isfria norska hamnen Narvik. Samtidigt började det 1890 bildade Luossavaara-Kirunavaara aktiebolaget, hvars hufvudegare och styresman var konsul G. E. Broms, att på allvar förbereda fyndighetens exploatering. Ekonomiska svårigheter gjorde dock, att Broms gång på gång sökte försälja malmfältet; 1902 fördes sålunda underhandlingar med svenska staten om statsinköp, men detta strandade redan på förberedelsestadiet och kom aldrig inför riksdagen. 1903 förhandlades om försäljning till ett konsortium af tyska järnverksegare, men tack vare ingripande af det svenska malmexportbolaget Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förhindrades detta, och sagda bolag blef i stället egare till malmfältet. Malmbrytningen bedrifves i öppna dagbrott

Fig. 2. Grufvagnar med automatisk tippning på ”fickkajen”, Kirunavaara.

på modernaste sätt (jfr fig. 2) med arbetsbesparande maskiner och verktyg, och den lönande exporten af Kirunamalm tillför Sverige årligen betydande kapital. 1900—09 brötos i K. inalles 9,8 mill. ton järnmalm, som exporterats till Tyskland, England och, under de senaste två åren, äfven till Nord-Amerika. Genom 1907 upprättadt aftal är numera svenska staten hälftenegare i malmfältet, med rättighet att efter viss tid tillösa sig äfven den andra hälften (ang. detta aftal se Grängesberg—Oxelösund). Under denne siste egares regim har K. nått en betydande utveckling. N. H—g. Kirungabergen. Se Virungabergen. Kirurgi (af grek. cheirurgia, eg. arbete med handen, af cheir, hand, och ergon, arbete) betecknar vanligen den vetenskap eller den konst, som afser botandet af de yttre kroppsdelarnas sjukdomar. Men kirurgien har redan vida öfverskridit de gränser, som tillförene voro satta för dess verksamhet: de yttre delarna af människokroppen. Den sysslar numera med nästan alla, äfven inre, organ. Hjärnskålen, näskaviteten, munnen, struparna, brösthålan, urinblåsan ha redan längesedan nåtts af kirurgen; på senare tider har han direkt ingripit i bukhålan och alla däri belägna organ, magsäcken, tarmar, lefver, mjälte, njurar. Han har sträckt sin hand in i lungorna och hjärnan, och man kan nästan säga, att för kirurgien ges det icke mera någon gräns, ity att den alltmera tränger in på det område, som förut ansågs tillhöra den inre medicinen uteslutande. — För kirurgen är det f. ö. alls icke nödvändigt att i hvarje fall företaga operationer, allraminst blodiga sådana. Den skickligaste kirurgen är, trots den allmänna föreställningen, ej alltid den, som opererar mest och bäst, utan den, som bäst bedömer, hvad han har för sig, vet att operera, då det är nödvändigt, men kan hjälpa sig utan operation, då sådant är möjligt. Det ligger ofta oändligt mycket mera talang uti att undvika en operation, synnerligast en stympande sådan, än i att verkställa den. Rsr.* Kirurgie magisterexamen. Se Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Kirurgiska kongresser. Se Medicinska kongresser. Kirurgiska societeten. Se Collegium medicorum och Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Kirvan [kir-], stad i Tunisien. Se Kairouan. Kirwan [kə̄'ωən], Richard, irländsk kemist, geolog, f. 1735, d. 1812, var 1766—68 advokat, men lefde sedan som privatman omväxlande i London, på sitt gods i Irland och i Dublin. Han författade, utom en mängd specialafhandlingar, Elements of mineralogy (1784; 2:a uppl. 1794—96) och vann ett aktadt namn genom sina analytiska undersökningar. (A. Hng.) Kirvus [ki'r-], imperiellt pastorat af 2:a kl., Jääskis kontrakt, Nyslotts stift, Finland, Viborgs län, Jääskis härad och domsaga. Areal 650 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,656 pers. (1908). A. G. F. Kirzjatj [kir-], stad i ryska guv. Vladimir. 4,499 inv. (1900). Textil- och mässingsindustri. J. F. N. Kis [kiʃ] i sammansatta magyariska ortnamn betyder ̄”liten”. Kis, miner., betecknar i allmänhet starkt metallglänsande, i mineralriket förekommande föreningar af metaller, såsom järn, kobolt, nickel, koppar, med svafvel eller arsenik, t. ex. svafvelkis och magnetkis, kopparkis, arsenikkis. P. T. C.* Kisa. 1. Socken i Östergötlands län, Kinda härad. 23,479 har. 3,808 inv. (1909), hvaraf 1,369 i K. municipalsamhälle. Annex till Västra Eneby, Linköpings stift, Kinds kontrakt. Se Cervus, ”Anteckningar om Kisa socken i Östergötland” (1905). 2. Kyrkoby och municipalsamhälle i Östergötlands län, vid K. station å Östra centralbanan och Kisasjöns södra strand. 1,369 inv. (1909). Taxeringsvärde (1909) 103,000 kr. å jordbruksfastighet och 968,300 kr. å annan fastighet. K., som blef municipalsamhälle 1904, är hufvudorten i Kinda härad, bebyggdt på ömse sidor om stora landsvägen mellan Linköping och Vimmerby med flera större prydliga hus, ända till 4 våningar höga, har postkontor, telegramexpedition, länslasarett, lasaretts- och provinsialläkare, distriktsveterinär, bankkontor (afdelningskontor af Östergötlands ensk. bank samt sparbank), tingshus för Kinda härad, gästgifvargård, hvarjämte där äro bosatta domhafvanden i Kinda och Ydre domsaga samt kronofogden och häradsskrifvaren i Kinda och Ydre härads fögderi. 2. Wbg.