högtidsdag firas på Károly Kisfaludys födelsedag, 6 febr. Antalet ”inre”, verkliga medlemmar är numera bestämdt till 50. K. B. W Kishangarh [kīʃəngā'ə], vasallstat i Indien, Rajputana, på ömse sidor om Rajputanajärnvägen. 2,263 kvkm. 88,200 inv. (1901). Bomullsodling och bomullsindustri. Hufvudstaden K. hade 12,663 inv. 1901. Kiši-kongo [ki-], det inhemska namnet på fioti-språket. Se Kongospråket. Kisil [ki-], Kizil, Kysyl, turk., röd. Ordet förekommer i många geografiska namn. Kisil-Adalar [ki-], Kizil-Adalar, ögrupp. Se Demonesoi. Kisil-Agyn [ki-], Kizil-Agyn. Se Alaibergen. Kisilbaschi [ki-] l. Kizilbaschi (”rödhufvud”), öknamn i sunnitiska muhammedanska länder på schiiter, särskildt perser. Kisil Dizié [ki-]. Se Internationella karantänskommissioner. Kisil Irmak [ki-], Kizil Irmak l. Kysyl Irmak (”röda floden”), forntidens Halys, Mindre Asiens största flod, upprinner i västra delen af armeniska höglandet på Kösse Dag och Kara Bel i östra delen af vilajetet Sivas, flyter först mot s. v., därefter mot n. v. och n. samt följer slutligen nordöstlig hufvudriktning, så att hela dess lopp beskrifver en stor båge, och mynnar ut i Svarta hafvet 80 km. ö. om Sinob. Trots sin betydande längd, som beräknas till omkr. 1,000 km., är den icke segelbar. — I forntiden spelade Halys en viktig roll som gräns mellan stater och folk. Bättre än Eufrat skilde den länge västerlandet från österlandet och utgjorde det helleniska folkets och den helleniska konstens yttersta gräns i ö., vid hvilken de armeniska språken och den assyriska konsten vidtogo. (J. F. N.) Kisil-kum [ki-], Kizil-kum l. Kysyl-kum (”röda sanden”), sandöken i Turkestan mellan Sir-Darja, Aralsjön och Amu-Darja. Från ö. till v. är den omkr. 600 km., från n. till s. omkr. 350 km. Öknen är ett uttorkadt sjöbäcken med rörliga dyner (barchaner). Jfr Kara-kum. J. F. N. Kisil-su [ki-], Kysyl-su (”röda floden”), floder. Se Amu Darja och Kaschgar. Kisiltser [kisi'l-], sibiriskt folk. Se Kojbaler. Kisil-usen [ki-] l. Kizil-usen (”röda floden”), flod i nordvästra Persien, upprinner i Kurdistan, har ett mycket krokigt lopp, genombryter, sedan den från h. upptagit Schakrud, under namnet Sefidrud (”hvita floden”) Elburskedjan i en väldig klyfta samt faller ut i Kaspiska hafvet i trakten af Rescht, därvid bildande ett stort delta. J. F. N. Kisjinev [kiʃinjå'ff], hufvudstad i ryska guv. Bessarabien, vid Byk, en biflod till Dnjestr, och järnvägen mellan Jassy och Odessa. 114,100 inv. (1908), tillhörande en mängd olika nationaliteter, däribland ett stort antal judar, som 1903—05 voro utsatta för pöbelns angrepp. Staden består af två delar: gamla l. nedre staden och nya l. öfre staden, jämte flera förstäder. Den är säte för ärkebiskopen af K. och Chotin samt har ett prästseminarium, flera gymnasier och andra skolor, ett 20-tal grek.-katolska kyrkor, en rom.-katolsk och en luthersk, en moské och 33 synagogor, museum och botanisk trädgård. I industriellt hänseende äro tobaksfabrikationen och kvarnindustrien mest betydande. I förstäderna drifves storartad trädgårdsodling. Handeln är mycket liflig, i det K. är medelpunkten för hela Bessarabiens handel med spannmål, vin, tobak, talg, ull och hudar, som exporteras till Österrike och Odessa. (J. F. N.) Kisko [ki's-], socken af Halikko härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal 231 kvkm.; befolkningen, finsk, 3,007 pers. (1908). K. utgör ett konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Bjerno prosteri. A. G. F. Kis-Kun-Félegyháza [kiʃ kun fēledjhāṡa; af ung. kis, liten, och kun, kuman], stad. Se Félegyháza. Kis-Kun-Halas [kiʃ kun ha'laʃ; af ung. kis, liten, och kun, kuman], stad. Se Halas. Kis-Kunság [kiʃ kunʃāg; af ung. kis, liten, och Kunság, Kumanien], Lilla Kumanien. Se Kumaner. Kis-Küküllö [kiʃ-; ”Lilla Kokel”], komitat i Siebenbürgen, på ömse sidor om floden Kis-Küküllö. 1,714 kvkm. 109,197 inv. (1900), 50 proc. valaker, 30 proc. ungrare, 18 proc. tyskar. Hufvudort är Dicsö-Szent Márton. 3,360 inv. (1900). Kislar aga [ki-], detsamma som Kyslar aga. Se Aga. Kislev [kis-], hebr., hos judarna 9:e månaden i feståret, den 3:e i det borgerliga året. Den har 30 dagar och motsvarar tiden från midten af nov. till midten af dec. L. L.* Kisljar [ki-], stad. Se Kizljar. Kislovodsk [kis-], badort i rysk-kaukasiska prov. Terek, vid Beresovka. 4,078 inv. (1897). Märkligaste källan är Narsankällan, alkalisk (14° C.), som ger 1,5 mill. liter vatten i dygnet. J. F. N. Kismárton [ki'ʃmār-], ungerska namnet på staden Eisenstadt (se d. o.). Kismayu [kismājō'], stad i Brittiska Öst-Afrika, hufvudort i prov. Jubaland, s. om Jubas mynning. 3,000 inv., mest somal. Ev. fosterlandsstiftelsen har där en missionsstation. J. F. N. Kismet [ki-; turkiskt uttal af arab. kisme] betyder eg. delning, sedan del, lott och särskildt hvarje människas af Gud noga bestämda lifslott. H. A.* Kison (hebr. Ḳīšōn) hette i forntiden en bäck, som i sitt lopp berörde Megiddo och Taanak (Dom. 5: 19 ff.) samt Karmel (1 Kon. 18: 40). Dessa antydningar passa fullkomligt till den nuv. Nahr el-muḳaṭṭa‘, en bäck, som endast under vintern fylles med vatten i hela sitt lopp, men sommartid har vatten blott i sin nedersta del. Den får sitt vatten från trakten af Gilboa berg och Nasaret och öfversvämmar under vintern större delen af Jisreelsslätten, som den genomflyter. I sitt nedersta lopp följer K. berget Karmels nordöstra sida och mottager därifrån nya tillflöden, hvarefter den så godt som försvinner i sumptrakter, genom hvilka den når Medelhafvet n. ö. om staden Haifa. E. S—e. Kiss [kiss], August Karl Eduard, tysk skulptör, f. 1802, d. 1865, elev af Rauch i Berlin, väckte stort uppseende med en kolossalgrupp af en ridande Amazon i strid med en panter (1839, i brons på trappan till Altes museum, 1843), utförde sedan ryttarstoder af Fredrik II (1847, i Breslau), Fredrik Vilhelm III (1851, i Königsberg) m. fl., statyer till fots af sistnämnde konung (i Potsdam), af Winterfeld och Schwerin (i Berlin på Wilhelmsplatz)