Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klangfärg - Klanglösa språkljud. Se Tonlösa språkljud. - Klangår. Se Jubelår - Klapka, György - Klappandar - Klapper - Klapperjord - Klappersten - Klapperstensjord - Klapperstrand - Klapphingst - Klappholts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Klanglösa språkljud-Klappholts
204
skaffenhet samt mun- och näshålans
resonans. Skillnaden mellan olika vokaler är
h. o. h. en skillnad i klangfärg. Jfr Helmholtz,
"Die lehre von den tonempfindungen" (5:e uppl. 1896),
och G. Engel, "t)ber den begriff der klangfarbe"
(1887). A. L.« Klanglösa språkljud. Se Tonlösa språk-1
j u d.
Klangår. Se Jubelår.
Klapka, G y ö r g y, ungersk revolutionsgeneral, f. 7
april 1820, d. 17 maj 1892 i Budapest, ingick tidigt i
armén och ställde sig vid revolutionens utbrott 1848
till den ungerska regeringens förfogande. Han sändes
först till Siebenburgen för att organisera upproret
där och ledde sedan befästningsarbetena i Pressbur
g och Komorn. Efter Mészåros’ nederlag vid Kaschau
(4 jan. 1849) fick K. till en tid befälet öfver norra
armén och lyckades uppehålla fienden. I slaget vid
Kåpolna (26-28 febr.) förde han högra flygeln, blef
därefter generalstabschef hos Görgei och undsatte
med denne Komorn. Efter att under maj månad ha varit
krigsminister begaf han sig åter till Komorn, hvars
försvar han ledde på ett högst ärofullt sätt ända till
krigets slut, då han uppgaf fästningen 27 sept. 1849
och begaf sig till London. Han offentliggjorde där
bl. a. sina memoarer från Ungerns befrielsekamp
(1850; öfv. till svenska 1851). Vid Krimkrigets
utbrott begaf han sig till Konstantinopel, men då han
ej fick en sådan anställning i den turkiska armén,
som han väntat sig, bosatte han sig i Geneve, där
han lät naturalisera sig. Under italienska kriget
1859 arbetade han på att bringa sina landsmän till
uppror, men afrådde dem däremot på det ifrigaste
att 1862 lyssna till Garibaldis proklamation i samma
syfte. Han ville då bida ett gynnsammare tillfälle,
hvilket också erbjöd sig under 1866 års tyska
krig. Efter preussarnas seger öfver österrikarna
uppsatte han en ungersk legion, i spetsen för
hvilken han öfver schlesiska gränsen inträngde i
Ungern, men för sent, enär vapenstillestånd just
då afslöts mellan de krigförande makterna. Då 1867
amnesti för deltagarna i 1848 -49 års revolution
proklamerades, återvände han till fäderneslandet
och blef s. å. vald till deputerad. Därefter bodde
han mest i Konstantinopel och Genua, sysselsatt
med allehanda affärsföretag. En förbittrad
fiende till Ryssland, sökte K. vid utbrottet af
rysk-turkiska kriget 1877 i Konstantinopel bilda
en ungersk legion, och endast turkiska generalers
intriger hindrade, att han fått genomföra en
väl behöflig omorganisation af osmanska hären.
C. O. N. (K. B. W.)
Klappandar kallas de genom den animala magnetismen
eller spiritistiska konststycken framkallade "andar",
som, genom bultningar (klappningar) i det bord,
kring hvilket de "troende" tagit plats, eller i
andra möbler, i rummets väggar o. s. v., besvara
de frågor, som till dem framställas. Bult-ningarnas
antal representerar därvid siffror eller
bokstäfvernas ordningstal i alfabetet, hvarigenom
ord och meningar kunna sammansättas.
Klapper, en såväl i folkspråket som inom den
geologiska litteraturen använd benämning för
vid kuster och flodstränder, på sjöbottnar och i
rullstensåsar m. m. förekommande sammanhopning af
klapperstenar, d. v. s. ett material, som är gröfre
än hvad som kallas grus. För de gröfsta dimensionerna
har föreslagits namnet grofklapper. Urspr, afsåg
klappertermen endast rundadt material, men numera
synes den användas äfven för kantigt stenmaterial,
som är gröfre än grus. Jfr Grus och Klappersten.
E. E.
Klapperjord, landtbr., detsamma som klapper-st en s
j or d (se d. o. och Jordarter 2).
Klappersten (Kampersten), en slätnött och jämnt
afrundad sten (rullsten) af klotformig, äggformig
eller platt och oval skapnad samt en storlek af
några få till ung. 20 cm. i tvärmått. Vid sjö-
och hafsstränder o. s. v. äro klapperstenar
allmänna. Sin rundade form ha de erhållit genom
rullning och nötning mot hvarandra till följd
af hafsvågornas eller strömmande och forsande
vattens verksamhet. Klapperstenar kallas också
(enl. Blum, "Handbuch der lithologie, öder
gesteinslehre"), ehuru i helt annan bemärkelse,
sådana klotformiga eller annorledes skapade
konkretioner (se d. o.), hvilkas inre del är
liksom en kärna skild från det yttre skalet och
hörbart rörlig inuti detta, så att vid skakning ett
skallrande eller klapprande ljud förnimmes. Ett
sådant förhållande eger rum t. ex. med en och
annan flintboll eller flintkörtel ur krit-lagren.
E. E.
Klapperstensjord, Klapperjord, landtbr., består af
ren eller lerblandad sand, hvari klapperstenar (se
d. o.) i större mängd ingå. Den utgöres vanligen af
morän och är den vanliga åkerjorden ofvan lerans nivå
samt finnes oftast i höjdsluttningar ("bergjord"). Den
är lös, fort upptorkande jord, men emedan fuktigheten
kvarhålles under stenarna, som också till följd af sin
stora värmeabsorption höja jordens värmegrad, är det
en drifvande och, om det lösa jordmaterialet är godt,
bördig jord. Då stenarna inskränka mängden lös jord,
hvarur växtrötterna kunna hämta näring, är en större
stenhalt egnad att nedsätta jordens bördighet. I
Småland benämnes klapperstensjord vanligen j ä 11 e
r eller j ä 11 e r-j o r d. Jfr J o r d a r t e r 2.
H. J. Dft.
Klapperstrand, strand belagd eller beströdd med
klapper.
Klapphingst kallas en hingst, hos hvilken endast
en af testiklarna nedhänger i pungsäcken och den
andra finnes i ljumskkanalen eller i bukhålan. Den
förra är vanligen förstorad, den andra däremot
ringa utvecklad. Sådana hästar äro ofta svåra att
handtera och därigenom af mindre värde. De kunna dock
användas äfven som afvelsdjur, ehuru sådant sällan
eger rum. Genom operation kunna båda testiklarna
aflägsnas, hvarvid dock större fara för djurens lif är
för handen än vid kastration af hingstar, hos hvilka
testiklarna ha normalt läge. Hos föl inträffar det
icke sällan, att den ena testikeln först vid 2-3 års
ålder nedtränger i pungsäcken. C- A. L.*
Klappholts (ty. Uappholz, eg. "klappträ"), boktr., en
aflångt fyrkantig klots af hårdt trä, väl släthyflad
å undersidan, brukas till att jämna "formen", sedan
denna lagts på fundamentet, så att
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
