Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 161-162 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiss, August Karl Eduard - Kissavos - Kisser, ö. Se Kiser. - Kissa. Se Elam. - Kissingen - Kissling, Richard - Kistbref

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

161

Kissavos-Kistbref

162

m. fl. K. utförde äfven de monumentala grupperna
Sankt Mikael och Sankt Göran i strid med draken
(den förra i Babelsberg, den senare på slottsgården
i Berlin). K. är representerad i Natioiialgalleriet
af sitt själ f por trätt, af jakt- och djurbilder och
af sitt sista verk, gruppen Tro, hopp, kärlek. G-g N.

Kissavos [ki’s-], forntidens Ossa, berg i Tessalien
i norra Grekland, s. om floden Salamvria, 1,980 m.

Kisser, ö. Se Kiser.

Kissia. Se Elam.

Kissingen [ki’s-], officiellt Bad K., stad i bajerska
reg.-omr. Unterfranken, har ett naturskönt läge i en
dalkittel vid frankiska Saale (201 m. ö. h.) och
södra sluttningen af Rhön. I sina nyare delar
är staden ganska välbyggd, har flera kyrkor och
välgörenhetsinrättningar samt realskola. Nämnvärda
industriprodukter äro möbler och vagnar; i

Utsikt öfver halfva Kissingen, med kuranstalterna.

omgifningarna frukt- och vinodling samt
sandstensbrott. 5,199 inv. (1905). Som kurort är
K. bekant sedan 1544 och en af Tysklands mest
besökta. Dess källor tillhöra de kolsyrerika
koksalthaltiga källorna. Uti de mest bekanta
källorna, Rakoczy och Pandur, uppgår koksalthalten
pr 1,000 gr. till resp. 5,822 och 5,520, de hålla
en betydlig mängd fri kolsyra. Uti den tredje
till drickning begagnade källan, Maxbrunnen, är
koksalthalten 2,316 pro mille. Kissingenvattnet
håller kolsyrad järnoxidul i växlande kvantiteter,
0,031 till 0,002 gr. De öfriga källorna, Salinen
och Schönbornsprudel, båda belägna utanför staden,
begagnas mest till bad. Alla anordningar, bad,
bostäder o. s. v., i K. äro förstklassiga. Säsongen
räcker maj–sept. Frekvensen uppgår till 27,000
pers. Vattnen anses som idealet för koksaltvatten till
invärtes bruk, och de konstgjorda vattnen hålla sig
till samma saltblandning. I många fall af kronisk
obstipation, där man förgäfves begagnat vatten
af Karlsbad- och Marienbadgruppen, vinnas lysande
resultat vid begagnandet af Kissingenvatten. Den
moderna magterapien begagnar detta vatten vid
kroniska magkatarrer med stark slembildning
och nedsatt magsaftssekretion och benägenhet för
obstipation. – K. förekommer redan i 9:e årh. under
namn af Kizziche l. Chizzigheim. 1394 öfvergick det
genom köp till stiftet Würzburg och kom med detta
under Bajern. 10 juli 1866 blefvo vid K. bajrarna
slagna af preussarna. 1874 föröfvades där
ett attentat mot furst Bismarck
(bronsstaty af fursten, sedan 1877).
S. A. L.* Ln.

Kissling [ki’s-], Richard, schweizisk skulptör,
f. 1848 i Solothurn, arbetade i sin ungdom i
stenbrotten, blef så elev af sin landsman skulptören
Schlöth i Rom, utförde Kapplöpare (museet i Basel),
Samtidens genius m. m. och bosatte sig 1883 i
Zii-rich. Hans främsta arbete är den stora gruppen
Wilhelm Tell på torget i Altdorf (aftäckt 1895);
bland hans öfriga verk är Alfred Eschers monument i
Zürich samt flera graf monument och porträttbyster.
G-g N.

Kistbref, Julark, Julbref, Julpapper, enkelt och
konstlöst utförda, oftast färglagda träsnitt med ämnen
af religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt
innehåll, eg. afsedda att pryda lockens innersidor
i allmogens klädkistor eller att, sammanfästa i
stora längder och uppsatta kring stugans väggar,
bidraga till höjandet af julhögtiden. Talrikast
ha sådana kistbref utgått från boktryckarfirman
J. P. Lundström i Jönköping, men arten antages ha
funnits redan på 1600-talet (jfr Lundström 1), ehuru
man först från senare hälften af 1700-talet eger
daterade sådana bilder. Under 1860-talet försvinna
de ur marknaden. Kistbrefven verka tilltalande med
sin gammaldags naiva och trohjärtade hållning samt
sina ramomfattningar af stiliserade blomsterornament
eller i streckmönster, ofta

Ett gammalt kistbref, hvars versunderskrift tros vara affattad af grefve Erik Lindschöld.

jämte långa förklarande underskrifter på vers
(se fig.) eller prosa. De ha haft en oerhörd
spridning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>