m. fl. K. utförde äfven de monumentala grupperna Sankt Mikael och Sankt Göran i strid med draken (den förra i Babelsberg, den senare på slottsgården i Berlin). K. är representerad i Nationalgalleriet af sitt själfporträtt, af jakt- och djurbilder och af sitt sista verk, gruppen Tro, hopp, kärlek. G—g N. Kissavos [ki's-], forntidens Ossa, berg i Tessalien i norra Grekland, s. om floden Salamvria, 1,980 m. Kisser, ö. Se Kiser. Kissia. Se Elam. Kissingen [ki's-], officiellt Bad K., stad i bajerska reg.-omr. Unterfranken, har ett naturskönt läge i en dalkittel vid frankiska Saale (201 m. ö. h.) och södra sluttningen af Rhön. I sina nyare delar är staden ganska välbyggd, har flera kyrkor och välgörenhetsinrättningar samt realskola. Nämnvärda industriprodukter äro möbler och vagnar; i

Utsikt öfver halfva Kissingen, med kuranstalterna.

omgifningarna frukt- och vinodling samt sandstensbrott. 5,199 inv. (1905). Som kurort är K. bekant sedan 1544 och en af Tysklands mest besökta. Dess källor tillhöra de kolsyrerika koksalthaltiga källorna. Uti de mest bekanta källorna, Rakoczy och Pandur, uppgår koksalthalten pr 1,000 gr. till resp. 5,822 och 5,520, de hålla en betydlig mängd fri kolsyra. Uti den tredje till drickning begagnade källan, Maxbrunnen, är koksalthalten 2,316 pro mille. Kissingenvattnet håller kolsyrad järnoxidul i växlande kvantiteter, 0,031 till 0,002 gr. De öfriga källorna, Salinen och Schönbornsprudel, båda belägna utanför staden, begagnas mest till bad. Alla anordningar, bad, bostäder o. s. v., i K. äro förstklassiga. Säsongen räcker maj—sept. Frekvensen uppgår till 27,000 pers. Vattnen anses som idealet för koksaltvatten till invärtes bruk, och de konstgjorda vattnen hålla sig till samma saltblandning. I många fall af kronisk obstipation, där man förgäfves begagnat vatten af Karlsbad- och Marienbadgruppen, vinnas lysande resultat vid begagnandet af Kissingenvatten. Den moderna magterapien begagnar detta vatten vid kroniska magkatarrer med stark slembildning och nedsatt magsaftssekretion och benägenhet för obstipation. — K. förekommer redan i 9:e årh. under namn af Kizziche l. Chizzigheim. 1394 öfvergick det genom köp till stiftet Würzburg och kom med detta under Bajern. 10 juli 1866 blefvo vid K. bajrarna slagna af preussarna. 1874 föröfvades där ett attentat mot furst Bismarck (bronsstaty af fursten, sedan 1877). S. A. L.* Ln. Kissling [ki's-], Richard, schweizisk skulptör, f. 1848 i Solothurn, arbetade i sin ungdom i stenbrotten, blef så elev af sin landsman skulptören Schlöth i Rom, utförde Kapplöpare (museet i Basel), Samtidens genius m. m. och bosatte sig 1883 i Zürich. Hans främsta arbete är den stora gruppen Wilhelm Tell på torget i Altdorf (aftäckt 1895); bland hans öfriga verk är Alfred Eschers monument i Zürich samt flera grafmonument och porträttbyster. G—g N. Kistbref, Julark, Julbref, Julpapper, enkelt och konstlöst utförda, oftast färglagda träsnitt med ämnen af religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll, eg. afsedda att pryda lockens innersidor i allmogens klädkistor eller att, sammanfästa i stora längder och uppsatta kring stugans väggar, bidraga till höjandet af julhögtiden. Talrikast ha sådana kistbref utgått från boktryckarfirman J. P. Lundström i Jönköping, men arten antages ha funnits redan på 1600-talet (jfr Lundström 1), ehuru man först från senare hälften af 1700-talet eger daterade sådana bilder. Under 1860-talet försvinna de ur marknaden. Kistbrefven verka tilltalande med sin gammaldags naiva och trohjärtade hållning samt sina ramomfattningar af stiliserade blomsterornament eller i streckmönster, ofta

Ett gammalt kistbref, hvars versunderskrift tros vara affattad af grefve Erik Lindschöld.

jämte långa förklarande underskrifter på vers (se fig.) eller prosa. De ha haft en oerhörd spridning på