- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
171-172

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiushiu - Kivanäbb. Se Kivenäbb. - Kivat, folkstam. Se Himalayafolk. - Kivekäs, Ida Emilia. Se Aalberg. - Kivennapa. Se Kivinebb. - Kivenäbb - Kivi, zool. Se Apteryx. - Kivi, Alexis, pseudonym för finske författaren A. Stenvall (se denne). - Kivijärvi - Kivik - Kiviksmonumentet - Kivimaa, socken. Se Gustafs. - Kivinebb - Kiwisch von Rotterau, Franz - Kivonäbb. Se Kivenäbb. - Kivusjön - Kixa, spelt. Se Biljard, sp 380. - Kizil. Se Kisil. - Kizil-Adalar. Se Demonesoi.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K. hade holländarna ett faktori 1609—40, och senare (1641—1856) på ön Deshima invid Nagasaki, i Kagoshima, hufvudstad i Satsuma, residerade den mäktiga daimiofamiljen Shimazu, och därifrån utgick det farligaste motståndet mot Japans europeisering. (Jfr Japans historia, bd XII, sp. 1497—1502.) J. F. N. Kivanäbb. Se Kivenäbb. Kivat [ki'-], folkstam. Se Himalayafolk. Kivekäs [ki've-], Ida Emilia. Se Aalberg. Kivennapa [ki'-]. Se Kivinebb. Kivenäbb (Kiva- l. Kivo-; jfr lty. kivenibbe, grälmakare, och sv. kif och näbb), medeltida namn på ett slags skansverk af trä utanför hufvudfästningen; ordet finns äfven på många håll som ortnamn med oklar innebörd (’stridsudden’?). Kivi [ki'vi], zool. Se Apteryx. Kivi [ki'vi], Aleksis, pseudonym för finske författaren A. Stenvall (se denne). Kivijärvi [ki'vi-], konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Jyväskylä kontrakt, Borgå stift, Finland, Vasa län, Laukas härad, Saarijärvi domsaga. Landareal 1,264 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,825 pers. (1908). A. G. F. Kivik, uråldrigt fiskeläge och sedan 1890 municipalsamhälle i Kristianstads län, mellan Stenshufvud och Hvitemölla fiskeläge, i kommunalt hänseende tillhörigt dels S. Mellby socken, 496 inv. (1909), dels Hvitaby socken, 208 inv. Taxeringsvärdet (1909) 32,900 kr. å jordbruksfastighet och 142,600 kr. å annan fastighet. Omgifningarna äro mycket täcka, hvarför platsen hvarje sommar besökes af ett stort antal badgäster. Omkr. ett 60-tal hushåll sysselsätter sig med fiske (mest af ål, torsk, flundra och sill). Den dyrbara hamnen, som 1897—99 fick en bruten vågbrytare, afsedd att skydda densamma för nordliga och nordöstliga vindar, och fördjupades genom muddring till 2,5—3 m. djup, har en nyttig areal af 32,960 kvm. Kostnaden för dessa arbeten uppgick till omkr. 123,800 kr. (hvaraf statsanslag 91,000 kr.). Wbg.

illustration placeholder En af hällarna i Kiviksgrafven.

Kiviksmonumentet, ett i närheten af Kivik (se d. o.), 320 m. från hafsstranden, liggande minnesmärke (på stället kalladt Bredarör), som härstammar från bronsåldern. Det utgjorde urspr. ett enda större stenkummel, men till följd af förstöring består det numera af omkr. 20 stycken, alla sammansatta af större och mindre kullerstenar, det hela med en gemensam omkrets af 68,25 m. Det mellersta och största kumlet innesluter en stenkista af aflångt fyrkantig form, 4,15 m. lång och 0,90 m. bred, sammansatt af upprättstående, nästan fyrkantiga stenhällar, hvar och en omkr. 1,20 m. hög, ställda med kanterna intill hvarandra och på insidan tämligen släta. Ursprungligen bestod grafven af 10 sådana hällar, 4 på hvardera långsidan och 2 på gaflarna, men af dessa finnas numera endast 6 i behåll, alla försedda med grundt inhuggna (inknackade) figurer, men ingen skrift (se fig.). Till tak hade stenkistan ursprungligen tre på tvären lagda större hällar, men dessa finnas numera ej kvar. Kiviksgrafven sträcker sig, liksom många likartade stenkistor, från n. till s. och öfverensstämmer i alla afseenden med de under den äldre bronsåldern vanliga grafvar, i hvilka liken, merendels flera, jordades obrända. Den af Sv. Nilsson framställda åsikten, att Kiviksmonumentet skulle vara af feniciskt ursprung, ogillas af nyare forskare. R. G. Kivimaa [ki'vimā], socken. Se Gustafs. Kivinebb [ki'vi-], fi. Kivennapa, gränssocken längs Systerbäck och Finska viken, i Äyräpää härad och domsaga, Viborgs län, Finland. Landareal 733 kvkm. Befolkningen, finsk, 16,249 pers., hvaraf Raivola grekisk-kat. församling räknar 145 personer (1908). Där finnas Korpikylä ångsåg och Raivola vattensåg. Imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts stift, Viborgs prosteri. A. G. F. Kiwisch von Rotterau [ki'-fånn], Franz, tysk gynekolog, f. 1814 i Klattau i Böhmen, d. 1852 i Prag, blef 1842 docent i Prag och föreståndare för en specialklinik för kvinnosjukdomar, 1845 professor i Würzburg och 1850 i Prag. K. slöt sig till Rokitanskys skola och tillämpade dess grundsatser i sina arbeten, af hvilka de viktigaste äro Die krankheiten der wöchnerinnen (1840—41), Klinische vorträge über specielle pathologie und therapie der krankheiten des weiblichen geschlechtes (1:a bd 1845, 4:e uppl., bearb. af F. W. Scanzoni, 1854; 2:a bd 1849, 3:e uppl., bearb. af dens. 1857; 3:e bd, bearb. af dens., 1853), Beiträge zur geburtskunde (1846—48) och Die geburtskunde (1851; ofullb.). (R. T—dt.) Kivonäbb. Se Kivenäbb. Kivusjön [ki-], stor af grefve v. Goetzen 1894 upptäckt sjö i den centralafrikanska grafsänkan, under 2° s. br., på gränsen mellan Belgiska Kongo och Tyska Öst-Afrika, 1,490 (1,455) m. öfver hafvet. Sjön är sannolikt en genom Kirungavulkanerna uppdämd del af grafsänkan, som en gång antingen bildade ett med Edwardsjön sammanhängande vattenbäcken eller åtminstone hade aflopp dit. Nu afrinner sjön söderut genom Russisi till den omkr. 675 m. lägre Tanganjika. Den är omgifven af höga, söndersplittrade bergväggar; enligt upptäckarens uppgifter bestå stränderna i n. af gamla lavor. Störst af dess många öar är den skogbevuxna Kwijwi. Sjön är fattig på fisk och mycket djup samt saknar därför krokodiler och flodhästar; sådana finnas däremot i Russisi. Wbg. Kixa, spelt. Se Biljard, sp. 380. Kizil [ki-]. Se Kisil. Kizil-Adalar [ki-]. Se Demonesoi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free