Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kizil-Agyn, Kisil-Agyn. Se Alaibergen. - Kizilbaschi. Se Kisilbaschi - Kizil Dizie, Kisil Dizie. Se Internationella karantänskommissioner. - Kizil Irmak. Se Kisil Irmak - Kizil-kum. Se Kizil-kum - Kizil-usen. Se Kisil-usen. - Kizljar - Kiær. 1. Frantz Casper - Kiær. 2. Anders Nicolai - Kiær. 3. Johan Aschehoug - Kiörboe, Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Kizil-Agyn-Kiörboe
174
Kizil-Agyn [ki-], K i s i l - A g y n. Se A l
a i-bergen.
Kizilbaschi [ki-]. Se Kisilbaschi.
Kizil Dizié [ki-], K i s i l D i z i é. Se
Internationella karantänskommissioner.
Kizil Irmak [ki-]. Se K i s i l I r m a k.
Kizil-kum [ki-]. Se Kisil-kum.
Kizil-usen [ki-]. Se K i s i l - u s e n.
Kizljär [ki-] 1. K i si j ar, stad i Kaukasien,
prov. Terek, vid högra stranden af Terek. 7,324
inv. (1897). Platsen är ryktbar för sin frukt- och
vinodling och har en vinodlarskola. Ett ryskt fäste
anlades där 1735. General P. Bagration var född i K.
Kiaer. 1. Frantz Casper K., norsk
medicinal-historiker, bryolog, f. 13 juli
1835 i Drammen, d. 27 juni 1893 i Kristiania,
blef med. kandidat 1863 och hade vid sidan af
sin praktik anställning i medicinal-kontoret
(Justitiedepartementet). 1873 utgaf han det
omsorgsfulla biografiska verket Norges Iceger i
det 19:e aarh. (ny och utvidgad uppl. i 2 bd, 1887-
90). Af hans botaniska författarskap må framhållas
hans afh. om mossorna, hvilka arbeten äro tryckta i
åtskilliga band af "Kristiania videnskabs-selskabs
forhandlinger". - 2. AndersNicolai K., den föregåendes
broder, norsk statistiker, f. 15 sept. 1838 i
Drammen, anställdes efter juris kandidatexamen 1860
vid Indredepartementets "tabelkon-tor", som 1876
blef en själfständig institution (Det statistiske
centralbureau). 1877 utnämndes K., som alltsedan 1867
varit den norska statistikens chef, till direktör
för centralbyrån efter att kort förut ha täflat om
den vid universitetet nyupprät-tade professuren i
nationalekonomi och statistik. Under tjänstledighet
1882-86 stod han i spetsen för redigeringen af l:a
bandet af "Norges land og folk". Förutom byråns
publikationer, hvilkas planläggning och utgifning
han på förträffligt sätt ledt, har han personligen
nedlagt ett intensivt arbete på allt, som belyser
sjöfartens ekonomiska utveckling och sjömännens
lefnadsvillkor. Till samlingsverket "Statistique
internationale" har han bidragit med afd. "Navigation
maritime", och han anses på detta område som en af
samtidens främsta auktoriteter. Under de senare åren
har han mest intresserat sig för socialstatistiken. I
en serie värdefulla afhandlingar, delvis bidrag
till officiella kommittéers arbeten och förslag,
har han belyst en del sociala förhållanden inom
landet; själf liar han också suttit i sådana
kommittéer och förberedande lagutskott. På det
teoretiska området har han behandlat frågan om
"Den representative underscegelsesmetode". I de
internationella statistiska mötenas arbete har
han flitigt tagit del. K:s omfattande arbete för
humanitära och filantropiska syften, besläktadt med
hans verksamhet i statens tjänst, vittnar i många
fall om, att hans kall bör ses i rätt nära samband
med Eilert Sundts folkuppfostrande lifsverk. K. är
led. af sv. Vet. akad. (1900).
3. JohanAschehougK., den föregåendes frände, norsk
paleontolog, f. 11 okt. 1869 i Drammen, studerade
först zoologi, öfvergick därefter till paleon-tologi
och är sedan 1909 professor i paleontologi och
historisk geologi vid Kristiania universitet. K. har
i "Kristiania videnskabsselskabs forhandlinger"
meddelat följande arbeten: Oversigt över Norges
ascidiw sim-plices (1893), Faunistische iibersicht der
etage 5 des norwegischen silursystems (gradualafh.,
1897), Kam-
don der miltelsilurischen heliolitiden (1903)
och Obersilur im Kristianiagebiete (belönadt med
Nansen-priset, 1906),
1. O. A. Ö. 2. O. A. Ö. G. S-g. 3. O. A. Ö. A. Un-.
Kiörboe [tjörbo], Karl Fredrik, målare, f. l juni
1799 i Kristiansfeld (Schleswig), d. 2 jan. 1876 i
Dijon. Fadern var norrman, modern svenska. K. vistades
som handelselev i Holland, Hamburg och Altona och kom
så till Stockholm, där hans morbroder, öfverdircktören
Norling, uppmuntrade hans studier i teckning
och målning samt undervisade honom i djuranatomi
och veterinärläkarkonst. På dennes inrådan ingick
K. som kornett vid Jämtlands hästjägar-skvadron. Han
började sin konstnärliga alstring med små hästbilder
i pastell, men öfvergick snart till oljefärgen, jämte
det han utgaf hästporträtt i litografi, såväl hemma
som i utlandet. Han hade emellertid blifvit löjtnant
vid Jämtlands häst-jägarkår och fick 1837 ryttmästarcs
titel. Efter ett besök i Berlin flyttade han 1810 till
Paris, där han sedan förblef bosatt. Hans egentliga
lärare blef holländaren Henning. På "salongen"
utställde han 1843 en Räftafla och en Bulldogg,
1844 en Hjortjakt, 1846 Räf fångad i snaran. 1844
målade han ett stort ryttarporträtt af Karl XIV Johan
(Drottningholm). Särdeles populär blef den 1850
utställda öfversväm-ningen (en Newfoundlandshynda,
som tjutande håller sig kvar på taket af en hundkoja,
hvilken bortföres af vattufloden, medan hennes valpar
i dödsångest klamra
Kiörboes målning Öfversvämningen.
sig fast vid det bräckliga stödet; se fig.). Täflan,
som inköptes af franska staten, repeterades sedan
af K. i flera exemplar och blef mycket känd genom
gravyrer och litografier. 1854 erhöll K. uppdraget att
utföra ett porträtt af Napoleon III till häst. Från
1858, då han blef led. af konstakademien, datera
sig Två tatariska hundar (Örebro museum). Under ett
besök i Stockholm 1860 målade K. Karl XV till häst
(Nationalmuseum, se fig. bd XIII, sp.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
