Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellin, Karl Erik - Kjellin, Fredrik Adolf - Kjellman, Frans Reinhold - Kjellmark, Knut Bernhard - Kjellström, Adolf Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Kjellin-Kjellström
184
Krigsvet.-akad. 1811, af Vet. akad. 1812 och
af Fysiogr. sällsk. i Lund 1821. - Frukterna af
K:s vetenskapliga författarverksamhet äro nästan
uteslutande nedlagda i akademiska afhandlingar, hvilka
visserligen delvis vittna om en ganska aktningsvärd
beläsenhet i den nyare matematiska litteraturen,
men å andra sidan sakna all originalitet. Däremot
visade K. genom sina läroböcker (Plan och sferisk
trigono-melri, 1807, Grunderna till geometrien,
1814, Grunderna till arithmetiken, 1816, Försök till
en elementar lärobok i astronomien, 1822, samt 4:e
omarbetade upplagan af 0. H. Forssells "Algebra",
1828) en mindre vanlig förmåga att sammanfatta
och framställa förut vunna resultat. Särskildt
hans lärobok i geometrien torde kunna uthärda en
jämförelse äfven med vår tids elementarböcker i detta
ämne, både genom fullständighet och genom formella
förtjänster. Bland K:s öfriga litterära arbeten
må nämnas en öfv. af Ségurs "Tableau historique
et politique de 1’Europe" (I-III, 1811-12). - Mot
slutet af sin lefnad öfvergick K. till en litterär
verksamhet af egendomlig art; åtminstone ansågs
han allmänt som författare till några i Örebro
tryckta folkskrifter af "välment politisk syftning".
(I- F.)
Kjellin, Fredrik Adolf, ingenjör, uppfinnare, f. 27
april 1872 i Vårdinge församling, Stockholms län,
aflade mogenhetsexamen 1890 och utexaminerades från
Tekniska högskolan 1893. K. var 1893-95 i Falun
sysselsatt med experiment öfver elektrolytisk
zinkframstäilning, utförde 1895-99 försök i
Stockholm med professor Wiborghs termofon för
bestämmande af höga temperaturer samt medarbetade
vid utexperimenterandet af den s. k. luxlampan. Mest
känd är K. som uppfinnare af Kjellins elektriska ugn
för stålsmältning, af hvilken den första byggdes
vid Gysinge bruk i Gäfleborgs län, där K. var
anställd 1899- 1904 i egenskap af föreståndare
för stålverket. Sedan exploaterandet af denna
K:s epokgörande uppfinning 1904 öfvertagits af
Metallurgiska aktiebolaget i Stockholm, öfverflyttade
K. sin verksamhet till detta bolag. F. ö. deltager
han i ledningen af de utländska företag, som ha
hans uppfinning om hand, nämligen Gesellschaft fur
elektrostahlanlagen i Berlin och Gröndal-Kjellin C:o
i London. Af Uppsala universitet kallades K. 1907
till filos. hedersdoktor. I "Jernkontorets annaler"
publicerade K. 1902 en grundläggande uppsats med
titel Om tillverkningen af elektrostål vid Gysinge. Se
vidare Elektrisk ugn, sp. 348, och Järnframställning i
elektrisk ugn, sp. 401 jämte fig. 2. G.H-r. Kjellman,
Frans Eeinhold, botanist, f. 4 no 7. 1846 på Bromö,
Torso pastorat, Skaraborgs län, d. 22 april 1907
i Uppsala, inskrefs 1868 som student vid Uppsala
universitet, blef 1871 filos. kandidat, promoverades
1872 till filos. doktor och kallades samtidigt,
på grund af sin gradualdisputa-tion, Bidrag
till kännedomen om Skandinaviens Ecto-carpeer och
Tilopterider (1872), till docent i botanik vid nämnda
universitet; 1883 utnämndes K. till e. o. professor i
