Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjöping, Nils Matsson - K. K. - kl. - Klaatsch, Hermann - Klabautermann - Klabb, idrottst. Se Klabbföre. - Klabbföre. - Klabböle - Klack, Klackör, svenska formen för claque, claqueur (se Claque) - Klacka, gammal grufva inom "Klacka och Lerbergs" gruffält (se Lerbergs gruffält) - Klackberget - Klackbergsfältet, gruffält. Se Klackberget. - Klackbergs järnväg - Klackör. Se Klack. - Klaczko, Juliusz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
193
K. K.-Klaczko
194
rijken sampt öijar medh flijt är förrättat aff
Nils Matson Kjöping (1667). Boken utkom flera
gånger i nya upplagor (1674, 1743, 1759 och 1790)
och torde således ha fallit den läsande allmänheten
väl i smaken. Också vittnar den i många fall om goda
kunskaper och ett uppmärksamt öga för såväl naturen
som egendomligheterna i de olika folkslagens .seder
och lynnen. Men den röjer ock sjömannens .ökända
benägenhet för öfverdrifven framställning, såsom då
K. säger sig ha funnit "mer än mänskligt förstånd"
hos Javas elefanter, hvilka, när de mötte någon af
adel, om än aldrig så illa klädd, strax nedföllo
och gjorde honom ära, men däremot utan vidare gingo
förbi en lågättad, om han ock bar aldrig så grann
dräkt. Autobiografiska anteckningar af K. finnas hos
Loenbom, "Anecdoter om namnkunnige och märkvärdige
svenske män", II, s. 36 (1770-75).
K. K. (k. k.), förkortning för
kejserlig-kunglig.
kl., förkortning dels för klass, dels för klo c-k a n
(vid en viss tidsbestämning).
Klaatsch [klätj], H er m ann, tysk zoolog och
antropolog, f. 1863, e. o. professor 1895 i anatomi
i Heidelberg, sedermera i antropologi och etnografi
i Breslau, har i jämförande anatomi utgifvit ett
stort antal skrifter, bland hvilka må nämnas: Zur
morphologie der fischschuppen und zur geschichte
der hartsubstanzgewebe (1890), Ueber den descensus
testiculorum (s. å.), Beiträge zur vergleichenden
unatomie der wirbelsäule (1893) och Veber die
her-kunft der scleroblasten (1894). Under de senare
åren har K. egnat sig åt intensiva och framgångsrika
undersökningar af de fossila människorna och
under tre år vistats i Australien för att studera
infödingarna; många publikationer vittna om dessa
undersökningar, såsom Die fossilen knochenreste des
menschen und ihre bedeutung fur das ab stammun g
s-problem (1899), Die fortschritte der lehre von
den fossilen knochenresten des menschen in den
jahren i900-1903 (1902) och Das gesichtsskelett
der Neandertalrasse und der australier (1908). En
förtjänstfull framställning i mera allmänfattlig form
rörande människans naturalhistoria har K. lämnat i
Entstehung und entwickelung des menschenge-schlechts
(i samlingsverket "Weltall und mensch-keit", 1905).
L-e.
Klabai^termann (ett af H. Smidt 1828 i "See-:gemälde"
infördt ord, som måhända har sammanhang med
höll. klavaatshammer, "kalfatringsham-mare"; se
Kalfatra), enligt nordtyska och holländska sjömäns
tro en skeppstomte, l fot hög, med eldrödt hufvud
och hvitt skägg, hvilken, klädd i sjömansdräkt och
försedd med en trähammare, vanligen håller till
vid ankarspelet, men i storm vid masten och lämnar
fartyget, då det ej kan räddas. Jfr Snoilskys dikt
"Klabauterman".
Klabb, idrott-st. Se Klabbföre.
