hjul, dragna af hästar
eller oxar, galopperande ryttare, krigsscener, en
hall med sittande personer, fåglar, träd i assy-risk
stil, en brunn med vattenuppfordringsinrätt-ning,
en gudinna omgifven af änglar, centaurer och
fantasifigurer m. m. Säkert är, att helleniska och
västasiatiska kulturelement här nått Kina, dock
först sedan de i mellersta Asien bearbetats till
en särskild blandningsstil. Märkliga äro de runda
brons-speglarna med djurfigurer och vinrankornament
med drufklasar. Hirth har i detta drufornament
velat se ett grekisk-baktriskt inflytande. I Kina
är ornamentet säkert ej uppkommet, enär drufvan där
saknas eller åtminstone fordom saknats. I grafvar
från Han-dynastiens tid ha som skänker åt den döde
nedlagts många lerkärl af olika former, ofta med lätt
glasyr. Man känner lerkärl i form af en brunn med tak
och ämbar stående på brunnskanten: andra efterbilda
cylinderformade och fyrkantiga förrådshus, kokhärdar
och bronskärl. Ett lerkärl har formen af ett fårstall
med en rad af får framför en
kvarnsten. På en del lerkärl finnas zoner med
bildframställningar: apor, fåglar, tigrar, vildsvin,
hjortar, hundar, bågskjutande ryttare o. s. v. Dessa
figurer äro tydligen komna från v. Människan synes
ej framställts i bild före 4:e årh. f. Kr. Af de
minnesmärken, som omkr. Kr. f. uppfördes och som
man känner ur litteraturen, är det märkligaste,
ännu kvarstående, den s. k. kinesiska muren (se
d. o.). Åtskilliga nya, i de kinesiska annalerna
omtalade kulturföremål och inrättningar synas
ha öfvertagits från romarna Äfven den fristående
skulpturen, som då börjar framträda, tros ha sin
upprinnelse i romersk konst (Munsterberg). Kinesiska
författare berätta emellertid om ännu tidigare
skulpturer. Villaliknande slottsbyggnader med
konstgjorda sjöar och höjder, terrasser och
paviljonger, torn och bryggor började vid denna
tid uppföras. Genom handeln erhöll Kina glas och
t. o. m. romerska mynt. I sydvästra Kina och på
gränsen till Bortre Indien synes på Han-dynastiens tid
en egenartad kultur ha härskat, som öfvat inflytande
på det egentliga Kina. Därom vittna ett slags stora
pukor af brons med geometriska ornament och påsatta
plastiska figurer, t. ex. elefanter och grodor, som
nu upptogos i den kinesiska motivkretsen. Dylika pukor
torde först ha tillverkats i dessa trakter, hvarifrån
kineserna sedan lärt konsten. I prov. Sz’-tschwan
och Jiinnan ha på senaste tiden många klippgrafvar
med rika fynd upptäckts, troligen från tiden
omkr. Kr. f. Redan under Han-dynastien och kanske
ännu tidigare framställdes drakbilder, men den
karakteristiska kinesiska draken, sådan vi nu känna
den, tyckes ha skapats under Tång-dynastien (618-907).
Genom buddismens införande i Kina (l:a
årh. e. Kr.) vann den grekisk-indiska kultstilen (se
Gand-harakonst) där utbredning. Vid Tatung i Schan-su,
v. om Peking, finnas i 10 grottempel från 400-talet
jättelika Buddhafigurer och en mängd reliefer i
denna stil. Synnerligen vackra och rika reliefer
äro kända från en grupp af grottor vid Longmen
nära staden Honan. Dessa äro något senare. Liknande
klippskulpturer finnas vid floden Yaho i Sz’-tschwan
och n. om Jang-tse-kiang vid Tibets gräns liksom
i Koreas Diamantberg. Denna kinesiskbuddistiska
konst är dock mera asiatiserad än den i nordvästra
Indien och Turkestan. Äfven från Tång-dynastiens tid
finnas märkliga klippreliefer bevarade, t. ex. vid
Longmen. De äro mera naturalistiskt utförda än
under föregående tid. De atletiska dörrvaktarna
vid klipptemplen i Longmen erinra genom sin
nästan öfverdrifna muskulatur om Michelangelo. Den
fullständiga bristen på systematiska arkeologiska
utgräfningar i Kina gör, att man för tiden före
Han-dynastien i mycket är hänvisad till gissningar.
Litt.: E. Chavannes, "La sculpture sur pierre en Chine
au temps des deux dynasties Han" (1893) och "Mission
archéologique dans la Chine septentrio-nale" (1910),
Hirth, "Uber fremde einfliisse in der chinesischen
kunst" (1896) och "Chinese metallic mirrors" etc. (i
"Boas anniversary", 1907), Eeinecke, "t)ber einige
beziehungen der altertiimer Chinas zu denen des
skythisch-sibirischen völkerkreises" (i "Zeitschrift
fur ethnologie", h. 5, 1897), E. Gig-lioli,
"L’etå della pietra nelia Gina" (i "Archivio per
1’antropologia e la etnologia", XXVIII, n:o 3, 1898),
Hoerschelmann, "Die entwickelung der alt-
Tryckt den 13/910 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.
14 b. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