botanik vid samma universitet samt blef 1899 professor
i botanik och praktisk ekonomi. K. gjorde flera
vetenskapliga resor till Sveriges öst-och västkust,
deltog i svenska polarexpeditionerna til] Spetsbergen
1872-73 samt till Novaja-Zemlja och Sibirien 1875,
medföljde till Finnmarken 1876 års polarexpedition
och var 1878-80 deltagare i Vega-
expeditionen. Efter den sistnämnda mottog han
åtskilliga utmärkelser, särskildt kallelser till
ledamot-skåp af in- och utländska lärda samfund,
såsom Vet. akad. (1882). Sina omfattande studier
öfver Skandinaviens och Norra is-tiafvets hafsalger
samt polartrakternas fanero-jamer meddelade
K. hufvudsakligen i Vet. akad:s publikationer och
’’ Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser"
(1882-85), i hvars 3:e bd hans vidlyftiga-ite
afhandling, Norra Ishafvets alg flora, finnes
införd. Han bearbetade Japans hafsalger (1885,
1897), utgaf monografier öfver algsläktet
Acrosiphonia och dess skandinaviska arter (1893)
och Galaxaura (1900) samt Handbok i Skandinaviens
hafsalgflora. 1. Fucoidece (1890; ofullb.). Han utgaf
därjämte $venska polarexpeditionen 1872-73 (1875)
samt Ur polar växt ernås lif (1884) m. m. K. var en
uppburen, om än fordrande lärare; på sin 60-årsdag
hyllades han af forna och dåvarande lärjungar
med en festskrift, "Botaniska studier" (1906). -
Jfr biografier i "Ymer" (1907) af C. A. M. Lindman
och i Vet. akadis årsbok (1908) af N. Svedelius.
T. K.
Kjellmark, Knut Bernhard, folkskoleinspektör,
arkeolog, f. 29 okt. 1866 i Mariefred, filos.
doktor i Uppsala 1904, folkskoleinspektör först i
Småland, sedermera i Malmö, har bl. a. verkställt
en metodisk och omsorgsfull undersökning
(förträffligt skildrad i "Antikv. tidskr.", XVII)
af en vidsträckt stenåldersboplats i Järavallen vid
Limhamn i Skåne. K. har f. ö. författat bl. a.: Ett
graffält från den yngre järnåldern i Ås i Jämtland
(i "Ymer", 1905), Undersökningar i Kronobergs län år
1905 (i "Forn-vännen", 1906), Järnåldersgrafvar
i Jämtland undersökta 1908 (i Jämtlands
fornminnesför:s tidskr. 1909) och Nyupptäckta
hällristningar vid Hjulatorp i Bergs socken,
Kronobergs län (i "Fornvännen", 1910). K. vardt
1906 korresp. led. af Vitt., hist. o. ant. akad.
T. J. A.
Kjellström, Adolf Vilhelm, arkitekt, f. 3 okt. 1834
i Örebro, studerade vid Teknologiska institutet
i Stockholm 1852-55, var tre år i Köping-Hults
järnvägs tjänst, blef 1858 vikarierande och 1859
ord. lärare i linjarritning, beskrifvande geometri
(till 1877) och i frihandsteckning (till 1901)
samt 1877 lektor i byggnadskonst vid Tekniska
elementarskolan i Örebro. Han tog 1901 af sked. K. var
därjämte ritlärare vid Karolinska skolan i Örebro
1859-77. Hans främsta lifsgärning är restaureringen
(börjad 1863) af Nikolaikyrkan i Örebro, för hvilket
ändamål han företagit åtskilliga studieresor
till England. Tills, med A. H. Hägg, som äfven
tagit del i vissa detaljarbeten för Nikolaikyrkan,
har K. utfört ritningarna till Olaus Petrikyrkan i
Örebro, hvartill grunden lades vintern 1908-09. Bland
K:s öfriga arbeten märkas restaureringen af Flöda
kyrka i Södermanland (1883-88), hvarvid han biträdde
Hägg, ombyggandet af gamla skolhuset (1875-76) och
boningshus i Örebro (1879). K.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
