Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiörboe, Karl Fredrik - Kjalar - Kjalarnes - Kjalk, sjöv. Se Tjalk. - Kjal-vegur - Kjankari. Se Kiangri. - Kjartan - Kjederqvist, John Olof Gerhard - Kjeflinge. Se Käflinge - Kjelaasen - Kjeld - Kjeldahl, Johan Gustav Kristofer - Kjeldahls metod - Kjeldrup, Anton Edvard - Kjellander, Ernst Jonas Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Kjalar-Kjellander
176
1006), 1861 följde en mindre tafla Karl XV till häst
under en revy i Paris (på Kosen-dal). Två hundar
anfalla en räf utställdes 1863 (Malmö museum),
Flyende räf s. å. (Nationalmuseum, ett annat
exemplar i Kristiania nationalgal-leri). I Göteborgs
museum representeras K. af tiyt-tare} Hundar och
Hjort anfallen af vargar. Under Paris’ belägring
och kommunupproret 1871 förstördes K:s bostad i
Montretout. Han framlefde sina sista år hos sin sty
f dotter och måg i Dijon. - K. var en förtjänstfull
djurkarakteristiker, och han arbetade sig fram till
en god målare. Det dilettantiska slickade maner,
som råder i hans äldre arbeten, öf-vergick under
Parisvistelsen till en friare, duktigare penselföring,
en kraftig färg och en rask, säker teckning. K. utgaf
i litografi Portratts des chevaux les plus celebres
au håras royal suédois d Strömsholm (2 hftn, 1829-31)
m. fl. liknande arbeten. G-g N.
Kjalar, nord. myt., Odens namn, då han enligt någon
förlorad myt drog kälke. Th. W.*
Kjalarnes kallas det från fjället Esja utgående
näset på sydvästra kusten af Island. Där hölls det
s. k. Kjalarnes ting, hvilket tidigt fick anseende
och var en föregångare till alltinget. Se Kålund,
"Bidr. t. en hist.-top. beskr. af Island", I,
s. 54. Th. W.*
Kjalk, sjöv. Se T j a l k.
Kjal-vegur ("Kölvägen"), fjällväg på Island, hvilken
från Haukadalur i Arnes-syssla (i södra delen af
landet) leder mellan de höga bergen Hofsjökull och
Langjökull öfver till Blöndudalen i Hiinavatns-syssla
(i norra delen af landet). Det är en farlig väg,
som jämförelsevis sällan begagnas. C. E.*
Kjankari. Se K i an gr i.
Kjartan, isländskt, från iriskan lånadt
mansnamn. Märkligast bland personer med detta namn
är K. Olofsson, son af Olof På på HjarÖarholt vid
BreiÖifjörÖr, uppkallad efter faderns morfader, den
iriske konungen Myrkjartan (Muirceartach). K. var en
berömd hjälte och lät (998) döpa sig i Norge. Olof
Tryggvesson s,tod fadder åt honom. F. ö. är han känd
genom sitt olyckliga kärleksförhållande till GuÖrun
Osvifsdotter, hvilken slutligen eggade sin make,
K:s fosterbroder Bolli, att dräpa honom. C.R.*
Kjederqvist, John Olof Gerhard, språkforskare och
skolman, f. 24 sept. 1863 i Lund, där han vardt
student 1882, filos. doktor och docent i tyska
språket vid universitetet 1896 och adjunkt vid högre
allm. läroverket s. å. 1902 utnämndes han till lektor
i tyska och engelska vid högre latinläroverket
å Norrmalm i Stockholm, till hvars rektor han
förordnades 1908. Sedan 1905 är han medredaktör af
"Pedagogisk tidskrift". I språkvetenskapligt och
pedagogiskt syfte har han företagit ett stort antal
resor till Tyskland och England och erhöll 1903 3:e
förslagsrummet till professuren i germanska språk
vid Lunds universitet. K:s författarskap omfattar
Untersuchungen iiber den gebrauch des konjunktivus bei
Berthold von Regensburg (1896), Ett fall af preteritum
i stället för presens i svenskan (1898), Om of ver
sättnings-färdighet (1901), Die lautlich begrifflichen
wort-assimilationen (1902), The dialect of Pewsey (i
"Transactions of the philological society", 1903)
och ett stort antal pedagogiska afhandlingar samt
smärre tidskriftsuppsatser i germansk filologi. R-n B.
