Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara den heliga - Klarafors - Klara från Assisi. Se Klara (den heliga) - Klara kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Klarafors-Klara kloster
210
Klarissinna.
namnet damianistinnor); snart slöto sig många
fromma kvinnor till de båda systrarna. De lefde alJa
under Frans’ ledning och under en af honom gifven
lefnadsordning, som bl. a. innebar afstående af alla
egodelar. 1215 anförtrodde Frans åt K. ledningen
af det nya systrasamfundet, och hon behöll den
till sin död. Redan 1255 blef hon kanoniserad;
hennes dag är 12 aug. Redan under K:s lifstid blef
anslutningen till hennes ordenssamfund - efter henne
kalladt klarissinnornas orden, men äfven den helige
Frans’ andra orden - mycket liflig, och kloster
anlades både i Italien, Tyskland (Prag 1233, Brixen
o. s. v.j och Frankrike (Reims, Bordeaux). Från
början lefde klarissinnorna efter Frans’ muntliga
anvisningar, senare (dock före 1216) erhöllo de af
honom en skriftlig lefnadsordning. Under något af
åren 1218 eller 1219 utarbetade kardinal Hugolin
(senare påfve, ! Gregorius IX) en regel, hvarigenom
klarissinnorna anslötos till benediktinor-den, ehuru
bencdiktinre-geln modifierades och fullständigades med
en del andra föreskrifter; genom en ny regel, gifven
af Innocen-tius IV 6 aug. 1247, knötos klarissinnorna
närmare till minoriterna och ställdes under deras
generalministrar och provinsialer. Något senare, 9
aug. 1253, fastställde den nämnde påfven en tredje
regel, som nära anslöt sig till franciskanernas
ordens föreskrifter och fordrade fullständig
egendomslöshet. Klarissinnorna fingo under medeltiden
vidsträckt utbredning. Äfven efter reformationens
stormar skola de i slutet af 1500-talet ha haft
omkr. 900 kloster. 1789 års revolution medförde
visserligen en mängd klosterindragningar, men ännu
1907 finnas kvar omkr. 170 kloster, hvaraf ett 60-tal
i Italien. Ordensdräkten är svart. - Liksom bland
franciskanerna ha bland klarissinnorna strängare
och mildare riktningar framträdt. 1263 påbjöd Urban
IV en på grundval af 1247 års ordensföreskrifter
utarbetad regel, som gentemot 1253 års betecknar en
förmildring. Denna nya regel antogs af många kloster,
där nunnorna därför fingo namnet urbanistinnor,
och följes ännu af flertalet klarissinnor. I början
af 1400-talet sökte den heliga Coleta (d. 1447)
återföra regeln till dess ursprungliga stränghet;
till denna reformrikt-ning anslöt sig en del kloster,
särskildt i Frankrike och Belgien (coletinerinnor,
observantin-nor). En liknande observantistisk riktning
framträdde under mycket stränga former äfven i Italien
på 1600-talet, och 1676 gafs påflig bekräftelse åt
ett kloster i Farfa för barfotaeremiter af den heliga
Klaras orden, hvilkas föreskrifter efterbildade de af
Petrus af Alcantara gifna och företräda den strängaste
riktningen bland klarissinnorna. På 1500-talet uppstod
likaledes i Italien en gren af klarissinnorna, som
tillika antog kapucinernas ordensföreskrifter; dessa
kvinnliga kapuciner vunno 1600 påflig sanktion och
ha ännu i våra dagar kloster i Italien, Frankrike,
Spanien och Amerika. Klarissinnornas regel
antogs äfven af de 1484 i Spanien framträdande
"Maria-bebådelse-systrarna". Se Lemmens,
"Die anfänge des Clarissenordens" (1902), samt
Heimbuchcr, "Die orden und kongregationen der
katholischen kirche", 2 (2:a uppl. 1907-08).
T. H-r.
Klarafors, sulfitfabrik, träsliperi och pappersbruk
i Forshaga municipalsamhälle inom Gräfva socken,
Värmlands län, vid Klarälfven strax s. om Forshaga
sulfitfabrik, tillhör Aktiebol. Mölnbacka-Trysil, var
1909 jämte kraftstationer, bostäder, luftbanor till
Forsnor och Skifeds station taxeradt till 2,760,800
kr. Fabriken anlades 1900 af Klarafors aktiebolag
och öfvergick senare till den nuv. cgaren.
Klara från Assisi. Se Klara (den heliga).
Klara kloster, nunnekloster i Stockholm af
klarissinnornas orden (se Klara, den heliga),
stiftades i början af 1280-talet af konung Magnus
Ladulås och uppfördes på norra malmen utanför den
egentliga staden på den plats, där nu Klara kyrka
och kyrkogård äro belägna. 1286 anslog konungen åt
klostret den högt belägna malmen, den tomt, som förut
tillhört stadens hospital, en trädgård m. m. samt lät,
för att klostret skulle lämnas i
 |
| Klara kloster. Efter ett gammalt kopparstick. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
