Kizil-Agyn [ki-], Kisil-Agyn. Se Alai-bergen. Kizilbaschi [ki-]. Se Kisilbaschi. Kizil Dizié [ki-], Kisil Dizié. Se Internationella karantänskommissioner. Kizil Irmak [ki-]. Se Kisil Irmak. Kizil-kum [ki-]. Se Kisil-kum. Kizil-usen [ki-]. Se Kisil-usen. Kizljar [ki-] l. Kisljar, stad i Kaukasien, prov. Terek, vid högra stranden af Terek. 7,324 inv. (1897). Platsen är ryktbar för sin frukt- och vinodling och har en vinodlarskola. Ett ryskt fäste anlades där 1735. General P. Bagration var född i K. Kiær. 1. Frantz Casper K., norsk medicinal-historiker, bryolog, f. 13 juli 1835 i Drammen, d. 27 juni 1893 i Kristiania, blef med. kandidat 1863 och hade vid sidan af sin praktik anställning i medicinalkontoret (Justitiedepartementet). 1873 utgaf han det omsorgsfulla biografiska verket Norges læger i det 19:e aarh. (ny och utvidgad uppl. i 2 bd, 1887—90). Af hans botaniska författarskap må framhållas hans afh. om mossorna, hvilka arbeten äro tryckta i åtskilliga band af ”Kristiania videnskabsselskabs forhandlinger”. — 2. Anders Nicolai K., den föregåendes broder, norsk statistiker, f. 15 sept. 1838 i Drammen, anställdes efter juris kandidatexamen 1860 vid Indredepartementets ”tabelkontor”, som 1876 blef en själfständig institution (Det statistiske centralbureau). 1877 utnämndes K., som alltsedan 1867 varit den norska statistikens chef, till direktör för centralbyrån efter att kort förut ha täflat om den vid universitetet nyupprättade professuren i nationalekonomi och statistik. Under tjänstledighet 1882—86 stod han i spetsen för redigeringen af 1:a bandet af ”Norges land og folk”. Förutom byråns publikationer, hvilkas planläggning och utgifning han på förträffligt sätt ledt, har han personligen nedlagt ett intensivt arbete på allt, som belyser sjöfartens ekonomiska utveckling och sjömännens lefnadsvillkor. Till samlingsverket ”Statistique internationale” har han bidragit med afd. ”Navigation maritime”, och han anses på detta område som en af samtidens främsta auktoriteter. Under de senare åren har han mest intresserat sig för socialstatistiken. I en serie värdefulla afhandlingar, delvis bidrag till officiella kommittéers arbeten och förslag, har han belyst en del sociala förhållanden inom landet; själf har han också suttit i sådana kommittéer och förberedande lagutskott. På det teoretiska området har han behandlat frågan om ”Den representative undersœgelsesmetode”. I de internationella statistiska mötenas arbete har han flitigt tagit del. K:s omfattande arbete för humanitära och filantropiska syften, besläktadt med hans verksamhet i statens tjänst, vittnar i många fall om, att hans kall bör ses i rätt nära samband med Eilert Sundts folkuppfostrande lifsverk. K. är led. af sv. Vet. akad. (1900). 3. Johan Aschehoug K., den föregåendes frände, norsk paleontolog, f. 11 okt. 1869 i Drammen, studerade först zoologi, öfvergick därefter till paleontologi och är sedan 1909 professor i paleontologi och historisk geologi vid Kristiania universitet. K. har i ”Kristiania videnskabsselskabs forhandlinger” meddelat följande arbeten: Oversigt over Norges ascidiæ simplices (1893), Faunistische übersicht der étage 5 des norwegischen silursystems (gradualafh., 1897), Kavison der mittelsilurischen heliolitiden (1903) och Obersilur im Kristianiagebiete (belönadt med Nansen-priset, 1906), 1. O. A. Ö. 2. O. A. Ö. G. S—g. 3. O. A. Ö. A. Hng. <img l>

Kiörboe [tjörbo], Karl Fredrik, målare, f. 1 juni 1799 i Kristiansfeld (Schleswig), d. 2 jan. 1876 i Dijon. Fadern var norrman, modern svenska. K. vistades som handelselev i Holland, Hamburg och Altona och kom så till Stockholm, där hans morbroder, öfverdirektören Norling, uppmuntrade hans studier i teckning och målning samt undervisade honom i djuranatomi och veterinärläkarkonst. På dennes inrådan ingick K. som kornett vid Jämtlands hästjägarskvadron. Han började sin konstnärliga alstring med små hästbilder i pastell, men öfvergick snart till oljefärgen, jämte det han utgaf hästporträtt i litografi, såväl hemma som i utlandet. Han hade emellertid blifvit löjtnant vid Jämtlands hästjägarkår och fick 1837 ryttmästares titel. Efter ett besök i Berlin flyttade han 1810 till Paris, där han sedan förblef bosatt. Hans egentliga lärare blef holländaren Henning. På ”salongen” utställde han 1843 en Räftafla och en Bulldogg, 1844 en Hjortjakt, 1846 Räf fångad i snaran. 1844 målade han ett stort ryttarporträtt af Karl XIV Johan (Drottningholm). Särdeles populär blef den 1850 utställda Öfversvämningen (en Newfoundlandshynda, som tjutande håller sig kvar på taket af en hundkoja, hvilken bortföres af vattufloden, medan hennes valpar i dödsångest klamra

Kiörboes målning Öfversvämningen.

sig fast vid det bräckliga stödet; se fig.). Taflan, som inköptes af franska staten, repeterades sedan af K. i flera exemplar och blef mycket känd genom gravyrer och litografier. 1854 erhöll K. uppdraget att utföra ett porträtt af Napoleon III till häst. Från 1858, då han blef led. af konstakademien, datera sig Två tatariska hundar (Örebro museum). Under ett besök i Stockholm 1860 målade K. Karl XV till häst (Nationalmuseum, se fig. bd XIII, sp.