(Ystadtrakten; se fig.), på Själland (Skallerup),
i Mecklenburg (Peckatel), Böhmen (Milaveč) och
Siebenbürgen. Den svenska vagnen har hjul med fyrkantiga
Kittelvagn, funnen nära Ystad.
ekrar och saknar numera kitteln. Litt.: O. Montelius,
”Ett i Sverige funnet fornitaliskt bronskärl” (i
”Svenska fornminnesföreningens tidskrift”, XI, 1902).
T. J. A.
Kittendorff [ki'tt-],
Johan Adolf, dansk litograf,
f. 5 april 1820 i Köpenhamn, d. 20 april 1902. Han
utförde det stora verket
Billeder efter danske malere
(186 blad). K. var 1855—93 lärare vid konstakademien
i Köpenhamn och sedan 1880 dess ledamot. Hans broder
Axel Teodor K., f. 1821, d. 1868, var skicklig
xylograf.
Ph. W.*
Kittilä [ki'tt-], socken af Lappmarkens härad
och domsaga, Kemi lappmark, Uleåborgs län,
Finland. Areal 8,056 kvkm. Befolkningen, finsk,
3,845 pers. (1908). K. utgör ett konsistoriellt
pastorat af 3:e kl., Kuopio stift, Lapska prosteriet.
A. G. F.
Kittim (
Chittim), feniciernas och hebréernas
benämning på
Cypern (se d. o., sp. 1017).
Kittler [ki'-],
Erasmus, tysk elektrotekniker,
f. 25 jan. 1852 i Schwabach, vardt 1882 professor i
elektroteknik vid tekniska högskolan i Darmstadt,
där han upprättade ett laboratorium, som tjänat
flertalet andra högskolor till förebild. K. har
skrifvit en betydande
Handbuch der elektrotechnik (I,
1885—86, 2:a uppl. 1892; II, 1890) och
Allgemeine
elektrotechnik (II, 1908). 1900 vardt han ständig
led. af hessiska Första kammaren.
Kittling är en egendomlig känsla, framkallad genom
en ytlig beröring å ett hudparti. Man vet icke,
huruvida kittling utlöses genom särskilda nerver
eller genom tryck- eller smärtnerverna i huden.
J. E. J—n.
Kitto [kitå͡u],
John, engelsk skriftställare,
f. 1804, d. 1854, uppväxte under de torftigaste
omständigheter och miste i sitt 13:e år hörseln,
vann 1825 anställning vid ett tryckeri och tillfälle
att fortsätta sina studier, egnade sig sedan åt
skriftställarskap på de bibliska hjälpvetenskapernas,
särskildt den bibliska topografiens, område. Skr.:
The pictorial bible (1838; 2:a uppl. 1855),
The lost
senses (1845),
Daily bible illustrations (2 bd,
1849—53) m. fl. Biogr. af Ryland (1856) och Eadie (1857).
Kitts, Saint. Se
Christopher, Saint.
Kitzbühel [ki'ts-] l.
Kitzbüchel, stad i
norra Tyrolen, 760 m. ö. h., vid en å, som
flyter till Chiemsjön, och vid järnvägen mellan
Inn och Salzach. 2,119 inv. (1900). K. har en
källa med starkt järnhaltigt vatten, men besökes
hufvudsakligen i sin egenskap af klimatisk kurort.
(J. F. N.)
Kitzbühlalperna [ki'ts-], en afdelning af
Salzburgskifferalperna, mellan Zillertal i
v. och Zellersee i ö. De äro rika på malmer
och kulminera i Katzenkopf (2,532 m.).
J. F. N.
Kitzingen [ki'ts-], stad i bajerska
reg.-omr. Unterfranken, vid Main, genom en
290 m. lång bro öfver denna flod förenad med
förstaden Etwashausen. 8,876 inv. (1905), de fleste
protestanter. Af märkligare byggnader må nämnas
ett rikt hospital (från 1344), rådhuset, 3 kyrkor
och 2 f. d. kloster. Progymnasium, realskola,
två stadsmuseer. Storartade ölbryggerier med
ansenlig export, kvarnindustri, träkärlsfabriker
samt cementtillverkning. Mycket vin och frukt
odlas i nejden; torkade plommon afsättas i
myckenhet. Flodfart på Main.
(J. F. N.)
Kiukais [ki'o-], kapell under Eura pastorat,
Finland. Areal 170 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,225 pers. (1908).
A. G. F.
Kiu-kiang [kiu-], stad och fördragshamn i kinesiska
prov. Kiang-si, vid södra stranden af Jang-tse-kiang,
25 km. ofvanom Kia-kiangs förening med nämnda flod
och nära Po-jangsjön. Omkr. 36,000 inv. Staden omges
af en 8 km. lång mur, men området inom den upptages
till hälften af åkrar. K. står genom kanaler i
förbindelse med kringliggande rika teområden
och med porslinsfabrikerna i King-te-schönn
(se d. o.) och exporterar företrädesvis te
och porslin. Större delen af handeln går öfver
Schang-hai och Hankau; den direkta in- och utförseln
hade 1908 ett värde af resp. 740,000 och 116,000 kr.
J. F. N.
Kiung-tschu [ki-], hufvudstad på kinesiska ön Hainan,
på dess norra sida, vid Hainan-sundet. Omkr. 40,000
inv. K. är omgifvet af en 12 m. hög mur. 15 km. i
v. ligger den för utlänningar öppnade hamnen
Hoihau. In- och utförseln till och från utlandet
hade 1908 ett värde af resp. 8 och 6,3 mill. kr. Jfr
Hainan.
J. F. N.
Kiun-ki-tschu [ki-], stora rådet. Se
Kina, sp. 52 och 54.
Kiuruvesi [ki'oro-], imperiellt pastorat af 1:a kl.,
Idensalmi prosteri, Kuopio stift, Finland, Kuopio
län, Idensalmi härad och domsaga. Landareal 1,318
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 10,510 pers. (1908).
A. G. F.
Kiuruvesirasen [ki'oro-]. Se
Finsk nötboskap.
Kiushiu [kiuʃiu],
Kyushiu,
Kyushu, den sydligaste
af de fyra stora japanska öarna, skild från
Hondo genom Shimonosekisundet, från Shikoku genom
Bungosundet. 35,656 kvkm. 6,791,707 inv. (1903),
190 inv. på 1 kvkm. Västra kusten är sönderskuren
af vikar, bl. a. Shimabarabukten, i s. intränger
Kagoshimaviken. Det inre är bergigt; högsta
toppen är vulkanen Kuyusan (1,863 m.), bland andra
verksamma vulkaner märkas Asotake (1,690 m.) och
Unzen (1,483 m.). Heta källor äro talrika, och
jordbäfningar förekomma ofta. Ön är rik på stenkol,
te, tobak, kamfer och växttalg samt drifver stor
sockerrörsodling. Industrien producerar berömdt
porslin och fajans (Hizen och Satsuma). Den är
delad i 7 ken: Nagasaki, Saga, Fukuoka, Oita,
Kumamoto, Mijazaki och Kagoshima. De viktigaste
hamnarna äro Nagasaki, Moji, Sasabo (örlogshamn) och
Kagoshima. — K. har spelat en viktig roll i Japans
historia. Därifrån har Japans furstehus utgått,
i Funai bildades af Frans Xaver 1549 den första
kristna församlingen; på ön Hirado v. om