Klabbföre, idrottst., det före, som uppstår, då
.snön börjar smälta och "klabbar vid" skidorna,
d. v. s. fäster under dem och förhindrar glidet. Värst
är detta, när termometern visar en grad under
fryspunkten, men snön genom fuktighet i luften «ller
annan orsak är vattenmängd i ytan, klabbar fast vid
skidorna och omedelbart fryser fast vid dem. Är det
starkt töväder, fäster ej snön så hårdt. Skidorna
kunna prepareras med paraffin eller sär-
skildt beredda skidsmörjor,
så att snön ej fastnar under.
E. B-ll.
Klabböle, by vid Ume älfs södra strand, där
Ume älfs sista vattenfall bildas, omkr. 6
km. från Umeå, hvilken stad det till hälften
tillhör. Staden lät där 1899-1900 för egen
räkning utföra en elektrisk kraftstation af
omkr. 800 hkr vid 8,6 m. fallhöjd. 1909 träffades
aftal med egaren af norra stranden om utförande
af gemensam dammbyggnad öfver älf-ven, och i
samband härmed utvidgas stadens kraftanläggning
till 4,600 hkr vid omkr. 10,5 m. fallhöjd.
S. L-k.
Klack, Kl a ek or, svenska former för claque, claqueur
(se Claque).
Kläcka, gammal grufva inom "Kläcka och Lerbergs"
gruffält (se Lerbergs g r u f fä 11) i Örebro län,
Nora socken. Th. N-m.*
Klackberget, beläget i Norbergs socken, Västmanlands
län, är berömdt för sin rikedom på god malm. På
Klackberget ligga två gruffält, Klackbergsfältet och
det s. v. därom belägna Kolningsbergsfältet. Båda
fälten ligga i nordvästra sluttningen af en
i n. ö.–s. v. strykande dalgång och äro sålunda
skyddade mot nordliga vindar, hvilket i förening med
den omständigheten, att grunden utgöres af kalksten,
på Klackbergets sluttning framkallar en synnerligt
rik växtlighet. Till Klackbergsfältet höra 8 större
eller mindre grufvor, af hvilka de viktigaste äro
Stor-, Gröndals- och Johannesbergsgrufvorna med
ett maximidjup af inemot 260 m. Kolningsbergsfältet
utgöres af 8 utmål; den djupaste grufvan är där
omkr. 160 m. Malmerna äro goda svartmalmer i kalksten
samt anses tillhöra den öfversta malmförande zonen
inom Norbergs vidsträckta malmfält. Brytningen i
Klackbergsfältet uppgick 1908 till 33,300 ton, i
Kolningsbergsfältet till 25,400 ton. Klackbergsfältet
är förenadt med Norbergs järnvägsstation genom en 5
km. lång bredspårig järnväg, och till Kolningsberget
leder en 2 km. lång hästbana, sedan man passerat
uppför två rutschbanor af sammanlagdt ett par hundra
meters längd.
Th. N-m.*
Klackbergsfältet, gruffält. Se Klackberget.
Klackbergs järnväg, normalspårig (1,435 m.),
5 km. lång järnväg, som eges af Klackbergs
järnvägsaktiebolag och är belägen inom
Västmanlands län mellan Norberg – där den står i
förbindelse med Norbergs järnväg och med linjen
Ängelsberg–Norberg af Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg – och Klackberg, där den ansluter till
Kärrgrufvan–Klackbergs järnväg. Järnvägen, som
trafikeras af Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg med dennas materiel, öppnades för
trafik 24 aug. 1883. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Norberg.
A. d’A.
Klackor. Se K l a c k.
Klaczko [kla’tjkå], Juliusz, polsk författare,
f. 1828 af judiska föräldrar i Vilna, d. 1906 i
Krakau, utgaf redan vid 13 års ålder ett skaldestycke,
"Mitt första offer", och öfversatte till hebreiskan en
af Mickiewicz’ ballader. K. studerade i Königsberg,
öfvergick till katolicismen och tillhörde med lif
och själ ultramontanernas läger. Mest känd är han
som författare till en mängd uppsatser i "Eevue des
deux mondes". Han skref med samma lätthet polska,
tyska och franska. Stort uppseende väckte hans skrift
Les deux chanceliers
Tryckt den 27/910 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.
14 b. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