Kjeflinge. Se K ä f l i n g e.
Kjelaasen [-åsen], höjdsträckning vid Flisa i Aas-nes
(Solör), efter hvilken de trondhjemske soldaterna
uppkallade träffningen mellan Staffeldts brigad och
Gahnska kåren 25 apr. 1808; eljest kallas denna strid
vanligen "slaget i Trangen". O. A. ö.
Kjeld [kell], S : t, danskt helgon, f. i början af
1100-talet i byn Venning nära Randers, d. 1150
i Viborg, blef 1130 kanik i Viborg, där han
verkade som lärare samt flitig afskrifvare, och
1145 domprost. 1147 drog han till Lund för att
underhandla med ärkebiskop Eskil och konung Sven
Grade om fred mellan denne och motkonungen Knut
Magnusson. I folkets ögon var han ett helgon, långt
innan han kanoniserades af påfven (1188), och många
legender uppstodo om honom. I Viborgs domkyrka hade
han eget kapell, där hans ben förvarades i ett gyllene
skrin, men detta förstördes vid kyrkans brand 1726.
C. E. (E.Ebg.)
Kjeldahl [ke’ll-], Johan Gustav Kristofer Thorsager,
dansk kemist, f. 1849 på Jse-gerspris, d. genom
drunkning 18 juli 1900, blef 1867 student och 1873
polyteknisk kandidat och var sedermera assistent vid
landbohöjskolen. 1875 fick han i uppdrag att inrätta
Carlsbergs kemiska laboratorium, hvars föreståndare
han blef. 1892 fick han professors titel och blef
1894 hedersdoktor. K. var en framstående kemist,
som utarbetat en särdeles viktig och allmänt använd
analytisk metod (jfr nästa art.). Han egnade äfven
enzymerna i jäst och malt ingående undersökningar.
H. E.
Kjeldahls metod [ke’ll-], kem., en af J. Kjeldahl (se
denne) utarbetad metod att bestämma kväf-vehalten i
organiska ämnen. Dessa upphettas med koncentrerad
svafvelsyra, under tillsats af kalium-permanganat
eller kvicksilfveroxid, hvarefter återstoden
utspädes med vatten, blandas med natronlut och
destilleras. Därvid öfvergår kväfvet i form
af ammoniak, som uppsamlas i titrerad syra,
hvarpå öf-verskottet af den senare bestämmes
genom titrering med alkali. Denna i synnerhet
vid tekniska undersökningar bekväma och
tillförlitliga metod är numera allmänt använd.
P. T. C.*
Kjeldrup [kell-], Anton Edvard, dansk målare,
f. 16 febr. 1826 i Hadersleben, d. 22 maj 1869,
studerade vid konstakademien i Köpenhamn och blef en
framstående landskapsmålare. Han är representerad
på konstmuseet och i Hirschsprungska samlingen.
Ph. W.»
Kjellander, Ernst Jonas Fredrik, filosofisk
författare, skald, sonson till skalden Kellgrens
syster, f. 5 dec. 1812 i Valla by i Skaraborgs län,
d. 18 juni 1835 i Buon Convento(Toscana), blef
student vid Uppsala universitet 1827, promoverades
1833 till filos. magister och utnämndes 1834
till docent i filosofiens historia vid samma
universitet. S. å. företog han, i syfte att söka
bot för ärfd lungsot, en resa till Italien, där han
dog. Själsanlagens rikedom och brådmognad voro från
de tidigaste åren utmärkande för K. Den vemodiga
förkänslan af, att endast en kort lefnad skulle varda
honom förunnad, gaf en
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
